Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Man såg otroligt tidigt att han skulle bli något”

Gräsplanen där Andreas Granqvist tog sina första steg som spelare. Foto: Josip Ladan
Medevi IP i Påarp utanför Helsingborg. Foto: Josip Ladan
Pojk- och ungdomstränaren Evert Sandberg i klubbstugan med tröjor från klubbar Granqvist representerat. Foto: Josip Ladan
Evert Sandberg. Foto: Josip Ladan
Rose–Marie och Tommy Granqvist. Foto: Josip Ladan
Landslagskaptenen i ett något mer ovanligt utförande. Foto: Privat
Granqvist som pojkspelare i Påarp. Foto: Josip Ladan
Foton ur familjens arkiv. Foto: Josip Ladan
Foto: Privat
Lagfoto från pojkåren. Foto: Privat
Ung men ändå erfaren. Här som kapten under tiden i Helsingborg. Foto: Privat
Urklipp från artikel om distriktslaget. Granqvist till vänster. Foto: Privat
Påarpstiden. Foto: Privat
1 / 15

Han har blivit "Granen" med hela svenska folket. 

Det nya landslagets stora ledare. 

– Han föddes med den egenskapen. Andreas är den sortens ledare som alltid ser till gruppens välbefinnande. Alltid kollektivet först, säger hans mamma Rose–Marie Granqvist.

SportExpressen åkte till skånska Påarp - där allt började för Andreas Granqvist. 

När man kommer till den lilla byn en mil öster om Helsingborg leder den första bredare gatan till idrottsplatsen Medevi om du svänger till vänster. Gör du det till höger kommer du hem till Rose–Marie och Tommy Granqvist. 

Rose-Marie har precis landat i Sverige och kliver bokstavligen in i huset ett par minuter innan mig. Det är halvt bråttom; hon och Tommy ska på middag med Andreas bror Patrik och hans familj. Trots tidspressen finns det inte den minsta tillstymmelse till stress hos någon av dem. De tar var sin kopp och sätter sig ner vid köksbordet. 

3–0 mot Mexiko, avancemang till åttondelsfinal mot Schweiz och ett viktigt mål av Andreas. Vad betyder det för er?

– Det går inte att beskriva hur stolt man är som förälder. Lika mycket som Andreas har drömt om det har också vi gjort det för hans skull. Vi vet hur hårt han kämpat för det här, säger Rose-Marie Granqvist. 

De berättar sedan hur vardagen såg ut för deras fotbollsspelande son efter flytten till storstaden en mil bort. Väckning, frukost, bilfärd till Helsingborg, plugg och fotbollsträning, bilfärd hem från Helsingborg, byta väska, träna innebandy, hem. Varje dag i tre års tid. Utom på onsdagar.

– Alla sådana, och givetvis andra, uppoffringar har varit värda att göra när vi i dag ser hur mycket glädje, vänskap och annat fantastiskt vi har fått uppleva genom fotbollen. Många av de vänner vi har, har vi ju haft och fått främst via pojkarnas (Andreas och brodern Patriks) spel i Påarp. 

Gäller det även i landslagssammanhang?

– I viss mån, kanske mer hos flickvänner och fruar med barn än hos föräldrarna. Vi hälsar alltid och umgås ett par gånger om året.

Paret såg matchen mot Mexiko hemma hos goda vänner. Några dagar tidigare såg de alla Tysklandsmatchen på plats i Sotji. För någon tog nervositeten överhanden.

– När Andreas skulle slå straffen gick Tommy ut i trädgården. Mot Sydkorea också, säger Rose-Marie.

Varför?

– Jag vet inte… Jag kan inte svara på det. Men det blev en liten runda i trädgården, säger Tommy.

Har det alltid varit så?

– Ja, om än i olika former. 

Rose-Maries nerver håller dock för påfrestningen.

– Jag tittar mellan fingrarna, men jag gör det i alla fall till skillnad från Tommy. Vi vet ju hur bra Andreas är på att slå straffar, särskilt med tanke på hur många han sköt i Holland. Det finns ju där, men det var länge sedan nu. 

Tommy förtydligar.

– Jag hade ingen aning om att han skulle skjuta mot Sydkorea. När han gick fram där… 

– Då gick du, säger Rose-Marie.

– Ja, säger Tommy och skrattar. 

 

FÖLJ VM: Liverapporter från alla VM-matcher 

”Föddes med ledaregenskaper”

Det råder inget tvivel om att den gemensamma faktorn när Andreas Granqvist beskrivs av dem som känner honom är hans ledaregenskaper. Rose-Marie och Tommy berättar att de alltid har funnits hos deras son. 

– Han föddes nog med dem. Andreas är den sortens ledare som alltid ser till gruppens välbefinnande. Alltid kollektivet först. 

– Redan som knattespelare var han dominant. Och med en otrolig vinnarinstinkt. Han accepterade aldrig en förlust. 

Paret berättar om ett bordtennisbord som tidigare stod i villans garage. Andreas utmanade flera gånger sina släktingar på matcher, men på ett villkor.

– Vi fick varken lämna eller komma dit förrän han hade vunnit, säger Rose–Marie och skrattar högt.  

– Eller när han spelade memory och någon annan vann. Då flög korten all världens väg. Men bara som barn. Det lugnade sig med åren, fyller Tommy i. 

Det har inte bara varit fotboll för landslagskaptenen under ungdomsåren. Bordtennis, brottning, handboll och innebandy var alla idrotter som prövades på, om än olika länge.

– Innebandy spelade han länge och var väldigt duktig även där. Han tog en plats i Skånelaget som underårig. Till slut fick han välja när han gick till HIF som 14–åring, berättar Tommy.

