Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Städerna som hotas av väderkaos

Kallbadhuset i Landskrona blev helt bortspolat i stormen Sven.
Foto: TOMAS LEPRINCE
Bilar hamnade delvis under vatten i Helsingborg i samband med stormen Sven.
Foto: JOHAN NILSSON / TT
Ett tak blåste av en fastighet på Fridhemstorget i Malmö och skadade flera balkonger och fönster under stormen Sven.
Foto: JOHAN NILSSON / TT
I slutet av augusti drog ett kraftigt regnoväder in över Malmö.
Foto: ULF RYD
Garaget i Kronprinsen i Malmö blev översvämmat i samband med regnovädret i slutet av augusti 2014.
Foto: TOMAS LEPRINCE

Dramatiska vinterstormar och kraftiga sommarskyfall.

De senaste årens allt mer extrema väderomslag har drabbat de södra landsdelarna hårt. 

Nu rustar de sydsvenska kommunerna för att bättre kunna klara av framtidens klimatförändringar med höjda vattennivåer och häftiga skyfall.

– Det här är en klimatförändring som är svår att ifrågasätta i dag, säger Pär Svensson, vattenstrateg i Malmö.

När sydsvenskarna vaknade upp på måndagsmorgonen den 30 november 2015, kunde de på flera håll blicka ut på stor förödelse. Stormen Gorm hade dragit fram under natten och i sin väg lämnat stora skador på hus, elledningar och träd.

Tåg och färjor ställdes in och vattenståndet i Öresund låg på 1,5 meter över det normala – med översvämningar i hamnar och villor som följd. 

De förhöjda vattennivåerna och ett allt mer extremt väder är något som de sydsvenska städerna längs kusten tar på största allvar. På sikt kan vattnet stiga till oroväckande höjder.

– I de extrema situationerna där både havet stiger i kombination med en storm och höga vågor behöver vi förhålla oss till ett scenario med vattennivåer på 3,5 meter över havet, säger Malin Rizell, avdelningschef för översiktsplanering på stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg.

Åtgärdar Knutpunkten

En så hög vattennivå skulle få ödesdigra konsekvenser för bland annat det låglänta Råå. För att undvika en framtida katastrof försöker nu kommunen vidta flera åtgärder.

– Vi har 3,5 meter i beräkningen när vi planerar nya bostäder. Det som är under 3,5 måste tåla en översvämning och oftast lägger man inte alls boenden under den här nivån.

Det pågår också ett arbete med att höja bland annat kajkanterna längs med havet.

– Nästa steg är att titta på Knutpunkten där den nationella tågtrafiken, alla bussar och färjtrafiken finns. Vi ska titta på hur byggnaden kan säkras mot höjda havsnivåer, säger Malin Rizell.

Ån svämmar över

I Kristianstad brottas kommunen med återkommande översvämningar av Helge å. Detta i kombination med stadens låglänta läge, kraftiga skyfall och den pågående havshöjningen är en allvarlig hotbild mot staden.

– Vi bygger skyddsvallar för att skydda oss mot högsta tänkbara flöde. I det värsta scenariot kan nivån i Helge å komma upp emot fyra meter plus, säger Karl-Erik Svensson, projektledare för arbetet med skyddsvallarna.

Ett mardrömsscenario innebär att vissa hus blir helt omgivna av vatten permanent. När skyddsvallsprojektet avslutas, runt år 2025, ska det finnas en mil skyddsvallar i staden. Dessutom bygger kommunen pumpstationer för att kunna hantera bland annat kraftiga skyfall.

– Men det är svårt att dimensionera för skyfall, eftersom de ser så olika ut. De kan vara i ett dygn och regna i olika intervaller. Det är ingen skyfall, men det blir enorma mängder vatten. Sedan kan det komma extremt mycket vatten under bara tio minuter, som inte hinner rinna undan.

Höjer hamnen

Hamnen i Halmstad drabbades hårt av översvämningar i samband med stormen Gorm. Nu finns planer på att höja en yta på 140 000 kvadratmeter för att bättre stå emot den här typen av extremväder.

– Hamnhöjningen är en konsekvens av klimatförändringarna och översvämningarna som drabbar Halmstad. För att säkerställa att vi kan bedriva bilimport så måste vi höja den delen av hamnen, har hamnens vd Björn Alvengrip sagt till Hallandsposten.

Ansvar också hos allmänheten

I slutet av sommaren 2014 drog ett kraftigt oväder in över Malmö. På sina håll föll det lika mycket vatten på bara några timmar som det normalt gör under flera månader. Garage och källare svämmades över och skadorna blev stora. Nu arbetar Malmö stad med att ta fram en skyfallsplan.

– Vi kommer att göra många åtgärder i framför allt parkmark för att hitta bättre ställen för det vatten som annars letar sig till garage och källare, säger Pär Svensson, vattenstrateg vid gatukontorets planeringsavdelning.

En rad åtgärder planeras på flera håll i staden, men Pär Svensson betonar att det också ligger ett stort ansvar hos allmänheten.

