Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Det har aldrig varit okej – är obehagligt”

Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG / BILDBYRÅN

Peter Andersson var bara 200 meter bort när bilbomben sprängdes i centrala Malmö.

Staden han bor i har gjort honom otrygg, och han vill säga ifrån, och se en tryggare stad.

– Kan vi engagera oss bättre? Kan vi få fram klara och tydliga budskap att våld inte är okej? Det har aldrig varit okej, men det har eskalerat och blivit obehagligt, säger Andersson.

På senare tid har våldet eskalerat i Sveriges tredje största stad. Så sent som i lördags mördades en 15-åring på Möllevången i Malmö och politikerna har tillsammans med polisen satt in flera åtgärdsplaner för att få bukt med det upptrappade våldet och rena avrättningar i staden.

För 30 år sedan flyttade Peter Andersson till Malmö, för att spela hockey i Malmö IF.

Idag är han tränare i Malmö Redhawks.

– Förr kunde man gå ut med hunden klockan tio på kvällen och parkera var du vill. Idag får man tänka sig för. Jag har själv en tonårsdotter. Vad ska jag göra, ska jag låsa in henne, frågar sig Redhawkscoachen, som är djupt oroad.

Peter Andersson om skjutningarna i Malmö

I lördags kom han hem från en kortare semester och i centrala Malmö skulle han, tillsammans med sin sambo, handla en bit mat.

– Vi är 200 meter ifrån bomben som sprängdes. Tre minuter senare kommer det säkert tio polisbilar, brandkår och allting. Min sambo, som är känslig, började gråta och blev rädd.

– Jag ser hur det kommer närmre för varje gång det inträffar. Det här är inte något man bara ser på tv, eller läser i tidningen. Man kan nästan ta på det.

Peter Andersson: ”Det här är inte okej”

Känner du dig otrygg i staden?

– Ja, nu gör jag. Det har kommit väldigt nära. Ta bara skjutningen på kvinnan i somras. Vi bodde där nere innan, där vid den italienska krogen, åt vi minst en gång i veckan. Det hände fem meter ifrån. Jag tycker att vi alla har ett ansvar att ta ställning, och det här är inte okej. Det är ett otryggt samhälle, som inte känns bra.

Men kan du, eller ni i Redhawks, verkligen göra något?

– Kan vi få fram klara och tydliga budskap att våld aldrig har varit, och inte kommer vara okej, så markerar vi. Det har eskalerat och det är obehagligt. Nu sitter det folk och jobbar väldigt hårt, men allting börjar någonstans. Vad kan vi göra? Kan vi vara med på något? Alla vet något, har sett, hört något, eller som vi varit nära något. Ta bara Möllevångstorget, jag menar, där hängde vi ju jämt förr. Där skjuter de folk i dag.