Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stjärnorna samlades – efter Harbuzis död

Labinot Harbuzi. Foto: RONNY JOHANNESSON
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: BILDBYRÅN

Många spelare i dagens Malmö FF har ett förflutet med Labinot Harbuzi.

På fredagsmorgonen samlades MFF-stjärnorna för att tillsammans dela sorgen efter den förre lagkamraten.

– Vi satte oss ner vi som kände honom och pratade. Om vad vi kände och goda minnen, sådant som kan hjälpa en genom sådana här grejer, säger Guillermo Molins.

Sida vid sida slog Guillermo Molins och Labinot Harbuzi igenom i Malmö FF och när Sverige bragdvände semifinalen på hemmaplan i U21-EM 2009 var det just de två som låg bakom upphämtningen.

– Under ett par år var det väldigt intensivt, vi tillbringade i princip varje dag tillsammans, även landslagssamlingar och vi sov tillsammans på hotell och så. Det är många minnen som väcks, säger Guillermo Molins och fortsätter:

– Han gick inte ut ur huvudet i går. Det bara fortsatte hela dagen. Jag kom på saker vi gjort tillsammans, sedan någon match, ett mål han hade gjort. Det bara fortsatte så.

Molins och Labinot Harbuzi blev ordinarie i Malmö FF:s startelva samma år, 2008 då Roland Nilsson just tagit över klubben.

– Det känns overkligt. Jag gick runt och tänkte på honom hela dagen i går. Hur sjukt det är allting och hur snabbt det kan gå. Mina tankar är med hans familj och hans vänner och alla som står nära honom. Jag tycker det är fruktansvärt, säger Molins som minns en fotbollspelare utöver det vanliga.

– Man  börjar tänka och läser överallt att det var den största talangen folk har spelat med. Och det är inte fel. Det stämmer. Jag kommer ihåg när jag kom till Malmö. Labbe stod och slog 70 meters crossbollar med högern. Sedan lade han över på vänster och slog lika långt med exakt samma precision. Och skulle man gå på honom och ta bollen så bara försvann den mellan benen på honom, man visste inte var den tog vägen.

Guillermo Molins och Labinot Harbuzi på U21-EM 2009. Foto: RICKARD NILSSON / © BILDBYRÅN

 

Molins: Ska gå på begravningen

Efter fem intensiva år gick Molins och Harbuzi klubbmässigt skilda vägar när Harbuzi flyttade till turkiska Genclerbirligi.

– Det är helt otroligt vilken teknik han hade. Det var länge sedan jag såg honom spela så jag gick in och kollade på klipp från hans tid i Malaysia. De finterna han gör där på vissa spelare... Det enda jag tänkte var: "Hur kan han inte ha kommit längre? Hur kan han inte ha nått högre upp i sin karriär?"

På fredagsmorgonen handlade MFF-spelarnas samtal kring Harbuzi om de fina minnena.

– Vi har inte pratat direkt om hur vi ska manifestera sorgen, säger Molins.

– Vi har självklart pratat om att vi som känner honom ska gå på hans begravning. Vi vill gå dit och visa vår uppskattning och hur han fanns där i våra huvuden. Det är det minsta vi kan göra.

Har du något minne av Labinot Harbuzi som är starkare än andra?

– Mitt starkaste minne med "Labbe" är när vi kom in mot England i semifinalen på hemmaplan i U21-EM tillsammans. Vi låg under med 3–0 och våra instruktioner var i princip att gå framåt och göra det vi ville. När det hade gått 45 minuter till stod det 3–3.

Matchen gick till straffar och där slog Guillermo Molins den avgörande sparken, stolpe ut.

– När jag missade straffen var Labbe en av dem som tog mig till sig och tog hand om mig.

 

”Tankarna är med familjen”

Guillermo Molins är noga med att poängtera hur hans tankar går till Labinot Harbuzis familj, släkt och vänner.

– Så klart är det väldigt mycket jobbigare för dem som står honom närmare och är direkt kopplade till honom varje dag. Tankarna är med dem. 

– 32 är alldeles för ungt, säger Guillermo Molins.

Även landslagsmittbacken Pontus Jansson har varma minnen av Labinot Harbuzi, dels från tiden i Malmö FF men också från annan fotboll i Malmö-området.

– Jag har spelat mycket fotboll med "Labbe", även utanför i inomhuscuper och så. En fantastisk fotbollsspelare.

– Det är så sorgligt. Jag blev chockad när jag hörde det. Man tänker på hans familj. Hans nära och kära. Det är så sorgligt. Nu hade jag inte pratat med honom på ett par år men vi har mycket gemensamma vänner. Det är tragiskt, säger Pontus Jansson.

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!