En kvinna tog kontakt med polisen då hon, enligt henne själv, mottagit flera hotbrev. Foto: FREDRIK SAMUELSON
En kvinna tog kontakt med polisen då hon, enligt henne själv, mottagit flera hotbrev. Foto: FREDRIK SAMUELSON

Svartsjuk kvinna skrev hotbrev – till sig själv

Publicerad

Den 34-åriga kvinnan pekade ut en annan kvinna som skyldig till en längre tids trakasserier och hotbrev.

Men efter att de båda kvinnorna genomgått skrivprov på polisstationen svängde misstankarna till att gälla kvinnan som hotades.

– Jag påstår att hon själv har konstruerat misstankarna och förfalskat bevis, säger kammaråklagare Hans Harding.

Händelserna inträffade under flera månader 2016. Enligt kvinnan, som är i 30-årsåldern, blev hon och hennes sambo i Malmö utsatta för flera hot och ofredanden. Bland annat genom hotbrev och olika saker som skickades till dem i present.

Efter en tid tog kvinnan kontakt med polisen och pekade ut en annan kvinna i Malmö som misstänkt för att ligga bakom händelserna. Polisen tog uppgifterna på allvar, identifierade den utpekade och grep henne. 

– I ljuset av det utredningsmaterial jag då hade tog jag misstankarna på allvar och anhöll den utpekade kvinnan. Hon blev sedan även häktad. När jag tog del av den totala brevskörden ändrades min bedömning, säger åklagaren Hans Harding.

Vändning i utredningen

När han började arbeta med breven på allvar väcktes misstankar om att det i själva verket var kvinnan som anmält hoten som själv skrivit dem.

– Helhetsbilden gav mig uppfattningen att det inte kan vara någon annan än hon som har skrivit dem. Det handlade bland annat om information som ingen annan utanför förhållandet kunde ha, säger han.

Breven har analyserats av handstilsexperter på Nationellt forensiskt center (NFC) men det har inte gått att slå fast vem som har skrivit dem.

– Det beror på att handstilen är så kraftig förställd att den är mycket svår att jämföra med någon annan.

Kvinnorna fick skriva prov hos polisen

Under utredningen kallades båda kvinnorna till ett skrivprov på polisstationen. En polis läste upp en text som de båda fick skriva ned för hand.

– Där ser man att den misstänkta kvinnan gör vissa stavfel som är identiska med fel som även finns i breven. Den tidigare utpekade kvinnan gör inga sådana fel.

På onsdagen åtalades kvinnan för brotten falsk tillvitelse, falsk angivelse och bevisförvanskning. Rättegången är planerad till senare i år. Om hon fälls riskerar hon fängelse i upp till två år.

– Detta är, enligt min mening, utlöst av att hon har känt svartsjuka av olika skäl. Hon gjorde det här för att ge igen, att förebrå honom, säger Hans Harding.

Kvinnan nekar till anklagelserna.

Relaterade ämnen
Magnus Andersson
Magnus Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag