Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

12 skolor har brunnit – Polisen: ”Eskalerar”

Ewa-Gun Westford, presstalesperson vid polisen i region Syd.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
17 JULI: Palettskolan i Lund.Foto: AVDO BILKANOVIC/TT / TT NYHETSBYRÅN
20 APRIL: Gymnasieskolan på St Lars-området i Lund.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
15 MARS: Hvilans Gymnasium i Lund.Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Polisens nya specialinsats Operation Gnista ska lösa de många mordbränder i Lund, som inte minst drabbat skolbyggnader.

– Det är positivt att polisen tar det här på stort allvar och avsätter de resurser som krävs, säger Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund. 

Under torsdagsnatten brann det på nytt – när Montessoriförskolan i Hjärup, som ligger i närheten av Lund, eldhärjades.

Lunds kommun har sedan årsskiftet plågats av en lång rad anlagda mordbränder, och skolbyggnader har varit särskilt drabbade.

Sedan den första skolbranden, på Hvilans gymnasium den 15 mars, har det brunnit i 13 skolor och förskolor i området. 

Natten till torsdag inträffade, efter 12 dagars uppehåll, ännu en brand – denna gång i Hjärup i grannkommunen Staffanstorp, cirka 7 kilometer från Lund. 

När räddningstjänst och polis anlände till platsen var branden i Montessoriförskolans lokaler redan fullt utvecklad, och byggnaden fick omfattande skador.

52 barn utan lokaler 

Ingen skadades i samband med branden, men på grund av byggnadens allvarliga skador står nu 52 barn utan dagverksamhetslokaler. 

Förskolechefen Sara Löwenhill säger till SVT Nyheter Skåne att barnen kommer få plats på Klockaregårdens förskola i stället.

Men det är mycket som gått förlorat till en följd av nattens lågor. 

– Eftersom vi är en Montessoriförskola hade vi jättemycket arbetsmaterial till barnen. Det tar väldigt lång tid att bygga upp en sådan här verksamhet, säger Sara Löwenhill.

Polisen har sedan tidigare pekat ut vårens många anlagda bränder i Lund med omnejd som en ”särskild händelse”.  Det innebär att alla bränder kan utredas på en regional nivå, att man kan använda resurser från hela regionen. 

– Vi ser att det har varit flera händelser under en längre tid, och att det eskalerat den senaste veckan, sa Ewa-Gun Westford, polisens presstalesperson, då. 

Den särskilda händelsen har fått namnet ”Operation Gnista”.  

– Nu hade vi ju nästan 12 dygn då det inte brann, men så var det dags igen inatt. Vi har ju trappat upp i och med beslutet om Operation Gnista. Vi har ju redan fler resurser, så nu arbetar vi vidare för att kunna stoppa bränder, säger Ewa-Gun Westford. 

Branden på Montessoriförskolan i Hjärup var redan fullt utvecklad när räddningstjänsten kom dit.Foto: MIKAEL NILSSON/TT / MIKAEL NILSSON TT NYHETSBYRÅN

17-åring misstänkt för en av skolbränderna 

Det mesta i utredningarna om bränderna går i under förundersökningssekretess, men Ewa-Gun Westford berättar att man nu arbetar nära med kommunerna och räddningstjänsten. 

Efter branden på Lerbäcksskolan greps en 17-åring misstänkt för mordbrand. Han är fortsatt skäligen misstänkt vilket är den lägre misstankegraden. 

– Det jag kan säga är att misstankarna kvarstår mot honom för den branden, och han är inte misstänkt de andra bränderna. Men utredningarna om de olika bränderna är inte färdiga, och inte heller den där han är skäligen misstänkt, säger Ewa-Gun Westford. 

– Alla bränder utreds ju var för sig, men givetvis ser vi ju på alla bränder i Lund och dess omnejd med särskilda ögon och utreder eventuella samband. 

Polisen arbetar nu intensivt för att komma framåt i utredningen, berättar Ewa-Gun Westford. 

– Vi har tekniker som är otroligt stressade och har otroligt mycket att göra i och med dessa bränder. 

De önskar också att allmänheten ska ta kontakt med polisen om de sett något som kan vara intressant för utredningen. 

Här är våren och sommarens skolbränder:

15 mars: Hvilans gymnasium. 

20 april: Consensum gymnasium.

4 maj: Freinetskolan (förskola).

8 maj: Palettskolan (grundskola). 

14 maj: Blåklintens förskola.

21 maj: Förskolan Färgsolen.

14 juni: Järnåkraskolan (grundskola).

16 juni: NTI-gymnasiet.

25 juni: Gymnasieskolan Vipan.

30 juni: Mårtensskolan (grundskola).

7 juli: Lerbäcksskolan (grundskola)

8 juli: Gunnesboskolan (grundskola, försök till anlagd brand) 

17 juli: Palettskolan (grundskola).

29 juli: Hjärups Montessoriförskola utanför Lund.

”Stora belopp” 

Förutom skolor har allt från garage till maskinhallar, Observatoriet och Hemvärnsgården förstörts eller skadats i bränderna.  

– Jag tycker det är förfärligt. Det är en kombination av stora ekonomiska värden som går förlorade samtidigt som barn och medarbetade och föräldrar drabbas extra hårt, säger Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund. 

Hur mycket kostar bränderna Lunds kommun?

– Jag har ännu inte fått någon sådan sammanställning. Men det handlar om stora belopp. Dessutom, när man väl griper och lagför någon, står sällan eventuella skadestånd i relation till de kostnader som uppkommit. 

– Jag tycker att det måste finnas ett mycket tydligare samband mellan att den som förstör något också blir ersättningsskyldig, säger Philip Sandberg.

 

Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund.Foto: EMIL LANGVAD / BILDBYRÅN

Lund vill kameraövervaka skolor

Sedan tidigare har Philip Sandberg meddelat att Lund kommer ansöka om att få sätta upp övervakningskameror kring samtliga skolor och förskolor i kommunen.

– Vi har även väktarinsatser vid samtliga skolor och vi har värmekameror. Vi har ett nära samarbete med polisen också, säger han. 

Lunds kommande ansökan är den största Datainspektionen fått sedan de tog över ansvaret som tillsynsmyndighet från länsstyrelsen 2018. Det säger Gustav Linder, jurist vid Datainspektionens kameragrupp. 

– Det har inte kommit in någon ansökan till oss ännu. Hur den här bevakningen kommer se ut kan vi inte svara på i dagsläget, det ser ut som de kommer skicka in en separat ansökan per skola, berättar han. 

Från det att en ansökan kommer in till Datainspektionen kan det dröja upp till ett år innan kamerorna börjar sättas upp. 

– Vi har ett projekt i gång för att korta ner handläggningstiden. Förhoppningsvis, när Lunds kommun kommer in med sin ansökan, tar det kortare tid, säger Gustav Linder. 

Finns det någon öppning i lagstiftningen för att ni ska kunna prioritera en ansökan, med tanke på bränderna i Lund? 

– Vi har möjlighet att ge förtur på en om det är brådskande, det avgör vi från fall till fall. Om ett ärende får förtur är det ett annat ärende som får vänta extra länge. 

Philip Sandberg hoppas att processen kan snabbas på. 

– Jag vill naturligtvis att kameror ska upp så snabbt som möjligt. Det är här och nu som de behövs, säger han, men konstaterar samtidigt:

– Det är en stor process att få upp kameror, långt ifrån alla ansökningar som får bifall. Det här sticker ut i Europa, bara på andra sidan sundet finns en helt annan metod för att hantera kameraövervakning. 

TV: Barn på ridläger lämnades ensamma – ledarna drog