– Det här är en klimatförändring som är svår att ifrågasätta i dag och då har man ett ganska stort ansvar också som privatperson. Det kan handla om att installera backventiler och vara restriktiv med att hårdgöra på sin tomt, alltså lägga asfalt eller plattor. Hellre gröngöra, med gräs.


Stormar som skakat Sydsverige

GORM 2015

När stormen Gorm drog in över Sydsverige med orkanstyrka för ganska exakt ett år sedan, orsakade den stor förödelse. Det rapporterades om tusentals nedfallna träd, avblåsta hustak, 75 000 strömlösa hushåll, inställda färjor och tåg och ett vattenstånd i Öresund nära 1,5 meter över det normala. Hamnen i Halmstad drabbades hårt av översvämningar, liksom flera villor i Ängelholm och Helsingborg. I byarna mättes vindstyrkor på upp till 35 meter per sekund, i Danmark 39.

SVEN 2013

Liknande kaosscener utspelade sig i början av december för tre år sedan, då stormen Sven gjorde entré. Då uppgick stormstyrkan till närmare 30 meter per sekund och rapporterna om snöfall, översvämningar, elavbrott och nedfallna träd strömmade in. Sju personer fick sätta livet till i stormen. I Skåne omkom bland annat en man i 50-årsåldern efter att ha träffats av ett träd i samband med röjningsarbete. En 16-årig flicka omkom efter att ha blivit påkörd då hon försökte korsa motorvägen i höjd med Hurva i det hårda vädret.

SIMONE 2013

Innan Sven var det stormen Simone som ställde till oreda. På Hallands väderö uppmättes vindstyrkor i 42 meter per sekund. I Halmstad uppmättes en vattennivå på 1,7 meter över det normala. Hustak flög av i Helsingborg, och i Danmark omkom tre personer till följd av stormen. 

PER 2007

I januari 2007 orsakade stormen Per förödelse. Utanför Blekinges kust uppmättes vindstyrkor på 40 meter pers sekund – gränsen för orkan går vid 32,7 meter per sekund. Flera människor miste livet till följd av stormen och i hela Sverige saknade 275 000 hushåll ström. 

GUDRUN 2005

I början av januari 2005 drog orkanen Gudrun in över Sverige. SMHI kallar Gudrun för det mest förödande ovädret Sverige känner till. Sju personer miste livet direkt när orkanen drog in och som mest saknade 730 000 abonnenter elen samtidigt. Tusentals saknade fortfarande el flera veckor senare. 3 000 mil elledning förstördes och telefonförbindelserna låg nere. 75 miljoner kubikmeter skog fälldes i de starka stormvindarna och värst drabbades Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland. 

Känner du någon oro för vinterstormar och eventuella översvämningar? Lars-Ingvar Hansson, 73, pensionär, Malmö: – Klimatförändringar över huvud taget tycker jag är besvärande. Klimatet är mer svårbedömt idag känns det som och det växlar snabbare. Men jag är inte orolig personligen. Jag har garaget i källaren men tänker inte alls på risken för översvämning.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Känner du någon oro för vinterstormar och eventuella översvämningar? Christina Thiel, 32, civilingenjör, Lomma: – Jag är rädd för att källaren ska bli översvämmad. Jag bor i hus Lomma en bit ifrån havet som tidigare varit drabbat men vi själva har inte blivit det. Man har byggt nya dammar så det har blivit mycket bättre.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Känner du någon oro för vinterstormar och eventuella översvämningar? Monica Engdahl, 66, pensionär, Malmö med hunden Svea: – Man är ju bekymrad att man inte tar det på allvar. Man vet inte vad de tänker och vad de gör. Man tänker att det händer inte här. Det är klart att jag tänker på det men jag är inte orolig. Det är inte inte lönt. Man kan inte göra något när det väl sker.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Känner du någon oro för vinterstormar och eventuella översvämningar? Hans Linde, 72, pensionär, Malmö: – Jag hade tidigare ett sommarhus norr om Malmö där vi fick översvämningar och jag såg när vattnet var nära att tränga in i citytunneln här i stan. Men jag har inte sett att att man gjort något ännu för att hindra vattnet i framtiden.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Känner du någon oro för vinterstormar och eventuella översvämningar? Emma Ekdahl, 38, landskapsarkitekt, Malmö: – Vi är landskapsarkitekter och jobbar med den här typen av frågor. Man måste ta tag i problemet och jobba med det. Det är bland annat erosionsskydd och att bevara natur där natur ska bevaras och utnyttja ekosystemen. Man jobbar med det men det kanske inte går fort nog och kanske är det så att det krävs några översvämningar till för att man skall förstå vikten av det. Men vi ser ser ju hela tiden att man arbetar med det i kommuner och runt om i städer så det är på gång. Men att alla går runt och har ångest hjälper inte. Vi kommer ingen vart med det. Johanna Spjuth, 27, landskapsarkitekt, Lund:– Det är jätteviktiga frågor och vi kommer tvingas ta ställning till dem, men det går nog inte tillräckligt snabbt just nu.
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!