– Han spelade innebandy parallellt även när han inte fick för Helsingborg. Då fick det bli "undercover", säger Ros-Mari och skrattar.  

Efter en framgångsrik tid i holländska Groningen, fortsatte sedan Granqvists karriär i italienska Genoa. Trots kontinuerlig speltid och stabila insatser, uteblev det stora landslagsgenombrottet. Det fanns högre rankade namn och chansen att visa upp sig uteblev, något som brydde Granqvist och som han berättade om för Expressen:

– Jag hade en period i början av tiden i landslaget då jag inte fick så mycket speltid. Jag var väldigt ung och det fanns många bra spelare i landslaget. Likaså var det tungt då jag började i Wigan, där jag på sex månader knappt fick spela någonting. Men sedan kom jag in i det, laget bytte tränare och så blev jag ordinarie. I fotbollskarriären svänger det verkligen.

Mamma Rose–Marie bekräftar. 

– Jag vet att Andreas var frustrerad över att inte få chansen, om så bara i träningsmatcherna med landslaget. Han kunde acceptera att det fanns bättre startspelare i tävlingsmatcher, men det var jobbigt för honom att inte få visa vad han kunde. Särskilt eftersom han spelade bra i alla sina klubbar. Trots allt detta så har han alltid varit otroligt stark mentalt, säger hon. 

– Han har alltid varit en "tetenisse", en skojfrisk person som gillar att skämta med människor. Hade man inte vetat vem han var så hade man aldrig kunnat tro att han var kapten för det svenska fotbollslandslaget.

 

 

MISSA INGA VM-NYHETER: Få största VM-nyheterna direkt i Messenger! 

LÄS MER: Slutspelet i VM 2018 – allt du behöver veta

 

”Inte förändrats ett dugg”

Berne Sten är Påarpsbo sedan födseln och har följt Andreas Granqvist nära under lång tid. Deras vägar korsades första gången i Påarps GIF, men fortsatte sedan när Granqvist lämnade sin moderklubb för att börja spela i Helsingborgs IF som 14-åring. 

– Man såg otroligt tidigt att han skulle bli något. Det drivet, engagemanget, hur han ledde sina lagkamrater… Och att han var så ung när han kom till HIF spelade absolut ingen roll. Han hade en tydlig ledarroll i laget, i omklädningsrummet och till och med i spelarbussen.

– Jag känner både pojken och hans familj utan och innan. Andreas är så ödmjuk och lugn, precis som han alltid har varit. Framgångarna har inte förändrat honom ett dugg. Hans vilja att ta för sig på planen syntes aldrig utanför. Privat är han precis samma person som han alltid har varit – vill inte ta plats, utan låter andra synas och höras mer än han själv.

Hur var han som knattespelare?

– Han ville spela precis hela tiden. Spelade han i ett lag så ville han ändå vara med även i andra, om det var så att någon var borta eller sjuk. 

Evert Sandberg var Andreas Granqvists tränare under pojk- och ungdomsåren i Påarp. Han tar vid där Berne avslutade.

– Han kunde komma till träningarna och berätta vilka spelare i de andra knattelagen som var sjuka eller som inte varit i skolan. Då ville han, förutom i sitt eget lag, även ta deras platser för att spela så mycket som möjligt. I början var jag emot det, men sen lät jag honom spela mest hela tiden. Varför ska man hindra någon som både är duktig och som vill spela från att göra det?

Vilka var hans främsta egenskaper?

– Drivet, engagemanget och fysiken. Det är det som ligger bakom Andreas framgångar även i seniorfotbollen. I kombination med att han alltid satte laget före sig själv. Som knatte så kunde han likväl dribbla av fem man som att passa en kompis så att denne också kunde göra mål. 

 

LÄS MER: Sverige i VM – trupp, betyg och matcher 

LÄS MER: Fotbolls-VM – spelschema och tv-tider

 

”Blev inte ett dugg förvånad”

Det finns en påtaglig stolthet i rösten hos Evert Sandberg när han talar om sin gamle protegé.

– Jag blev inte förvånad överhuvudtaget när han blev kapten i landslaget. Inte det minsta. Han slet ju så länge i det tysta bakom Mellberg och Majstorovic; jag tror att han blev frustrerad eftersom han visste att han var tillräckligt bra för att spela. Sen kom ju chansen, och som han tog den!

Vad betyder hans framgångar för Påarp?

– Alla i byn är så otroligt stolta över honom och ser upp till honom något oerhört. Just att han är sig själv och att all uppmärksamhet inte har påverkat honom ett dugg säger väldigt mycket om Andreas. Han har inget behov av att hävda sig överhuvudtaget. 

Det blir bara ett par dagars ro för Rose–Marie och Tommy Granqvist. På tisdag spelar Andreas Granqvist och Sverige åttondelsfinal mot Schweiz i Sankt Petersburg. Ett stort antal svenska supportrar beräknas göra resan till Ryssland och till vad som kan bli en blågul dröm. Både Rose–Marie och Tommy finns troligtvis bland resenärerna. 

– Förhoppningen är att vara på plats. Det är inte helt klart än. Schweiz är starkt, men det här svenska laget har fällt större lag tidigare. En jättetuff match på många sätt. Men vi vinner. Förhoppningsvis. 

Frågan är således om Andreas Granqvist tillsammans med sitt lag ännu en gång kan stå för en bragdartad insats. Men oavsett utgång i matchen mot Schweiz, så har han definitivt lyckats med en sak. 

Han har vunnit svenska folkets hjärtan.  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!