FC Rosengårds trupp är mer eller mindre intakt sen förra säsongen. Det tunga namnet som lämnat är Sanne Troelsgaard, som gått till Reading i Women's Super League. Talangen Matilda Kristell har lånats ut till Bröndby och Amanda Altheden har lämnat klubben.
Den vänsterfotade mittbacken Rebecca Knaak har värvats in från Frauen-Bundesliga-laget Freiberg och målvakten Somea Polozen har lyfts upp från klubbens division 1-lag.
Men sportchef Therese Sjögran vill gärna spetsa truppen ytterligare. En offensiv spelare som kan spela både som yttermittfältare och ytterforward samt en vänsterfotad ytterback står på önskelistan.
– Men då ska det vara rätt och toppklass. För bredden har vi och vi rustar för hösten för att spela i Champions League. Det är inte lätt och en vänsterfotad vänsterback letar väl alla efter i princip. Så hittar vi inte rätt nu, så har vi sommarfönstret med, säger hon.
Att klubben ska hitta en ny Anja Mittag eller Ramona Bachmann finns inte på kartan längre. De senaste åren har damfotbollen fått ett rejält uppsving när toppklubbar som Arsenal, Barcelona och Manchester City börjat satsa på sina damlag.
Det har gjort jobbet för Sjögran betydligt svårare.
– Just nu är det verkligen en spelarflykt från damallsvenskan och många blir proffs.
Från värvande klubb till säljande
Den stora utmaningen är att hitta spelare som är bra nog för Rosengård, men som toppklubbarna inte drar i. För en klubb som tidigare kunnat locka till sig världsklasspelare blir det en identitetskris när fokus går från att värva stjärnor till att sälja talanger.
– Vi är lite schizofrena i tänket. Vi vill vara högst uppe, men samtidigt måste vi anpassa oss. Vi vill kunna slå Bayern München i Champions League, samtidigt har de ex antal miljoner mer än oss i budgeten. Så vi har inte riktigt landat i vår roll än. Vilket inte gör något, för vi ska fortfarande ha höga ambitioner. Men absolut så börjar vi mer och mer hamna i den rangordningen, vi får bara acceptera det, säger Sjögran och fortsätter:
– Det kommer bli en utmaning för svensk fotboll att hitta rätt.
Det hon ser framför sig är att damfotbollen i Sverige kommer gå mer och mer åt samma håll som herrfotbollen – att de kommer behöva fokusera på att sälja talanger dyrt.
Förra sommaren sålde klubben supertalangen Hanna Bennison till Everton. En övergång som ska ha gett dem mellan 1,5 - 2,3 miljoner kronor enligt Aftonbladet. Enligt siffror från Fifa var det den dyraste övergången på damsidan under 2021.
Trots att affären gav pengar på banken för Rosengård så hjälper det Sjögran föga. För vem ska hon värva?
– Om jag lyckas sälja en spelare för två miljoner, då är det inte så att jag kan köpa en annan för två miljoner. Det finns inget. För en klasspelare i dag har vi inte råd med. Om du har 25 000 i månaden här så kan du gå till en sämre klubb i Europa och tjäna dubbelt så mycket. Varför ska du stanna här?, säger hon.
Det blir viktigt i framtiden
I stället läggs en del pengar på den egna ungdomsverksamheten. Rosengård har genom åren fostrat många bra spelare till damallsvenskan – men till ”fel” lag.
– Vi fostrar jättebra spelare – till andra lag. För de är inte tillräckligt bra för att stanna i vårt a-lag. Vi investerar mycket mer pengar i våra ledare för att göra de här spelarna mer förberedda.
Förutom att investera i ledare har klubben nu ett b-lag i division 1 där de unga spelarna tidigt får testa på seniorspel. För U19-ligan är för dålig enligt Sjögran. Samtidigt ger hon en pik till vissa av sina konkurrenter i damallsvenskan.
– Vissa lag i damallsvenskan har inte ens en ungdomsverksamhet. Då får du värva collagespelare från USA eller från Australien. Vad är det för långsiktighet i det?, säger hon och fortsätter:
– Jag tror vi måste investera i ungdomsverksamheten och få fram egna spelare som man i längden kan sälja. Sen så klart kunna spetsa med utländskt. Vi har många utländska spelare här som ser oss som en miljö som man kan utvecklas i. Vi har allt, men vi har inte de höga lönerna som finns i Europa.
”Sådana spelare som vi kan locka”
Andra förändringar som behövs för att anpassa sig till sin nya plats i näringskedjan är att skriva längre kontrakt med spelarna och så småningom anställa en scout. För hon har svårt att hitta spelare i närområdet och de kommer behöva blicka utanför Skandinavien för att hitta guldkorn.
– Det är absolut något som jag har lyft, att vi behöver resurser för det. Just nu ligger det på mig och ledarstaben. Det är en roll som vi har som målsättning att ha, men det är inget som vi sagt ”i sommar kommer jag få en scout” utan det handlar om resurser.
Trots utvecklingen lyckades klubben knyta till sig Rebecca Knaak från Tyskland och Sjögran ser fortfarande det landet som en potentiell marknad att hitta nyförvärv.
– Jag tror att vi fortfarande är attraktiva nog. Vi har miljön, vi kommer alltid vilja spela i Champions League och vilja vinna ligan. Jag tror ändå att en ung spelare som är på väg upp, kanske en U19- eller U23-landslagsspelare från Tyskland som är precis på gränsen, kanske det är sådana spelare vi fortfarande kan locka hit. I stället för att de går till City eller Chelsea och sitter på bänken. Men det är också status att vara i en sådan klubb och nöjer man sig med det, då ska man göra det.
Men att jobbet som sportchef i FC Rosengård blir svårare är inte bara negativt.
– Jag ser mycket positivt i det som händer. Det är mer att vi kommer få det svårare, men samtidigt blir mitt jobb mer utmanande och i längden säkert roligare för du måste verkligen scouta. Ska vi välja Skandinavien eller ska vi längre ut? Det är en strategi och det är jäkligt spännande. Även fast jag kanske låter negativ så är det hit vi har velat komma hela tiden.
Premium
Premium
Premium