Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

”Jag hade ingen aning – blev lite chockad då”

Foto: Johanna Dahlén/SportExpressen
Foto: EVALENA RAMBERG / FRILANSFOTOGRAFERNA / 465 FRILANSFOTOGRAFERNA.SE
Foto: JASON FRANSON / AP

TINGSRYD. Det var här i Tingsryd – i ett plåtskjul bakom Nelson Garden Arena - som David Gustafssons resa startade. 

Nu är han 20 år gammal och helt plötsligt en ”förstärkning från NHL” till sin moderklubb.

– Det fanns ingen annan klubb jag kunde välja, det hade varit otroligt konstigt.

Möt Tingsrydssonen i en långintervju om bland livet i Winnipeg, betydelsen att få komma hem redan nu och vad som faktiskt är svårast med engelskan.

I dag kliver Tingsryd in i HockeyAllsvenskan.

Hemmapremiär mot Almtuna väntar. 

På isen finns en kille som faktiskt debuterar i HockeyAllsvenskan. Trots att han redan har erfarenhet av SHL, AHL och NHL.

Det är 20-åriga David Gustafsson.

– Haha ja, så blir det faktiskt. Sjukt, säger han med ett leende.

Vi får spola tillbaka några veckor först. 

Gustafsson har precis avklarat sina första ispass med sin moderklubb. Kylan börjar sakta men säkert infinna sig runt ishallen i Tingsryd, men den slår emot en rejält så fort dörren öppnas till ishallen. 

Han skrattar till och påpekar redan innan intervjun att det är rätt stor skillnad på att spela på stor is.

Det är jobbigare att gå till stor rink än tvärtom.

– Ja, det tror jag, eller det har jag nog märkt nu. Den känns riktigt stor nu, det är otroligt jobbigt att åka från ena sidan till andra.

SHL tillåter inte korttidslån, men det gör Hockeyallsvenskan. 

Namnen trillar in och flera unga spelare kommer att inleda säsongen i Sverige, i olika lag. 

Men för Tingsrydssonen var det självklart vart han skulle spela.

– Det fanns ingen annan klubb jag kunde välja, det hade ju varit otroligt konstigt. Det var Tingsryd eller inget, säger han.

Och oj, vad han har längtat.

– Väldigt mycket, jag har suttit och längtat bara inför första träningsdagen i några veckor så jag längtar otroligt mycket till matcherna börjar.

”Mycket tårar genom hela familjen”

Som 15-åring flyttade han hemifrån och till Jönköping, redo att ta nästa steg i sin utveckling.

– Jag visste att HV är ett väldigt proffsigt hockeygym och de hade väl lite samma filosofi som jag hade också så jag tyckte att jag ville flytta dit och testa på det, det känns som att jag gjorde rätt val för det har gått ganska bra sen dess.

Foto: PÄR OLERT / BILDBYRÅN

HV71 har under flera år jobbat med att forma sin juniorverksamhet, där mycket fokus läggs på just den individuella utvecklingen.

– Jag tycker att så fort jag kom dit så fick jag träna väldigt mycket på saker som jag inte är lika bra på och saker som verkligen tog mig upp till SHL och sen även NHL.

Under sin tid i HV71 var det dags för NHL-draften.

Och David Gustafsson fick höra sitt namn under andra kvällen, som nummer 60, när Winnipeg Jets valde honom.

Var han nervös?

Nej.

Inte ens över någonting?

Jo.

– Det enda man var lite nervös var att man skulle råka ramla när man går och hämta tröjan, haha. 

Hade du känslan inför att Winnipeg var väldigt intresserade?

– Nej inte alls egentligen, jag hade bara pratat med deras svenska scout... ingenting mer. Men tydligen hade han pratat mycket gott om mig och de hade tydligen varit och kollat några matcher med mig i HV utan att jag visste det, de hade gillat vad de sett antar jag.

Som många andra nuförtiden valde han att stanna kvar i Sverige en säsong till. Ett enkelt beslut för Gustafsson.

– Jag hade precis gjort min första A-lagssäsong, kände att nästa säsong kan jag få lite mer speltid och jag tyckte att det var en bra utveckling för mig. Jag tycker att särskilt i slutet med började det gå väldigt mycket bättre för mig och jag fick mer och mer speltid och förtroende, så det tycker jag att jag gjorde rätt i.

Men sen då, vem ville att du skulle över året efter?

– Lite både och, men min första tanke var att jag skulle spela HV och vi hade inte pratat om något annat. Sen var vi på landslagsläger, jag gjorde rätt bra ifrån mig där och då säger dem: ”vi tycker att du ska åka på campen för att lära dig” så då tänkte jag att ja men det gör jag väl då. 

David Gustafsson och Tomas Nosek.
Foto: STEPHEN R. SYLVANIE / USA TODAY SPORTS BILDBYRÅN

Och ja, det gick rätt bra.

– Jag märkte att folk började försvinna men jag var kvar... Vi hade en AHL och en NHL-grupp och jag fick börja vara med i NHL-gruppen sen såg jag i gruppchatten att de raderade massa nummer, men inte mitt nummer. Då fick jag gå dit nästa dag, det var mäktigt. Jag visste inte riktigt om jag hade kommit med, det var ingen som skrev något eller så, mitt nummer var bara kvar så jag tänkte väl att jag går väl dit och kollar. Det värsta som kan hända är att de skickar hem mig, men då var det ju så. Det var coolt.

