Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stora problem vid krimjouren i Malmö

Susanna Trehörning, chef för kriminalenheten. Foto: Sanna Dolck

Kriminaljouren vid Malmöpolisen har stora problem.

Arbetsbelastningen är hård, långsiktigheten saknas ofta, kommunikationen är dålig och det brister i ledarskap.

Det innebär att frihetsberövade personer kan få sitta inlåsta längre tid än vad som behövs.

Det framgår av en internutredning som Expressen har tagit del av.

Chefen för kriminalenheten, Susanna Trehörning, beställde den omfattande intervjuundersökningen som nu har genomförts bland de anställda vid kriminaljouren vid Malmöpolisen.

32 personer – 53 procent män, 47 procent kvinnor – ställde frivilligt upp på en timslång intervju och svarade på frågor om trivsel, förutsättning att utföra sitt arbetsuppdrag och ledning och styrning.

Intervjuerna har skett anonymt för att de anställda skulle våga säga sitt hjärtas mening.

Enligt rapporten, som har godkänts av Susanna Trehörning, trivs medarbetarna överlag med sitt arbete, men många upplever att deras arbetsro ideligen störs.

En person sade:

– Jag älskar mitt jobb, men hatar att gå till det.

Enligt rapporten är det uttalandet symtomatiskt för majoriteten av de intervjuade. Man uppskattar jobbet men gillar inte de organisatoriska förutsättningarna.

Frustrerade

Många – både arbetsledare och poliser på fältet – är frustrerade över att det saknas långsiktighet och kontinuitet i arbetet.

Flera av de intervjuade uttryckte att de aktivt såg sig om efter ett annat jobb utanför kriminaljouren.

Eftermiddagspassen är underbemannade, enligt dem som intervjuats. Problemet har påtalats för kriminaljourens ledning vid upprepade tillfällen, men ingen upplever att det har blivit bättre.

En förundersökningsledare säger:

– När vi är underbemannade i förhållande till inflödet så är det så här: Vi löser våra uppdrag men kvalitén blir sämre på de åtgärder vi gör, utredarna tröttare och patrullerna blir frustrerade. Det fungerar men är inte hållbart i längden. Folk blir sittande kvar frihetsberövade längre än vad som skulle behövas normalt – inte på grund av utredningsåtgärder utan för att vi inte hinner med helt enkelt.

Under rubriken "härskartekniker" kommenterar de 32 intervjuade ledarskapet på kriminaljouren. Utredningen slår fast:

"Lika konsekvent som de uppskattade arbetsledarna omnämns levereras det samstämmig kritik mot arbetsledare som inte uppskattas. Motsatsen till de dynamiska ledarna var de arbetsledare på kriminaljouren vars chefsstil omnämns med ord som "management by fear", "1930-tals ledarskap" och "Stasistyre."

Risk för "frysboxen"

Flera av intervjupersonerna är rädda för att ifrågasätta beslut som kommer från kriminaljourens ledning. Risken är att de hamnar i "frysboxen."

Kriminalchefen Susanna Trehörning, som beställde rapporten, säger till Expressen:

– Anledningen till att jag initierade en intervjuundersökning var att kriminaljouren har över 200 medarbetare och är en komplex och viktig enhet inom polisen. Ända sedan jag började i Malmö för två år sedan har det pratats om att det inte funkat på krimjouren, men jag har inte kunnat greppa vad som inte funkat. Därför ville jag få medarbetarnas åsikter.

– Resultatet av undersökningen ger en bild av att det finns brister i ledning och styrning. Det finns ett ledarskap som har stora brister. Det ser jag allvarligt på – det är inte okej.

Vad ska du göra åt det?

– Jag skulle börja prata med chefen för kriminaljouren, men utredningen sammanföll med att chefen sökte och fick ett annat jobb, så plötsligt stod vi utan chef. Nu har jag informerat personalen om innehållet i rapporten och diskuterat med arbetsledarna. Vi ska nu använda rapporten för att kunna gå vidare och diskutera arbetet på kriminaljouren, säger Susanna Trehörning till Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!