Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så tystade Lakers alla: ”Världens enklaste sak”

Daniel Rahimi. Foto: JOHANNA DAHLÉN
Henrik Evertsson. Foto: JOHANNA DAHLÉN
Sam Hallam. Foto: JOHANNA DAHLÉN
Liam Reddox. Foto: JOHANNA DAHLÉN
Joel Persson. Foto: JOHANNA DAHLÉN
Växjö vann SM-guld i våras. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
1 / 7

Från uttåg i kvartsfinal till ett av de mest överlägsna SM-gulden genom tiderna. 

Förra säsongen dominerade Växjö svensk hockey.

Med sena spetsvärvningar vände de trenden – och tystade alla. 

– Vi gjorde det bästa vi kunde med att stänga ute pressen, säger lagkapten Liam Reddox.

Kylan är påtaglig i Vida Arena. Utanför råder sensommarvärme. 

I våras krossade Växjö allt motstånd på väg till SM-guldet förra säsongen. Ändå är ödmjukheten påtaglig. 

– Det såg kanske lätt ut utifrån, men det var otroligt mycket hårt arbete som låg bakom det, säger Daniel Rahimi.

Och den långa resan började redan den 27 mars, 2017, i ett omklädningsrum i Malmö arena.

Då var det besvikelse. Tomhet. Nästan skam. Det var kvällen när seriesegrarna Växjö åkte ut i kvartsfinalen mot Malmö.

– Vi vågade inte förlora, därför gjorde vi det. Vi var väldigt rädda för att misslyckas, säger Henrik Evertsson.

Det var någonstans där resan mot det mest överlägsna SM-guldet genom tiderna började. 

– Vi skulle inte låta det som hände i fjol hända igen, säger Liam Reddox.

Det var efter smällen mot Malmö som lagbygget tog fart på riktigt. Växjös vd Henrik Evertsson berättar:

– Det som egentligen alla kunde se var att vi behövde få in lite mer tyngd – "att hålla i när det blåser". Daniel Rahimi och Martin Lundberg är väl de två mest klara exempel på vad vi saknade och ville ha in. 

 

FÅ BÄST KOLL! Alla nyheter om Växjö Lakers – direkt i Messenger 

 

Rutin plockades in

Inför säsongen hade Växjö redan ett starkt lag på papperet. Man hade hämtat hem spelare som Viktor Fasth och Janne Pesonen. Samtidigt fanns även rutinerade spelare som Robert Rosén, Tuomas Kiiskinen och Eric Martinsson.

Både division 1-backen Joel Persson och allsvenska succén Elias Pettersson hade värvats med förhoppningar om att skolas in i Sveriges högsta liga. 

Och saker började falla på plats.

– Det var kanske inte förväntat för någon. Jag brukar säga att det blev en jackpot för båda, det blev bättre än vad någon hade förväntat sig eller kunnat drömma om, säger Joel Persson om sin utveckling.

Vad är det som gör att många spelare utvecklas snabbt i Växjö?

– Det är en väldigt bra miljö, många rutinerade och skickliga spelare. Sen en grym ledarstab, allt från Henrik till fyscoacher – det tror jag är det stora som gör att man utvecklas. Men även att man får vara en kreativ spelare i Växjö Lakers, man får falla utanför ramarna när det gäller kreativitet, säger Joel Persson.

Men Växjö Lakers var inte klart med truppen. 

– Egentligen finns det väl ingen filosofi att man ska lämna platser, du bygger ett lag från den bild du har om vart du vill komma med ett lag. Rent teoretiskt, hittar du de spelarna innan första augusti hade du nog signat upp allting, säger Evertsson. 

Men förra säsongen krävdes det värvningar under säsong. Tidigt värvades spelare som Noah Welch och Brendan Shinnimin. 

Trots en serieledning inför slutspurten under våren sökte de extra spets. Då lockades Andy Miele dit från Malmö... och sedan fick man hem Dennis Rasmussen, som inte etablerat sig i NHL.

– Ofta blir det att du känner att du saknar någonting när säsongen drar i gång. Hellre att värva då, då än att värva något du inte vill ha för att fylla ut, då brukar vi vänta, säger Evertsson. 

”Det är världens enklaste sak”

Växjö lyckades med sina värvningar, och fick tunga namn trots att speltiden i vissa fall blev begränsad på grund av truppens bredd. 

Att lyckas locka dem till klubben trots premisserna, var inget problem enligt sportchefen Henrik Evertsson.

