Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Harbuzi laddar om i svenska division två

Tidigare MFF-spelaren Labinot Harbuzi. Foto: Robin Nordlund

Från superformen i MFF via proffskontrakt i Turkiet laddar Labinot Harbuzi nu om i division 2- laget Prespa Birlik för nya proffsäventyr.

I en öppenhjärtig intervju med Kvällsposten berättar han om hur mammans svåra sjukdom påverkat karriären, det jobbiga slutet i Malmö FF och den återfunna glädjen.

– Jag har gjort många misstag. Man tror att man vet allt när man är ung, säger 27-åringen.

FAKTA

Labinot Harbuzi

Född: 4 april 1986

Familj: Mamma, pappa och två tvillingssystrar.

Bor: Kvarnby.

Position: Mittfältare.

Klubbar: SF Feyenoord, SC Excelsior, Malmö FF, Gençlerbirligi, Manisaspor, Syrianska FC, KSF Prespa Birlik.

Labinot Harbuzi om....

Första målet på Swedbank stadion:

– Det var mycket snack inför den första matchen i MFF:s nya hemmaborg. Jag minns att Himmelriket på Svenska Fans frågade oss spelare om vem som skulle lägga första målet. Nästan alla svarade någon av anfallarna men jag sa - Agon Mehmeti eller jag själv.

– Guillermo Molins hade en nick i ribban i första halvlek men det skulle dröja 60 minuter innan det första målet kom. Det var på en hörna, som jag skulle ha slagit men som Jeffrey Aubynn fick, och där jag stannade kvar utanför straffområdet. Hörnan slogs, någon nickade och sedan efter lite tumult kom bollen till mig och jag slog till och fick en riktigt bra träff.

– Det är en jäkligt kul grej. Nu har det gått några år men jag är fortfarande ihågkommen för det. Det kommer alltid att finnas med i historieböckerna.

Kompisen Agon Mehmetis val att bli albansk medborgare för att komma närmare landslagsspel:

– Alla spelare vill till EM och VM och fotbollskarriären kort. Åren rinner i väg. Jag har full förståelse för att han byter om han har möjligheten och han inte har hört av Sveriges förbundskapten Erik Hamrén.

Familjen:

– Mina föräldrar flydde från Kosovo till Sverige innan kriget. De sa att de skulle på semester men återvände aldrig. Sedan har de arbetat upp sig från att inte ha haft någonting här. Mamma tog städjobb och arbetade som tolk så fort hon lärt sig språket.

– Vi är en riktig idrottsfamilj. Pappa har varit i Husie IF under många år, min mamma är före detta handbollsmålvakt och mina tvillingsystrar var jätteduktiga i volleyboll när vi bodde i Holland.

Crossfit-träningen: Instruktörerna har lagt upp ett individuellt program som jag följer. Från början var det jobbigt att komma i gång, jag låg hellre kvar i sängen, men nu har jag fått in rytmen och tycker att det är skönt.

Crossfit

Daniel Thysell, före detta handbollsspelare i HK Malmö, numera brandman samt coach och delägare av Gripen Crossfit.

om crossfit:

– Meningen med crossfit är att man ska bli så allsidig som möjligt. Det gör vi genom funktionella rörelser, hög intensitet och ständig variation. Vi använder inga maskiner utan bara fria vikter och kroppen som redskap.

om Labinot Harbuzi:

– Han har blivit ödmjuk här. Nej, det är en kille med glimten i ögat. Innan har man hört att han inte är någon träningsnarkoman men det känns som att han har hittat rätt här. Han gör som man säger och har utvecklat träningsviljan. Jag har sagt åt honom att bara talang kan ta en långt, precis som bara träningsvilja kan göra, men för att nå toppen måste man ha både talang och träningsvilja. Labbe är en duktig fotbollsspelare men långt från bäst.

Labinot Harbuzi har just avslutat dagens första crossfit-pass när vi sjunker ner i soffgruppen på gymmet där han ska återfå formen. Han ler och blottar en avslagen framtand.

– Det var en armbåge. Oskarshamn gick lite fult åt senast. Och nu vänder serien så vi ska möta de jävlarna igen. Kanske bäst att jag väntar med att gå till tandläkaren till efter lördag, utbrister han.

Från att inte ha spelat elitfotboll sedan inhoppen i Syrianska och allsvenskan hösten 2012 har Labinot Harbuzi nu spelat tre matcher med Prespa Birlik - i division 2.

– Det är många som inte förstår utan tror att det bara har gått så här dåligt för mig. Men jag är inte här för att visa att jag kan spela fotboll. Jag har intresse från proffsklubbar som vill se mig spela. Det är på deras begäran jag ska hålla i gång, förklarar han.

"Seriös satsning"

– Sedan är det några vänner som har startat Prespa Birlik. De har gjort en seriös satsning och jag har tidigare sponsrat klubben ekonomiskt och med andra saker, fortsätter mittfältaren som hittills gjort två mål och två assist i division 2-klubben.

Returmötet mot Oskarshamn i går var också Labinot Harbuzis sista match i Sverige innan han tar ett nytt steg mot proffslivet. Den 10 juli går resan till hemlig destination.

– Det är till ett varmt land. Min agent har daglig kontakt med klubben och jag ska ansluta till deras träningsläger. Sedan får vi se vad som händer.

Labinot Harbuzi bekräftar att han har haft kontakt med Valladolid, som spanska medier har uppgett att han varit klar för, men dementerar att det blir spel i La Liga.

– Jag är inte på väg till något spanskt lag, slår han fast.

När Kvällsposten träffar Labinot Harbuzi har det gått fyra år sedan fotbollslivet lekte i Malmö FF och han blev uttagen att spela U21-EM på hemmaplan.

