Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Elise, 24, var en av Sveriges största talanger – försvann

Dagens toppnyheter – sport
Sara Bley, Elise Malmberg och Hanna Palmqvist, Sverige efter 400 meter häck under andra dagen av Finnkampen den 13 september 2015 i Stockholm.Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
Elise Malmberg under ett 400 meterslopp i Norge, förra året. Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN NORWAY
Foto: /ALL OVER PRESS / /ALL OVER PRESS

Efter genombrottet 2015 har friidrottaren Elise Malmberg, 24, fått år förstörda av skador.

”Sista chansen” att komma tillbaka blev också det bästa försöket.

– Det här blir som en andra karriär, säger hon.

Hässleholmslöperskan har bott i Växjö drygt åtta år – men det var inte förrän våren 2019 som hon började tävla för just Växjö.

Elise Malmberg flyttade som 16-åring till Småland för att gå på friidrottsgymnasiet och har blivit kvar i staden sedan dess. 

– När jag var skadad kände jag att jag ville göra någon tävling till för Hässleholm. Så under åren jag var skadad ville jag ha ett avslut där också. Och det blev jättebra som det blev, säger Elise Malmberg, i dag 24 år gammal. 

Fick hjälp i Qatar

Det har nu gått 4,5 år sedan hon senast sprang ett lopp på 400 meter häck. Och det var ju inte så här det skulle bli.

Efter vinsten i U23-EM i Tallinn och uttagningen till VM-truppen till Peking ansågs hon vara en av Sveriges absolut hetaste friidrottare vid tillfället.

Elise Malmberg poserar med Svenska Spels och Riksidrottsförbundets Elitidrottsstipendium under Idrottsgalan 2016.Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: ERIK SIMANDER / BILDBYRÅN

Sen kom skadebekymren. 

Under upploppet på Finnkampen 2015 skadade hon en sena i foten. En skada som inte ville ge med sig och gav följdskador. 

Inte förrän hon behandlades i Qatar började hon bli kvitt sina problem. 

– Jag började med små joggintervaller, sen två år senare kunde jag springa fullt igen. Men det gällde att ta de här små stegen hela tiden. Det har varit jättesvårt, säger Elise Malmberg.

Frustrerande?

– Ja, det är klart. Men jag hade försökt komma tillbaka för snabbt några gånger och åkt på andra skador. Jag kände att det fick bli en gång ordentligt från början, och skulle det inte gå den gången så går det inte.

Elise Malmberg efter målgången i Finnkampen 2015.Foto: JOSEFINE LOFTENIUS / BILDBYRÅN

Elise Malmberg tog sig tillbaka flera gånger och skadade sig återigen.

Läkarna på ett idrottssjukhus i Qatar kom fram till att hennes återkommande problem med foten berodde på uttänjda ledband på utsidan av högerfoten. 

De hjälpte även henne att komma tillrätta med problemet. Det var aldrig aktuellt att helt lägga ner satsningen, men det blev till slut något av ”sista chansen” att ta sig tillbaka.

– Ja, men då kände jag det. Foten var fortfarande inte bra, efter två år med smärta. Jag insåg någonstans att man inte kan hålla på och ta genvägar, trots att foten inte är redo. Så jag ville verkligen göra det ordentligt, och det är två år sedan jag började jogga så smått, säger hon. 

”Där var jag inte i somras”

Bakslagen kommer numera allt mer sällan. 

Hon berättar att smärtan kom tillbaka några dagar i december, men släppte efter vila. Numera springer hon även lopp, igen. 

Och där har Elise Malmberg gjort tider som påminner om de hon gjorde vid genombrottet – i januari 2020 var hon 14 hundradelar från sitt personbästa på 200 meter. 

Men än så länge har hon inte gett sig på 400 meter häck. 

– Jag testade på det på träning förra sommaren. Men om jag ska göra ett lopp där igen vill jag vara på en hyfsat hög nivå. Det var jag inte i somras.

Är det målsättningen att komma tillbaka dit? 

– Jag vet inte riktigt. Jag vill göra något lopp i alla fall. Jag vill inte att det sista 400-loppet jag gör är ett lopp där jag skadar mig. Någon gång kommer det bli ett lopp i alla fall, men det blir när jag känner att jag kan göra det på mitt sätt. 

Vill springa på OS

Det handlar om att skynda långsamt. Elise Malmberg kombinerar halvtidsstudier, arbete på sjukhus och en elitsatsning. 

– Absolut, det har tagit sin tid, men jag har byggt upp styrka under de här åren, och det tar jag med mig. Det finns saker som nog blivit bättre under de här åren också, än före skadan.

Målsättningen, var vill du landa?

– Ett OS hade ju varit fantastiskt att göra, det är det stora målet, säger hon och poängterar att det inte finns några förhoppningar om sommarens OS i Tokyo. 

– Jag vet inte riktigt vad jag ska satsa på heller, vilken distans. Det är mer dit jag strävar, det som driver mig. Sen måste inte det bli nu.

Ja, du har ju rätt många år kvar.

– Ja, jag känner det. Det blir som en andra start, som en andra karriär. Jag är inte så gammal än. Jag har ju några år kvar.