– Det är världens enklaste sak, alla vill vinna. De har ofta inga betänkligheter om speltid när det är någon månad kvar av säsongen utan man gör vad som helst för att vinna ett mästerskap.

Det märktes tidigt att Växjö hade ett mål – SM-guld. Under säsongen hade laget en förmåga att ta sig tillbaka i tredje perioden, oavsett hur de hade spelat i de inledande perioderna. Det var ungefär där som Viktor Andrén kände att de hade någonting på gång:

– Vi kände att vi var bra och framför allt om vi låg under, eller inte spelade så bra, då fortsatte vi motbevisa oss själva och kom tillbaka. Det kändes kanske kring november att vi hade det där extra.

– Desto mer självförtroende vi fick genom säsongen kände vi att det inte finns ett lag som kan slå oss - så länge vi gör vårt jobb, förklarar Liam Reddox.

Och så blev det. Seriesegern säkrades med fem matcher kvar att spela.
Till slut var det 19 poäng ner till andraplaceringen.

– En stor grej i vårt omklädningsrum var att fokusera på processen och inte bara resultatet, det hade vi lärt oss från det tidiga uttåget året innan, säger Liam Reddox.

Sedan kom slutspelet. Förra säsongen tog det tidigt slut i kvartsfinalen. Och nerverna fanns där när de förlorade mot Brynäs i den andra matchen.

– Det är klart att det fanns i bakhuvudet, kanske framför allt när vi förlorade matchen uppe i Brynäs kom det in lite spöken. Det var skönt att vi lyckades vinna match tre och fyra, sen kändes det ganska tryggt efter det.

 

LÄS MER: Här är alla övergångar i SHL inför nya säsongen 

 

Till final trots tunga avbräcken

Och förlusten? Det blev den enda i slutspelet. Växjö tog sig vidare till semifinal mot förra säsongens mardröm Malmö – som slagit ut Frölunda.

Många förväntade sig en jämn serie, Växjös finspel mot Malmös grovspel. Men det tog stopp direkt. Med nyförvärv som bland annat Daniel Rahimi hade Växjö det som saknades säsongen tidigare – fysiken.

Fyra raka vinster gav Växjö extra ledighet innan finalen. En final som skulle visa sig vara en av de mest överlägsna någonsin - trots avbräck som Viktor Fasths.

Efter smällen mot Malmö var det tydligt att det skulle bli svårt för honom att komma tillbaka. Att gå in i en SM-final och täcka upp för en sådan stjärnmålvakt skulle göra vem som helst nervös. Men Viktor Andrén? 

Han tog chansen.

– Jag kände väl lite på mig när han slog i huvudet där i Malmö, det där är inget han kommer komma ut med på isen dagen efter. 

Hur var nerverna?

– Det var en enorm nervositet, det är det svårt att säga någonting annat om. Jag och Viktor kände varandra redan då väldigt väl så jag visste att jag hade hans stöttning. Sen fick jag mycket backup från lagkramrater där de sa att de litar på mig.

– Men sen är det något jag jobbat väldigt, väldigt mycket med, att ta mig an de situationerna. Det är oftast där man kommer i ett vägskäl – antingen tar man chansen eller så gör man det inte. Det är väl något jag själv har intalat mig, att ta chansen när den kommer. 

Ett enda mål släppte han in under finalserien - och framåt gjorde laget 20.

”Kommer aldrig uppleva igen”

Växjö var nu framme vid första finalmatchen, och det hade bara gått fyra dagar sedan Skellefteå slog ut Djurgården. Växjö hade haft nio dagar matchledigt.

Matchen slutade 7-0. Ett  högst ovanligt resultat  – framför allt i en finalmatch.

Och det var ingen engångsföreteelse. 

De följande matcherna slutade, 4-0, 4-1 och 5-0. 

Guldet var Växjös.

– Det är en säsong som 22 killar aldrig kommer att uppleva igen, och gör man det så är man en otroligt tursam hockeyspelare, säger Liam Reddox.

Går succésäsongen att göra om i år igen?

– Det kan ju bli ännu bättre. Vi släppte ju faktiskt in ett mål i finalserien och förlorade en slutspelsmatch… det kan vi ju fixa till, säger Henrik Evertsson med glimten i ögat och fortsätter: 

– Nej men skämt å sido, ingen aning. Det är en ny säsong och vi siktar på att vinna den här säsongen. På vilket sätt det blir – det skiter jag i. Det kanske är ännu roligare att vinna när det är riktigt tajt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!