Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Strandparadis hotade: "Stigande havsnivå"

Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Foto: Sanna Dolck

De kraftiga höststormarna Simone och Sven ödelade stora sträckor av de sydsvenska stränderna under slutet av förra året.

Nu varnar forskarna för att den stigande havsvattennivån hotar allt fler av strandparadisen i framtiden.

– Vi måste börja fundera på vilka områden vi ska skydda och hur det ska gå till. Vid en kraftig höjning av havsnivån så går kanske inte alla stränder att rädda, säger statsgeolog Kärstin Malmberg Persson.

Sydsvenska stränder i riskzonen

Enligt statsgeolog Kärstin Malmberg på SGU finns redan i dag ett flertal sydsvenska stränder som riskerar att påverkas av stranderosionen. I och med en havsvattenhöjning bedöms erosionen i Sydsverige förvärras.

Åhus:

– Här finns en sandig kust med kraftig erosion. Men mycket sand har kommit tillbaka efterhand.

Ängelholm:

– Ett område som är drabbat av kraftig erosion men här är det helt beroende på hur vindarna blåser. Om det blåser rakt in så ligger det väldigt öppet och då eroderar det synddynerna.

Ven:

– Här pågår en långsam erosion där material rasar ner från klintarna. Kommer förmodligen bli värre i samband med en havsvattenhöjning.

Löderup:

– Situationen förvärrades någon gång efter 70-talet när man började bygga erosionsskydd i form av hövder. Så kan faktiskt vara så att människan har bidragit till att förvärra erosionen genom att bygga hövderna.

Falsterbohalvön:

– Falsterbohalvön är ett fall för sig eftersom problemen främst kan kopplas till översvämningar. Här bygger man redan i dag vallar för att skydda mot framtida översvämningar och kraftiga vågor.

Mellbystrand:

Detta är ett område som har drabbats hårt av de senaste höststormarna och som bedöms vara i riskzonen i framtiden.

Tylösand:

– Tylösand har drabbats av höststormarna 2013 och finns därmed i riskzonen i framtiden.

Listerlandet och Blekinges östkust:

– På Listerlandet finns lösa jordarter på stränderna som eroderar. Men generellt är problemen inte lika akuta i Blekinge.

Öland:

– Erosionen berör främst Ölands västkust. Där finns det sandstränder och klintkust som drabbas.

Kvällsposten rapporterade i går om hur stormarna Sven och Simone dramatiskt förändrade Mellbystrands kustlandskap efter sin framfart. På vissa platser hade sanddynorna tryckts tillbaka upp till åtta meter av havets krafter.

Men det är inte stormarna i sig som utgör ett hot mot de sydsvenska kusterna. Enligt FN:s klimatpanel kan havet komma att höjas med så mycket som en meter fram till år 2100 och då ligger många av våra strandparadis i riskzonen.

En rapport från länsstyrelsen visar dessutom att så mycket som 23 000 skånska byggnader är i fara på grund av klimatförändringen.

– Man kan räkna med att hela Sydsverige påverkas av en havsvattenhöjning, dels på grund av översvämningsrisken och dels på grund av stranderosionen, säger Kärstin Malmberg Persson, statsgeolog på SGU.

Kan drabbas vid varmare klimat"

Det är stora områden i södra Sverige som kan komma att drabbas i samband med ett varmare klimat. Redan i dag syns erosionens skadeverkningar på platser som Åhus, Ängelholm, Mellbystrand, Listerlandet och Öland.

SGU, Sveriges geologiska Undersökning, driver Projekt Skånestrand. Där kartläggs och undersöks stranderosionen på ett flertal platser i Sydsverige. Och det är just stranderosionen som lämnar allt tydligare avtryck på landskapen längsmed kusterna. Med havsvattenhöjningen förvärras erosionen.

– Alla sandstränder i södra Sverige ligger egentligen i farozonen men det finns andra slags områden som kan drabbas också. På Ven har man en långsam erosion av klinterna och om havsytan höjs så kommer klinterna ju att undermineras av vågorna, förklarar Kärstin Malmberg Persson.

Löderups strandbad är den plats i Sverige som har allra värst stranderosion. Sedan mitten av 60-talet har 200 meter land försvunnit från Löderups strandbad och spolats ut till havs.

– På många andra platser som är drabbade av erosion så kommer sanden ändå tillbaka efter några år. Men vid Löderups strandbad transporteras sanden antingen ut till havs eller stannar vid Sandhammaren.

Människan har bidragit

Det finns även tecken på att människan har bidragit till den kraftiga erosionen i Löderup. Hövderna, som från början byggdes för att skydda stränderna från att spolas till havs, har i själva verket förvärrat situationen.

– Om vi tittar på gamla flygbilder så kan vi se att situationen förvärrades någon gång efter 70-talet när man började bygga de här erosionsskydden. Så det kan faktiskt vara så att människan har bidragit till att förvärra erosionen genom att bygga hövderna, säger Kärstin Malmberg Persson.

På grund av den förväntade havsvattenhöjningen så rekommenderar länsstyrelsen Skåne att man inte ska bygga någonting på områden som ligger mindre än tre meter över havet. Då tar man även hänsyn till att kraftiga stormar kan höja vattennivåerna ytterligare.

Annars är den åtgärd som har visat sig mest effektiv mot stranderosion i södra Skåne är att fylla på med sand regelbundet. Men det är kostsamt lösning som kanske inte går att tillämpa på alla de stränder som kommer att drabbas vid en havsvattenhöjning.

"Kostar pengar"

– Det är oerhört kostsamt att göra som man gör i Ystad med sandfodringen. Dels med tanke på vad det kostar i pengar men också med tanke på att man inte kan ta hur mycket sand som helst från havsbotten, säger Kärstin Malmberg Persson.

– Vi måste också börja fundera på vilka områden vi ska skydda och hur det ska gå till. Vid en kraftig höjning av havsnivån så går kanske inte alla stränder att rädda.