Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svårt bevisa gruppvåldtäkt – "Offren kämpar för sitt liv"

Alla kvinnor som våldtagits och gör en anmälan ska undersökas på sjukhus. Man använder då ett särskilt spårssäkringsset.
Kvinnor som utsätts för överfallsvåldtäkt kämpar för sina liv. Advokaten Jenny Fugleberg har varit ombud för flera kvinnor som beskrivit sådana upplevelser. De har också svårt att minnas signalement på gärningsmännen.Foto: Privat
Här söker poliser efter spår efter gärningsmännen som våldtog en kvinna den 16 november vid Södervärn i MalmöFoto: / Fritz Schibli

När en kvinna utsätts för en överfallsvåldtäkt kan det liknas vid ett mordförsök. 

– Offren drabbas ofta av ett tunnelseende. De kämpar för sitt liv. I en sådan situation är det mycket svårt för offren att lägga ett fullständigt signalement av gärningsmännen på minnet, säger Jenny Fugleberg, advokat som varit ombud för flera våldtagna kvinnor.

Den 17-åriga flickan som våldtogs vid 3-tiden i Malmö på lördagsnatten blev svårt misshandlad. Andy Roberts, chef för polisområde Norr i Malmö beskrev det så här:

– Det är frågan om ett synnerligen grovt våld.

Misshandeln är tortyrliknande, enligt uppgifter till Kvällsposten. Polisen arbetar sedan den natten med en stor spaningsinsats för att spåra gärningsmännen, samla in teknisk bevisning och söka kontakt med vittnen. Polisens förhoppning är att de misstänkta våldtäktsmännen fastnat på någon övervakningskamera.

– Vi är intresserade av alla former av elektronisk övervakning och iakttagelser, säger Anders Nilsson, förundersökningsledare hos Malmöpolisen.

Flickan har fått vård på sjukhus.

Det är den tredje gruppvåldtäkten i Malmö sedan den 5 november när en tonårsflicka våldtogs vid Segepark i Malmö. Den andra inträffade den 15 november vid Södervärn. 

Vissa slåss, andra blundar

Jenny Fugleberg, advokat i Malmö, har varit målsägandebiträde för kvinnor som våldtagits men även kvinnor som fallit offer för överfallsvåldtakter.

- Det här är svåra brott att utreda. Ett tidigt frihetsberövande av gärningsmännen är mycket viktigt. Ju längre tid som hinner förflyta från gruppvåldtäkten till ett gripande desto mer tid har gärningsmännen på sig att ”prata sig samman”. Det krävs särskilt kvalificerad personal att utreda sådana här brott, även då ur ett humant perspektiv. De här kvinnorna mår oerhört dåligt och är ofta i chock, säger hon. 

Så säkras spår efter våldtäkt

Efter en våldtäkt ska man åka till närmaste kvinnoklinik. Kvinnans yttre och inre organ inspekteras och undersöks.  Vid undersökningen kontrolleras också om det finns direkta skador på kroppen som då fotograferas och dokumenteras. 

Sjukvården använder ett särskilt spårssäkringsset som tagits fram av NFC, Nationellt forensiskt centrum.

Vid undersökningen samlas det också in annan bevisning som eventuella pubishår, fiber osv. Man tar även prover för att se om det finns spår av sperma och andra kroppsvätskor som gör att man kan få fram en DNA-profil som förhoppningsvis kan matchas mot misstänkta. 

Kvinnorna får också ett dagen efter piller om hon inte använder preventivmedel. Man tar även prover för att kontrollera så att hon inte blivit smittad av någon sjukdom.

Kläderna skickas därefter till NFC för brottsanalys.

 

Deras skildringar och upplevelser har gjort ett djupt intryck på henne.

– Vid en överfallsvåldtäkt kan situationen närmast liknas vid att någon försöker mörda kvinnan. Kvinnorna drabbas oftast av ett slags tunnelseende och ser tydligast det som de upplever som mest skrämmande. Det kan vara en kniv eller ett annat vapen. Ibland är det männens ögon eller någon annan detalj. Vissa kvinnor kämpar emot, de slåss med näbbar och klor men det finns även de som bara blundar, ligger stilla och vill att allt ska vara över, säger Jenny Fugleberg.

Kvinnorna blir märkta för livet.

Undersöks för att få bevis

Bevisläget är ofta svårt.

– Det är ofta frågan om ett mycket svårt bevisläge och därför krävs det duktiga utredare men också skickliga förhörsledare som kan höra gärningsmännen på ett sådant sätt att de inte har möjlighet att tillrättalägga sina historier.

Det finns fasta rutiner för hur polis och sjukvård ska agera när en kvinna anmäler en våldtäkt. En del av den här processen är att samla in så mycket bevisning som det går bland annat söker utredarna efter DNA, fibrer från kläder och hårstrån när våldtäktsoffret undersöks på sjukhus.

– Det fungerar. När man anmäler en våldtäkt som skett nära i tiden undersöks man på närmsta kvinnoklinik och i huvudsak uppfattar jag att kvinnorna tycker att de blir väl mottagna och får adekvat information, säger Jenny Fugleberg

Tar lång tid

Det finns också sådant som inte fungerar.

– Men sedan är bekymret att alldeles för ofta händer inget alls under lång tid. Resurserna som är tilldelade den här typen av brott, tycker jag, är allvarligt underdimensionerade. Man skulle lägga mycket, mycket fler resurser på att utreda den här typen av våldsbrott., säger Jenny Fugleberg.

– Jag har själv ett ärende där överfallsvåldtäkten skedde i maj månad i år och kvinnan är fortfarande inte kallad till ett andra förhör. Hon är bara förhörd vid anmälningstillfället. Det finns en misstänkt som är känd för polisen och mig veterligen är han inte heller hörd eller ens delgiven misstanke om brott. Han är fri på Malmös gator och kan alltså fritt våldta nya kvinnor, säger hon.

Men även med en DNA-träff som leder till misstänkta kan det uppstå svårigheter.

– Om polisen får en DNA-träff kan den misstänkte säga att offret haft frivillig sex och då står ord mot ord. Ett exempel är gruppvåldtäkten i Fittja, där jag själv inte varit inblandad. Enligt den kvinnans vittnesmål ska 18-20 män varit på plats, varav 8 av dem våldtagit henne, 3 av dem har åtalats. De männen hävdade efteråt att hon var med på det vilket är vansinnigt att man alls kan tro på att en kvinna är med på något sådant, säger Jenny Fugleberg.