”Du spelar – jag blev chockad”

Ett år över atlanten har det nu hunnit bli för 20-åringen, som både fått spela NHL och AHL. 

Engelskan går bra – förutom när det gäller en grej.

– Att skämta tycker jag det är det svåraste... man ska komma på skämtet, sen processa det till engelska och sen efter det är ögonblicket över... då är det inte kul längre.

Och lyssna på det här. Tänk er en trötthet i benen efter att ha tryckts ner i försvarszon länge och att man får tag i pucken. Alla åker och byter, men en själv tar sig in i offensiv zon på kanten och ser att det bara är en back i vägen.

Så väljer man att skjuta. Pucken går in… och där kommer första målet i NHL.

Det var exakt så David Gustafssons gick till – vilket även är det största minnet han har av sin karriär än så länge.

– Det var mäktigt, väldigt konstigt. Det tog lite tid att se att den är inne.

Han inledde med att sitta på läktaren mycket för att ”känna av hur det är”. Men en dag kom beskedet:

– Jag kom till matchvärmningen, hade ingen aning om jag skulle spela, och gjorde lite frukost. Då kommer tränaren och bara ”Du spelar” så jag blev lite chockad men det var coolt.

Bara så enkelt var det?

– Haha ja, det är inte mycket kontakt, men jag tror det kan vara bra. Just att inte göra så stor grej av det, det kan man göra efter men då är ju det fokus. Vi ska ju göra ett jobb egentligen, vi ska ju inte bara gå dit och vara stolt och ha kul utan du måste göra det du ska med.

Minns ni att det enda han var nervös över för draften var att ramla? Det återkommer här.

– Det var lite nervöst, men det ska det vara. Det är ju så, är man rookie så får man åka några varv själv innan alla går ut så det fick man ut och göra, man var lite smårädd att man skulle ramla där också, men det gick bra. Det är ju så, om det skulle hända att man skulle göra det så syns det ju på Instagram och Twitter dagen efter... 

Men sen blev det 22 NHL-matcher och 17 AHL-matcher.

– Det är inte jättemycket matcher på en säsong och sen i NHL spelar du typ fem minuter per match så det är därför jag tycker att det är jävligt bra att man får vara med här och få matchkänsla och spela mycket och ha mycket puck, jag tror att det är väldigt bra.

Om Winnipeg: ”Inte många går utomhus”

Kanadensiska hockeystaden Winnipeg är det han har hamnat i, där både NHL-laget och AHL-laget finns.

Hur är det egentligen där?

– Det tar lite tid innan... alltså den växer på dig gör den faktiskt, men när man kommer dit i början tänker man att det är lite konstigt stad. Det är ju otroligt kallt, det är väldigt kallt. Vi har ju tunnlar vi kan gå under stan och inglasade broar för det är inte många som går utomhus under vintern, det går knappt alltså. Däremot så hockeyintresset är enormt. Det gillar jag verkligen, alla brinner för hockeylaget så det är faktiskt otroligt kul, jättebra fans.

Foto: NEVILLE E. GUARD / USA TODAY SPORTS BILDBYRÅN

Du har nämnt att det känns som att du kommit till ett lag som verkligen tror på dig?

– Det är inte många som får åka över och göra NHL-matcher direkt efter campen, de flesta kör väl något år i AHL eller i alla fall får börja där och sen komma så det visar ju att de verkligen tror på mig och ville att jag verkligen skulle komma in i laget.

Men det är några veckor kvar tills flyttlasset går över atlanten ännu en gång.

Nu är det fullt fokus på Tingsryd.

– Det är skitkul så klart, men man märker redan nu att spelet är väldigt annorlunda. Det kan bli ganska svårt att gå ner ett steg, ha lite press på sig att man måste göra saker. Jag tror att jag får försöka hålla mig till mitt spel och inte lägga för stora förväntningar på mig själv. Såklart har man det, det är ganska svårt att inte ha det men jag vet vad jag är bra på och vad jag ska göra egentligen.

Hur tänkte du när beslutet togs?

– Jag visste att jag inte har spelat så mycket den här säsongen som var. Jag vill få istid och lite andra spelsituationer som jag inte får där borta, kanske mer offensiv roll så jag lär mig det också, det har varit väldigt mycket defensivt de senaste åren. Det är något jag verkligen tror jag kan utveckla här, tankarna var egentligen vad som kan vara bäst för mig.

Hur mycket fördel tror du det ger dig?

– Jag kommer ha en stor fördel av det, när campen börjar kommer jag redan vara inne i matchtempo, de andra behöver någon vecka innan de kommer in i det. 

Han fortsätter: 

– Allting handlar om vad man själv behöver, det kanske finns lite spelare som behöver lite mer fysik och mår bra att ha mer fysträning under sommaren. Min fysik är inte det stora jag behöver jobba på, jag behöver jobba på matchsituationer. 

Nu drar det i gång – David Gustafsson ”debuterar” i Hockeyallsvenskan.

Sen ska han över och fortsätta jaga NHL-drömmen.

– Att spela i NHL har alltid varit min dröm, det är en känsla som är ganska svår att beskriva… att vara där och faktiskt vara med.