Hon var tillsammans med Stina Blackstenius en viktig spelare i det svenska F19-landslag som vann EM-guld 2015. Tove Almqvist nätade i semifinalen mot Tyskland och reste sedan hem från Israel med en guldmedalj efter finalseger mot Spanien.
Samma år vann hon cupguld med Linköping, något Nyköpingdottern även gjorde en säsong tidigare.
Därefter blev det SM-guld med LFC såväl 2016 som 2017. Därmed hade en 21-årig Almqvist kammat hem hela fem titlar under sin dittills färska fotbollskarriär.
Inför 2019 lämnade den snabba yttern/anfallaren Östergötland för spel i skånska Vittsjö. Hon slog sig ner i Hässleholm, 20 minuter från den lilla byn med knappa 2 000 invånare – och fick ett första kanonår i nya klubben.
Medan Linköping slutade femma hamnade Vittsjö på en sensationell tredjeplats. Almqvist startade samtliga matcher och var tongivande i succésäsongen.
Där och då upplevde hon själv att hon började närma sig en landslagsplats, men precis innan damallsvenskan skulle kicka igång i slutet av juni 2020 var olyckan framme.
Främre korsbandet och inre ledbandet gick sönder i träningsmatchen mot Kristianstad och säsongen var därmed över.
Därefter väntade en lång kamp för att komma tillbaka – vilket hon gjorde i augusti i fjol. Det hanns med nio framträdanden i damallsvenskan och hon avslutade säsongen på bästa sätt med mål i de två avslutande omgångarna.
– Det blev bra till slut. Det var mycket känslor. Det var viktigt för mig att komma tillbaka och få göra de där matcherna.
Lämnade Vittsjö: ”Magkänslan sa det här”
I vintras tackade Almqvist för sig efter tre år i Vittsjö för spel i Djurgården som senaste åren fått kämpa sig kvar i damallsvenskan.
– Det här kändes som rätt steg för mig. Jag har inte kollat tabellen när jag gjort mitt val utan jag kände att jag behövde byta miljö och nu har jag bra mycket närmare till familjen, det är ju bara en timme bort. Jag har fått en jättebra uppfattning om klubben, likaså tränare och sportchef. Magkänslan sa det här och ibland behöver man testa vingarna. Jag tycker inte att man ska stirra sig blind på tabellen hela tiden. Det här ska bli väldigt kul, konstaterar Almqvist som tror att Djurgården efter ett par tunga år kan överraska den här säsongen.
– Vi kan absolut skrälla. Vi har ett spännande lag med både unga och rutinerade spelare.
Almqvist om Blackstenius: ”Nära vänner – och även en stor inspiration”
Medan kompisen Stina Blackstenius både gjort karriär utomlands och växt ut till en stjärna i A-landslaget har Almqvist än så länge fått nöja sig med F23-landslaget där det totalt blev 26 framträdanden.
Men hade inte korsbandsskadan kommit 2020 hade Almqvist mycket väl kunnat nå in i Peter Gerhardssons trupp.
– Innan skadan var jag på gång, jag kände att jag började närma mig. Nu är det som det är och jag fokuserar på mig själv och det som händer här och nu. Jag vill spela den fotboll som jag vill spela och göra rätt saker. Det är prio. Sedan har jag mitt driv och mina mål. Därför tror jag det är möjligt för mig att nå landslaget, men det är inget som jag tänker på utan skulle jag komma med någon gång framöver hade det bara varit en bonus.
Hur är relationen med Blackstenius i dag?
– Vi är nära vänner och hon är även en stor inspiration för mig. Hon har gjort det fantastiskt både i klubblagen hon varit i och så klart även i landslaget. Stina har haft en otrolig utveckling och hon är inte bara en förebild för mig utan för hela damfotbollen.
Ni spelade ju F19-EM i Israel ihop där ni kammade hem guldet. Om du blickar tillbaka till det mästerskapet så här knappa sju år senare, hur låter det då?
– Det är ett av de finaste fotbollsminnena som jag har. Nu är det ju dock gamla meriter... Men känslan att ta med sig guldet hem till Sverige, det är något som jag alltid kommer bära med mig. Det är viktigt för mig att ha spelat ett sådant mästerskap. Jag är betydligt äldre nu än då när jag bara var 19, men att vi vann var oerhört häftigt och att vinna som ett lag är det bästa som finns!
