Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Thern om namnet han nästan fick: Häftigare

Simon Thern. Foto: Johanna Lundberg
Delar av familjen Thern: Jonas, Ann-Sofie och Simon under VM94-jubileet i Båstad. Foto: Ludvig Thunman
Bilden från Kvällspostens Italienreportage den 3 september 1992 – med pepparkakor. Foto: Åke Thim

På Kvällspostens bild från 1992 ligger Simon Thern i mamma Ann-Sofies mage hemma i Värnamo.

Samtidigt laddar pappa Jonas ensam i Italien för sin debut i Napoli.

Sonen har generna för att nå samma mål, fotbollsäventyr utomlands, och har vuxit upp i pappas proffsstäder Neapel, Rom och Glasgow. Och han kunde hetat Bo Diego...

- Jag tror att jag rent mentalt har nytta av att familjen flyttat runt. Det känns naturligt att jag ska ut, säger Simon Thern.

FAKTA

HAR TRE SM-GULD

Simon Thern
Ålder: 22 (född 18 september 1992).
Klubbar: IFK Värnamo, Helsingborgs IF, Malmö FF.
A-landskamper: 2.
Meriter: 1 SM-guld med HIF, 2 SM-guld med MFF.

 

VM-BRONS 1994

Jonas Thern

Ålder: 47 (född 20 mars 1967).
Klubbar: IFK Värnamo, Malmö FF, FC Zürich, MFF, Benfica, Napoli, Roma, Glasgow Rangers.
A-landskamper: 75.
Meriter: VM-brons 1994, VM-spel 1990, EM-semifinal 1992, Guldbollen, portugisisk mästare, Europacupfinalist, 2 SM-guld med MFF, totalt tio år som professionell utomlands.

Vi skriver september 1992, jag minns det som i går: Jag och fotografen Åke Thim låg en vecka i Neapel för att för Kvällspostens räkning bevaka Jonas Therns debut i Napoli.

3 september: KvP-reportaget publiceras med Ann-Sofie Thern, Jonas Thern och deras bebis i magen.

6 september: Napoli-Brescia, mittfältarens italienska debut.

9 september: Finland-Sverige, VM-kval i Helsingfors med Thern som kapten.

KvP hängde med på hela resan.

En nettlön på 15 miljoner

Jonas Thern var superhet och vid den tidpunkten Sveriges dyraste fotbollsspelare.

Han såldes från Benfica till Napoli för 20 miljoner kronor och lyfte själv en nettolön på 15 miljoner kronor över tre år. Plus diverse bonusar - det var riktigt stora pengar 1992.

När veckan passerat framgångsrikt - Sverige vann kvalmatchen mot Finland med 1-0 på vägen mot VM-slutspelet 1994 - så hände något ännu större i Värnamo några dagar senare.

18 september: Simon Thern föds.

Pappa Jonas hann flyga hem just den dagen, men fick annars inledningsvis bo ensam i lyxvåningen i Neapel.

Han saknade Ann-Sofie, men led ingen direkt nöd på 200 kvadratmeter gräddhylla högt uppe på Possilipo på en strandtomt vid Medelhavet.

Här hade han den vackra ön Capri som utsikt, en halvtimmas båttur rakt ut från klipporna vid bukten.

Hit skulle även Ann-Sofie flytta, när väl Simon hade kommit ut.

- Jag ville föda vårt barn i Sverige och sen åka ner. Jag kände inte till något om sjukhus i Italien. Om vi bott kvar i Portugal (Thern spelade i Benfica före flytten till Napoli) hade jag inte varit orolig utan kunnat föda där, säger Ann-Sofie Thern.

Fick godis insmugglat

Undertecknad reporter fick själv ansvara för en viktig leverans från Värnamo till Neapel till en otåligt väntande Jonas Thern - en burk med Ann-Sofies nybakade pepparkakor.

Se hur hårt Jonas håller i burken när han sitter på sängen på KvP-bilden.

Jag lyckades smuggla hans favoritgodis förbi både tullen och Camorran, Neapels maffia som kontrollerar allt.

Ann-Sofie hade skrivit en kärleksfull hälsning på en lapp i burken:

"Till min Jonas.

Nu har jag gjort något bra och gissa vad? Jo, pepparkaksstjärnor till min stjärna. Lycka till på söndag.

Många pussar och kramar från Ann-Sofie + magen."

