Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skandalstjärnan ringde upp – på julaftons kväll

Vinciguerra under Swedish Open 2013. Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN
Andreas Vinciguerra. Foto: SVEN LINDWALL
Roger Federer. Foto: DUBREUIL CORINNE/ABACA / STELLA PICTURES/DUBREUIL CORINNE/ABACA

Andreas Vinciguerra målades upp som superlöftet som skulle föra det svenska tennisarvet vidare.

Skadorna förstörde karriären – och skåningen försvann från rampljuset. 

Sedan dess har Vinciguerra startat ett nytt liv, men nu vill Malmösonen tillbaka till det som var hans liv. 

– Jag vill göra något med tennis och är öppen för det mesta, säger han.

Mars, 2000. 

Svensk tennis stod inför en generationsväxling efter att ikonerna Stefan Edberg och Mats Wilander avslutat sina karriärer sedan ett par år.

Magnus Norman, 23, ledde den nye generationen tillsammans med Thomas Enqvist, 26, och Thomas Johansson, 25 – och superlöftet Andreas Vinciguerra.

Den då 19-årige Vinciguerra hade precis säkrat sin karriärs första ATP-titel i Köpenhamn. Hans juniorkarriär skvallrade om att något stort var på gång: utöver en semifinal i Franska Öppna så slog han jämnårige Roger Federer på vägen till finalen i Australien Opens juniorklass 1998.

Men – medan Roger Federer gick vidare och vann 20 grand slam-titlar – blev karriären aldrig som Vinciguerra och många hoppades på.

I slutet av 2001 nådde han sin bästa världsrankning på 33:e plats. Därefter tog skadorna över.

Ryggproblem tvingade Malmö-sonen till uppehåll och sporadiska comebacker. Vinciguerra var tvungen att lämna finrummet – för att kämpa upp sin rankning på tennisens bakgård. 

Titeln i Köpenhamn år 2001 blev hans enda.

– Det var en fantastisk rolig tid att spela, samtidigt som det har varit tufft med alla skador och så vidare. Jag kom tillbaka bra 2-3 gånger, men sedan höll det inte riktigt den sista gången jag försökte, säger Andreas Vinciguerra 

Andreas Vinciguerras nya liv efter tennisen 

I dag har Vinciguerra bosatt sig tillsammans med sin familj utkanten av sin hemstad Malmö. Beslutet att avsluta karriären tog han efter en förlust i en italiensk futureturnering år 2013. 

– Att ha varit på den högsta nivån, för att sedan spela där. Det är annorlunda och då kände jag bara, nej. Nu får det vara nog, säger han.

Vinciguerra jobbade då med en italiensk tränare. De skulle prata igenom förlusten, men det var ingen idé. 

– Jag sa till honom att det inte var någon idé då jag inte tänkte spela en match till. 

Men Vinciguerra har inte tappat kontakten med touren – och inte heller barndomsvännen Roger Federer. Efter Federers finalförlust i Wimbledon mot Novak Djokovic hördes de två av över telefon.

– Jag skickade i väg ett sms efter Wimbledon-finalen. Innan dess så var det några veckor sedan vi pratade. Så vi har lite kontakt fortfarande, säger han.

Den i dag 38-årige Vinciguerra grämer sig inte över att han inte fick en liknande karriär.  

– Jag tänker inte så. Det är helt fantastiskt att det har gått så bra för honom. Vi har umgåtts sedan vi var i 12-årsåldern. Det är världens största idrottsman skulle jag säga, säger han. 

Vinciguerras karriär blev kanske inte som varken han, eller den svenska tennispubliken, hade hoppats på. Men trots det har Malmösonen fått uppleva saker som få i världen har fått göra – bland att spela mot Andre Agassi på klassiska Arthur Ashe under US Open. 

– Det var en kvällsmatch. Det var fullsatt och att då möta en världens bästa tennisspelare på hans hemmaplan. Det var häftigt. 

Matchen mot Köllerer urartade

Under åren Vinciguerra försökte komma tillbaka till tennisens finrum fick han även uppleva sportens baksida. Han kommer ihåg en match mot skandalspelaren Daniel Köllerer i Rom 2009 som urartade fullständigt och slutade med att svensken blev diskad. 

– Han gick fram mot mig vid nät och trillade därefter till marken och påstod att jag skallade honom, men det var bara en liten touch. Därefter blev jag så arg så jag sparkade på hans väska. Det var ett jävla jidder. Då blev jag diskad. 

Under julafton samma år kom dock samtalet han absolut inte hade förväntat sig. 

– Jag fick ett samtal den 24:e december från ett nummer från Österrike. Jag tänkte: ”vem fan ringer nu?”. Då var det han som ringde och bad om ursäkt och frågade om vi kunde vara kompisar i fortsättningen, säger han och tillägger:

– Sedan dess har vi dock inte haft någon kontakt.

Andreas Vinciguerra om bröderna Ymer

I dag står det svenska tennishoppet på herrsidan till framför allt bröderna Ymer. 

– Det är en lång väg att gå. Sen måste jag säga att jag inte har sett dem jättemycket, men det finns mycket att jobba på där tycker jag. Det måste jag erkänna. Samtidigt har de kommit till en viss nivå, men det finns mycket att förbättra, så det är positivt. Sen gäller det att orka lägga ner arbetet under en längre tid, säger Vinciguerra.

Efter karriären tog slut 2013 har Andreas Vinciguerra bland annat testat på att driva bolag inom assistansservice.

Nu vill det tidigare superlöftet tillbaka till tennisen. 

– Jag kan vara tränare och jobba med tävlingar. Jag vill i alla fall göra något med tennis och är öppen för det mesta, säger han. 

Som tränare för Mikael Ymer? 

– Ja, han får ringa, säger Vinciguerra och skrattar.