Cecilia Rooth öppnar dörren till tvåvåningsvillan i Ängelholm och startar kaffebryggaren.
Dottern Lowa gömmer sig bakom sin mamma men blygheten släpper snabbt när nyfikenheten tar vid.
Hon är två och ett halvt år gammal och oerhört stolt över det pärlhalsband som hon själv gjort och hängt runt halsen.
"Krävande process"
I dag har Lowa två mammor men under sina åtta första månader bara en, åtminstone lagligt sett.
Lowa kom till efter att Cecilia genomfört en insemination i Danmark och Maria var med hela vägen.
Adoptionsplanerna var självklara.
– Men vi hade aldrig kunnat tro att det skulle vara en så krävande process. Det här är något vi skapat tillsammans och därför är det en hisnande, läskig känsla att någon annan ska fatta ett beslut om Maria duger som förälder eller inte, säger Cecilia.
När Maria kommer ner från övervåningen har hon en tio dagar gammal flicka i sina armar.
– Lowa kallar henne Alice och det gör vi också. Men vi har inte riktigt bestämt oss än, säger Maria om den sovande bebisen.
"Jag ville testa"
Cecilia och hennes hustru Maria, Sveriges mest framgångsrika kvinnliga hockeyspelare någonsin, har gått igenom var sin graviditet.
Cecilia födde Lowa. Maria födde Alice.
– Vi började med Cilla eftersom hon var äldst. Jag blev nog inspirerad efter det. Det är ju en resa att gå igenom hela processen inklusive förlossningen. De byggdes på mer och mer. Jag kände att jag ville testa eftersom man bara lever en gång, säger Maria.
De fyra är inte den typiska kärnfamiljen men glädjen och värmen är lika stor som hos de flesta föräldrar.
Det finns däremot ett problem.
I lagens mening är Cecilia inte mamma till Alice – än.
En ny adoptionsprocess är påbörjad och den här gången ska Cecilia synas i sömmarna.
– Det var väldigt jobbigt förra gången. Det var faktiskt helt galet. Först skulle jag skriva ett brev om vad jag kände för Lowa men då tyckte tingsrätten att jag inte uttryckte mig tillräckligt bra, säger Maria.
Cecilia fyller i:
‧– Och när vi fick hembesök var frågorna helt absurda. När ett heterosexuellt par åker utomlands för en insemination blir mannen automatiskt pappa till barnet. Så fungerar det inte för oss. Vi måste göra en närståendeadoption och jag tycker att det är ett tydligt fall av diskriminering. Jag ringde till DO (diskrimineringsombudsmannen) men de sa att de inte kunde göra något, säger Cecilia.
"Jag fattade inte frågan"
Maria berättar om hur hon bröt ihop och började gråta efter att ha fått frågan om hur hon skulle agera om Cecilia dör innan Lowa blivit myndig.
– Jag fattade inte frågan. Vadå? Undrade de om jag skulle ta hand om Lowa i det läget? Det är ju en självklarhet. För oss har både Lowa och Alice alltid varit våra gemensamma barn och därför kändes situationen så märklig. Jag förstod verkligen inte frågan, säger Maria.
Cecilia och Maria gifte sig ute i sin trädgård fyra veckor innan Lowa föddes. Åtta månader efter förlossningen fanns det papper på att de tre var en familj. Mamma, mamma och dotter.
Om åtta månader kommer de vara mamma, mamma, dotter och dotter – även i lagens mening.
– Den här gången är vi mer förberedda på vad som väntar och därför känns det enklare, säger Cecilia samtidigt som Lowa sitter vid middagsbordet och stoppar munnen full av köttbullar.
Oron är inte lika stor den här gången.
Glädjen är däremot dubbel.
– Det är en stor omställning att ha två barn, speciellt när den första är i Lowa ålder och fortfarande kräver ganska mycket. Men det är också helt fantastiskt. Det är en sån lycka och glädje att ha fått två friska och fantastiska barn. Det säger vi till varandra varje dag.