Arbetsnamnet: Bo Diego

Och ur magen, två veckor senare, kom en ny blivande fotbollsstjärna i Simon Thern.

Han var "italienare" från födseln och Jonas Thern avslöjade att arbetsnamnet på sonen var Bo Diego.

Bo efter Jonas pappa Bo Thern, Diego efter en viss Signore Maradona, före detta Napoli-gud.

När Simon Thern nu hör mig berätta om Jonas (och Bosses) "planer" på att döpa honom till Bo Diego skrattar han högt.

- Jag heter Johan Simon, Johan efter gammelmorfar. Men jag kan direkt säga att Bo Diego hade varit häftigare.

Vad minns du från städerna du bodde i som liten?

- Av Neapel ingenting av naturliga skäl, av Rom något. Vi hade en jättevåning i ett hus i Roms utkanter, jag minns att jag tjongade på en skumgummiboll inomhus, att jag hade en elbil och att jag gick på dagis en kort tid.

Glasgow då?

- Då var jag ju äldre, vi fick ibland vara i ett lekrum på Ibrox Stadium, men kommer mest ihåg den stenhårda skolan där man började redan som fyraåring. Jag fick lära mig engelska, eller snarare skotska, men framför allt disciplin. Vi hade skoluniform, skjorta och slips.

- Jag har inga positiva minnen av skolgången i Glasgow. Vi hade en sträng lärare på 35 elever, en skolgård med bara asfalt med fem meter höga murar. Vi fick inte spela fotboll på rasterna. Så när jag kom hem till vanlig svensk småskola i Värnamo blev det rena leken, berättar Simon Thern.

Helt återställd efter benbrottet

På onsdag är han åter klar för spel, åtminstone inhopp, i MFF:s Champions League-match mot Atlético Madrid på Vicente Calderon.

Han är helt återställd efter benbrottet han drabbades av i juli.

Simon Therns kontrakt med MFF går ut efter säsongen. Även om 22-åringen skulle förlänga är det givet att han med sin talang försvinner utomlands.

Bilden på familjen Thern 2014 var inte den lättaste att ordna, men när Jonas, deltog i VM94-hjältarnas jubileumsmatch i Båstad kom läget.

Mamma Ann-Sofie, 45, pappa Jonas, 47, och Simon, 22 - alla har ju sina scheman.

- Jag bor ju i Malmö och är inte så ofta hemma i Herrestad numera. Pappa har sitt med fotbollen och akademin Calcio i Osby, mamma har fullt upp med sin Bed and Breakfast-verksamhet hemma.

"Lärt mig att vara realist"

Jonas och Simon gnabbas då och då i medierna med glimten i ögat.

Ann-Sofie Thern är luttrad som både "fotbollsfru" och "fotbollsmamma", men har klar distans.

- Jag tror att det är viktigt att vi aldrig bara pratat fotboll hemma. Men nu är det naturligt att Jonas och Simon fått en relation med mera taktiksnack, då brukar Simon säga: "Det här begriper du inte, mamma" och jag replikera: "Nä, men jag sköter ju allt annat".

Vad är skillnaden för dig mellan att vara inblandad i fotbollen förr och nu?

- Klar skillnad. Som spelarfru var man verkligen också "fotbollsänka" många gånger, men jag var aldrig nervös på det sättet som jag är för Simon. Det är en annan grej när en mamma önskar att det ska gå bra för sin son, säger Ann-Sofie Thern.

- Ändå har jag lärt mig att vara realist när det blåser med- eller motvind eller kommer skador. Man kan inte drillas till framgång, det kommer när det kommer, säger hon med just distans.

Simon Thern vet att han fått bästa uppväxten för en ung grabb som drömt om att ha fotbollen som yrke.

"Det roligaste som finns"

När han nu är tillbaka efter vadskadan är frågan inte om utan när när han ska lämna MFF och allsvenskan för en större liga.

Han säger så här:

- Jag lärde mig tidigt vilka krav som ställs, jag känner mig trygg i nya miljöer.

Jonas Thern är en av Sveriges främsta spelare någonsin och sonen går i pappas fotspår.

- Men jag har aldrig känt någon press från mina föräldrar eller andra, säger Thern junior.

- För mig har det bara varit så enkelt som att jag tyckt att fotboll är det roligaste som finns, ända sedan jag första gången sparkade på en boll. Det är fortfarande drivkraften.

- Därför blir det ingen större omställning när jag flyttar utomlands, menar Simon Thern.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!