Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Starka känslor om plastpåseskatten

Mats Svensson tycker plastskatten är vansinnig. Nu kör han på papper.
Foto: Jenny Strindlöv/Kvällsposten
Majgret Svensson och Sven Erlandsson uppger att de blev miljömedvetna för drygt ett år sedan. Sedan dess packar de sina varor i hemmavirkade påsar, samt i var sin dramaten. De skulle gärna se att plastpåsar förbjöds helt. Som i Namibia.
Foto: Jenny Strindlöv/Kvällsposten
Alfred Strid tycker att plastskatten får en att ”tänka efter”. Nu för tiden tar han nästan alltid med sig en egen påse när han gör sina inköp.
Foto: Jenny Strindlöv/Kvällsposten
Sarafina Rudbeck Jomango med Sahariiah, Sarikah och Mode. De köper i princip aldrig plastpåsar. Varorna lastar de in i vagnen i stället.
Sedan plastskatten infördes brukar Birgitta Berggren ta med sig en egen påse till affären. – Sju kronor blev för mycket för mig, säger hon.
Foto: Jenny Strindlöv/Kvällsposten

Sedan plastpåseskatten infördes har försäljningen av bärkassar i plast minskat med uppemot 75 procent, enligt en färsk uppskattning från Svensk handel. Men den allt sällsyntare plastpåsen på sju kronor väcker fortfarande starka känslor. 

– Miljöpartiet håller på att fullständigt sänka vårt land, säger Mats Svensson.

– Vi borde göra som i Namibia och totalförbjuda plastpåsar helt, säger Majgret Svensson.

När plastpåseskatten infördes för snart ett år sedan var det regeringens försök att minska plastpåseförbrukningen och därmed nedskräpning och spridning av mikroplaster. 

En mulen eftermiddag utanför en Icabutik i Malmö låter Kvällsposten påskonsumenterna säga sitt om den omdiskuterade skatten. 

Sarafina Rudbeck Jomango upplever att det där med nedskräpningen faktiskt gjort märkbar skillnad.

– Jag tycker skatten är jättebra. Man ser inte lika mycket plastpåsar ligga slängda överallt längre, säger hon. 

Sonja Mendel, 76 år, har enligt egen utsago inte köpt plastpåsar på ”evigheter”. Det känns onödigt, tycker hon, och de nya flergångspåsarna gjorda av sockerrör är ändå mycket skönare. 

– Jag är inte så där fanatisk med miljön men jag tycker det är viktigt att alla bidrar lite. När man kommer ut nånstans i naturen och ser plastpåsar ligga och drälla, det gör mig vansinnig! 

Plastpåseskatten

Från och med våren 2020 har det tagits ut en skatt på tre kronor (plus moms på 75 öre) för varje plastbärkasse och 30 öre för varje frukt- och gröntpåse i affärerna. 

Syftet med skatten är att minska förbrukningen till högst 40 stycken plastpåsar per person och år vid utgången av 2025, för att på så sätt minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.

Regeringen beräknade att skatten skulle ge 2,1 miljarder kronor i ökade skatteintäkter 2020, men så blev det inte. Efter fyra månader hade den enligt GP inte genererat mer än 100 miljoner kronor.

”Sju kronor är vansinne”

Få personer som kommer ut från butiken bär på en papperspåse. Men Mats Svensson, 63, är i alla fall en av dem. 

– Det är papper som gäller nu. De säljer inte plastpåsar här inne, men det spelar ingen roll, jag hade ändå inte köpt en. Sju kronor för en plastpåse är vansinne! Miljöpartiet håller fullständigt på att sänka vårt land, säger han. 

En bit bort står Majgret Svensson och Sven Erlandsson och packar ner varor från en kundvagn i var sin dramaten. De håller inte med Mats. Tvärtom hade de gärna sett att regeringen gick ännu längre. 

– Jag kan säga att jag var i Namibia för tio år sedan. Där hade de totalförbjudit plastpåsar. Ett land som Namibia. Tänkvärt, säger Sven Erlandsson. 

– Skriv i ditt reportage att man borde förbjuda plastpåsar helt, säger Majgret Svensson.

Att plastpåsens vara eller icke-vara väcker starka känslor märks även inne vid kassan på Ica. En kassörska som vill vara anonym berättar att ilska och frustration kan uppstå ibland när en eller annan upptäcker att plastpåsarna inte längre finns som ett alternativ. 

– Men folk har blivit mycket bättre nu på att komma ihåg och ta med sig en egen påse när de handlar, tillägger hon.

Även när det går att köpa en plastpåse är det numera många som väljer bort den.

– Jag tycker det är bra att vi drar ner på plasten, men man är ju bekväm av sig så det är först nu när man måste betala så mycket som sju kronor för en påse som jag har slutat köpa dem, säger Birgitta Berggren medan hon packar in varorna i sin medhavda påse i bilen. 

Så har påskonsumtionen förändrats på Ica

Försäljningen av engångsplastkassar under maj-november 2020 minskade med 66 procent i jämförelse med motsvarande period 2019.


Försäljning av pappersbärkassar ökade med 175 procent under maj-november i jämförelse med motsvarande period 2019.


Försäljningen av avfallspåsar ökade med 64 procent under maj-december 2020 i jämförelse med tidigare period. 


Källa: Icas presstjänst

Papperspåsen sämre för klimatet

Förr – det vill säga för ett år sedan – var det vanligt att plastkassar återanvändes som soppåsar. Nu när försäljningen av plastkassar minskat har samtidigt försäljningen av avfallspåsar och papperspåsar ökat markant. Vad gör folk med alla sina papperspåsar?

– Bra fråga. Det känns ofta som att man har för många av dem hemma nu, säger Nina Persson. 

– Jag har katt så jag använder de små papperspåsarna vid frukt och grönt till kattsand, säger Sonja Mendel. 

– Sopor, säger Mats Svensson. 

De senaste månaderna har försäljningen av plastbärkassar på Ica legat på en högre nivå än vad den gjorde månaderna direkt efter att skatten infördes. 

– En förklaring till det kan vara nederbördssäsongen då en plastbärkasse är ett alternativ som klarar väta bättre, säger Jenny Gerdes, pressansvarig på Ica. 

Huruvida papperspåsen eller plastpåsen är sämst ur miljösynpunkt beror på hur man mäter. 

Enligt en svensk studie från förra året om engångsplastpåsar och deras alternativ så är plastpåsen sämre om man ser till nedskräpning av naturen – men ett bättre alternativ vad gäller klimatavtryck, försurning och övergödning. En rapport från danska Miljöstyrelsen 2018 visade att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan, under förutsättning att plastpåsen återanvänds som bärkasse eller soppåse.  

Och det gör de. I alla fall enligt en kartläggning som Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, gjort. Den visar att tre av fyra plastbärkassar i Sverige som soppåsar och en av fem som bärkassar.

Läs mer:

Dansk omstridd studie om plastpåsar i jämförelse med tygpåsar 

Ny svensk studie visar att plastpåsen inte är sämre 




MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!