Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Allt fler ungdomar är svårt utsatta i Malmö

Freddy Nilsson.
Maria Andersson, enhetschef inom socialtjänsten i Malmö.

Orosanmälningarna i Malmö har ökat med tio procent, knappt 900, under första halvan av 2020. 

Bakom många av anmälningarna står polisen. 

– Det behöver inte vara för att man är en dålig förälder. Det är ett stort spektra där vi gör orosanmälningar, säger kommunpolisen Freddy Nilsson.  

I Arbetsmarknads– och socialnämndens delårsrapport från första halvan av 2020, eller närmare bestämt perioden januari till augusti, framgår det att antalet orosanmälningar gällande barn och unga har ökat med 880 stycken, eller tio procent, jämfört med samma period förra året. 

Bakom många av orosanmälningarna står polisen. 

– Vi är en av de parter som gör flest orosanmälningar, vi skriver väldigt många, säger Freddy Nilsson, kommunpolis i Malmö.

Det behöver inte handla om brott utan polisen kan även fatta oro om ungdomar är ute sent med dåligt sällskap eller påträffa vårdnadshavare där man kan anta att det finns en risk för att barn far illa. Lagstiftningen är lågt ställd.

– Det finns många aspekter att ta hänsyn till såsom exempelvis ålder, plats, situation och umgänge vilket sammantaget ger anledning till att vi upprättar en orosanmälan. Det är viktigt att vi agerar när det inte står rätt till, säger Freddy Nilsson.  

Uppmanar fler att anmäla 

Kan man utifrån ökningen av orosanmälningarna dra slutsatsen att fler barn far illa?

– Den polisiära närvaron ute är stor, och desto fler tillfällen där det är sannolikt att vi träffar på barn i utsatta situationer. Detta ger i sin tur fler orosanmälningar. Men om det rent faktiskt är fler barn som far illa nu, det är en helt annan fråga, svarar Freddy som också uppmanar fler att anmäla när man känner oro för ett barn. 

– Desto fler som flaggar för problem, desto bättre möjlighet har socialtjänsten att få en korrekt bild och agera därefter. Man ska inte tänka, det behöver inte vi göra, det gör skolan eller någon annan. Alla behöver ta sitt ansvar även om vi har ett mycket större ansvar i vissa delar. 

Hur reagerar vårdnadshavare vid orosanmälningar? 

– Det är väldigt olika. Vissa föräldrar tar illa upp och vissa förstår inte vad det handlar om. Det handlar inte sällan om okunskap, man kan tro att man blir polisanmäld. 

– Några känner, tycker du inte att jag kan ta hand om mitt barn, men det behöver inte vara för att man är en dålig förälder. Det är ett stort spektra. En del förstår att de kan få adekvat hjälp.

 

Detta händer vid en orosanmälan

När orosanmälningar registrerats hos socialtjänsten sker en första kontroll om ärendet är känt sedan innan, vad det aktuella pågående missförhållandet avser och om det behövs göras något akut för att skydda barnet. I normala fall har Socialtjänsten har max 14 dagar på sig för att bestämma om det ska inledas en utredning eller inte.

– Vi måste hålla koll och mäta att vi är rätt bemannade för att hantera ärendemängden. Men också titta på att vi gör rätt saker, säger Maria Andersson, enhetschef inom socialtjänsten i Malmö.  

– För vår del kan vi aldrig säga att det blir för många utan vi måste hantera det antalet som kommer in. Senaste åren har vi utökat resurserna för att klara ärendemängden. 

Vad tror du ökningen kan bero på? 

– Befolkningsökning, nybyggnation och nyinflyttning samtidigt som vi hela tiden jobbar för att medvetengöra vikten av att anmäla. Hot och våld ökar i familjer som också kan ha det svårt med hemlöshet, arbetsmarknad eller psykisk ohälsa. Jag tror det är en kombination. 

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!