Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stridsplanet som skulle bomba Hitler ska bärgas

Här är morgonens nyheter från Sydsverige 9 juli
Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Jan Christensen / Jan Christensen

Mitt under brinnande andra världskrig - när pressen mot Hitler var hård - störtade en kanadensisk Halifax utanför Skånes kust på väg mot Tyskland med sin dödliga last.

För några år sedan hittade dykare vraket och i helgen har arbetet med att bärga de olika delarna fortsatt.

– Det enda vi inte kan styra över är vädret, säger Jan Christensen, projektledare på ideella föreningen Swedish Coast and Sea center.

I augusti 1943 flög det kanadensiska militärflygplanet mot Hamburg med sin bomblast. 

Under 1943 var Adolf Hitlers Tyskland allt hårade pressade. Tidigare samma år hade den tyska armén kapitulerar vid Stalingrad. Bomboffensiver med flyg från de allierade mot tyska städer blev också allt intensivare.

Men plötsligt hände något i det kanadensiska flygplanet.

Halifaxen hade träffats av en blixt och sattes ur spel. Bomblasten släpptes över Östersjön och flygplaner styrde in mot Sverige. 

Innan piloten i den sju man starka besättningen, John Alwyn Phillip, lämnade flygplanet satte han på autopiloten. Sedan hoppade besättningen med sina fallskärmar över Vombsjön, samtidigt som Halifaxen störtade ner i havet utanför Skånes sydkust.

Halifax HR 871. Foto: Karl Kjarsgaard.
Adolf Hitler. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Plockat upp motorerna

Flygplanet skulle sedan ligga helt orörd på havets botten i många år. Men 2012 hittade ett gäng dykare plötsligt det störtade bombplanet mellan Skanör och Trelleborg.

I Kanada är intresset för Halifax stort. Den särskilda privatfinansierade Halifax 57 Rescue försöker dessutom återskapa flygplanet. Men eftersom de flesta som finns kvar ligger på havets botten leder det till en del huvudbry.

– Efter kriget skrotade kanadensarna alla Halifax-plan på grund av aluminiumbristen. Efter det fanns det inga Halifaxer. Men så tänkte någon att man kanske borde ha en på ett museum, säger Jan Christensen.

Efter fyndet utanför Skanör tog den kanadensiska gruppen kontakt med de svenska dykarna. Sedan 2015 pågår också ett projekt där dykarna försöker bärga det störtade flygplanet.

– Det var lite av startskottet från den riktiga bärgningen, säger Jan Christensen.

Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Jan Christensen / Jan Christensen
Foto: Jan Christensen / Jan Christensen

Delar har fastnat i sanden

För dykarna ligger det störtade flygplanet bra till. Vraket finns på 15 meters djup med sandbotten. För att lättare kunna navigera finns numera ett rutnät utmärkt på bottnen.

I princip alla delar av planet är utspridda på grund av den våldsamma kraschen.

– Men sanden ger ett skydd för de saker som ligger under sanden, säger Jan Christensen.

Men årets bärgning blev inte alls som gruppen hade tänkt sig. Trots att de var väl förberedda ställde vädrets makter till det ordentligt för dem.

Under den vecka som avsatts till bärgning kunde dykarna bara går ner i vattnet två av dagarna. 

– Det har varit så stora vågar att vi inte kunnat gå ut. Vi är väldigt förberedda med alla verktyg, dykare och alla runtomkring. Det enda vi inte kan styra över är vädret, säger Jan Christensen.

Bombhållare. Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Jan Christensen / Jan Christensen
Foto: Jan Christensen / Jan Christensen

Målet med att ta upp stjärtrodret misslyckades. 

– Det har sugit fast sig i sanden. Aluminiumet reagerar med sanden och binder den. Det är svårt att komma under. Vi har frilagt under flygplanet på ett par ställen, men när vädret tilltog fick vi avbryta, säger 

Med sig upp fick dykarna ändå en del bombfästen och andra småsaker. För att kunna rekonstruera flygplanet är det många detaljer som behövs.

– Sprintar och andra saker som satte ihop flyget är svåra att återskapa.

Piloten John Alwyn Phillip, som fortfarande är i livet, har också ett särskilt önskemål till dykarna.

– Han satt på en kudde när han körde eftersom han var något kortväxt. Det hade varit en spännande grej att få upp.

Roderfront som har bärgats från den störtade Halifaxen. Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC
Foto: Christer Doeleman SCSC / Christer Doeleman SCSC

Flerårigt projekt

Jan Christensen räknar med att dykningarna kommer att pågå i ytterligare ett par år.

– Vi kommer att göra vårt bästa för att få detta bärgat.

Och även om årets dykvecka inte gett de resultat teamet kanske hoppats på, är Jan Christensen glad att vara en del av det.

– Det är ett spännande projekt att få vara en del av. Det är blandade känslor när man kommer ner. Dels tänker man på det historiska. Det är intressant att få vara med och dra sitt stå till stacken. Dels är det själva dykningen. Att få leta efter saker, det är som en slags skattjakt.

Det här hände i andra världskriget 1943

När 1942 blev 1943 hade de allierade ett övertag i andra världskriget.

 

I januari 1943 hölls de så kallade Casablancakonferensen. Här planerade de allierades sin strategi för Europa under andra världskriget. 

 

I månadsskiftet januari februari kapitulerade närmare 100 000 tyska soldater i Stalingrad, trots att Adolf Hitler förbjudit en reträtt.

 

Senare samma år, i maj, fick de tyska och italienska förbanden kapitulera. Kriget i Nordafrika var därmed över.

 

När de allierade invaderade Italien blev landets diktator, Benito Mussolini, avsatt och arresterad.