– Dagsformen från 2009 var en av de bättre i min karriär. Allt flöt på. Jag hade gjort om mitt levnadssätt med sömn och mat och allt stämde både på och utanför planen, minns han.

Gick på magkänslan

– Samtidigt fick många upp ögonen för mig och jag hade ett utgående avtal med Malmö FF som ville förlänga med mig. Det ledde till en jobbig period. Jag slets mellan tryggheten, vännerna och familjen i Malmö och drömmen om att komma ut i Europa.

Mittfältaren gick på magkänslan och sprickan med Malmöklubben var ett faktum när han skrivit på för Gençlerbirligi.

– Jag besökte Turkiet och allt kändes rätt så jag nappade. Det blev en hel del tjafs med MFF. Jag fick inte spela fler matcher eller träna med A-laget och i augusti fick jag lämna för en symbolisk summa.

Hur är relationen med MFF i dag?

– Bra, eller nu är det nytt folk i klubben som jag inte känner, men med Hasse Borg, Roland Nilsson och Leif Engqvist är det bra. Man måste rannsaka sig själv. Övergången kunde ha skötts på ett bättre vis. Vi borde ha snackat med varandra i stället för var för sig i medierna. Men jag tänkte mig inte för.

Superformen från MFF höll i sig i början av proffsäventyret och tränaren hyste stort förtroende för mittfältaren. Sedan bytte Gençlerbirligi tränare och Labinot Harbuzi gick igenom en tuff tid på det privata planet.

– Mamma blev sjuk i elakartad cancer som spritt sig och som läkarna sa att hon hade små chanser att klara. Först försökte hon dölja det för mig så att det inte skulle gå ut över fotbollen. När jag fick reda på det rasade allt samman som jag byggt upp. Jag kände mig maktlös och hjälplös.

"Ville hjälpa mamma"

Labinot Harbuzi bestämde sig för att åka hem en dryg månad mitt under säsongen.

– Jag ville hjälpa mamma och köra henne till behandlingarna. Tränaren hade själv haft en cancersjuk fru och förstod mig men klubben var inte alls positiv till att jag åkte hem. De menade att alla kan bli sjuka och att det är sådant som händer. Men jag är väldigt familjekär och har alltid varit. Det här fick mig ur balans och jag kunde inte fokusera på fotbollen.

Tillbaka i Turkiet fortsatte strulet och stjärnan hamnade i konflikt med klubben.

– Det var mycket fiffel och vi fick inte ut våra löner. Jag hade köpt hus i Sverige och behövde pengar för att betala lånen i Sverige. Det var mycket tjafs och klubben tyckte att jag la för mycket fokus utanför planen. Till slut bröt jag avtalet och då blev det ett jäkla liv.

Labinot Harbuzi flyttade hem men snart ringde telefonen och han blev erbjuden ett korttidskontrakt med Manisaspor i den turkiska ligan. Intet ont anande om vilket kaos som skulle komma tackade han ja.

– Vi hade fem tränare på fyra månader och åkte ur den turkiska högstaligan. Laget fick ekonomiska problem och vi blev erbjudna att ta tidig semester om vi lämnade kvar en del av vår lön. Jag vägrade och driver fortfarande en process mot klubben i Fifa. Det hade varit skönt om jag hade kunnat fokusera på fotbollen i stället för att lära mig om avtal.

Har du inte fått hjälp av din agent?

– Jag vill inte snacka skit om Hasan Cetinkaya men han ville nog inte stöta sig med klubbarna. Nu har jag bytt agent till Oliver Cabrera.

Är du avskräckt från att spela i Turkiet?

– Nej, mitt varumärke är starkt där och landet har varit min bas i tre år. Många av lagen har problem med att betala ut löner men det går att skaffa bankgarantier och man kan också få klubben att betala lite mer av kontraktet i förväg. Utan att vara respektlös mot svensk fotboll så är den turkiska ligan och allsvenskan som natt och dag. Det är mycket mer fysiskt och tekniskt.

Senast Labinot Harbuzi spelade i allsvenskan var med Syrianska i slutet av förra säsongen.

"Många år kvar"

– Jag skulle ha gått till ett lag i Cypern som spelade i Champions League men i sista minuten valde klubben en annan spelare. Det blev Syrianska i stället för att få matchträning. Men det tog tid att komma i gång efter mitt långa uppehåll och jag var inte heller van vid att träna på konstgräs dagligen. Samtidigt hade Syrianska det kämpigt i serien så vi kom överens om att jag skulle göra inhopp.

Ser du positivt på framtiden?

– Ja. Mamma har varit hur stark som helst och lyckats bli frisk och jag känner glädjen igen. Det sägs att bästa tiden som fotbollsspelare är 27, 28 och 29 år och jag har många år kvar av karriären. Min vilja är också större i dag. Allt jag har gått igenom har stärkt mig. Jag vill mäta mina krafter ute i Europa nu.

Tänker du mycket på motgångarna i karriären eller ser du bara framåt?

– Om jag ältar det som har hänt mår jag dåligt och får en dålig vardag. Det som har hänt, har hänt. Samtidigt dyker det förstås upp i tankarna, i synnerhet när man ska sova på kvällen, men jag försöker få bort det direkt och leva i nuet, konstaterar han och tillägger:

– Med facit i hand har jag gjort många misstag. Nu är jag tre, fyra år klokare och inser att saker kunde ha skötts på ett annat vis. Då kändes det som att jag kunde allt trots att jag levde i en ovetande bubbla. Men ingen är felfri. Det är bara att gilla läget.

Annons:

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!