Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

MrMadhawk.se

Mannen som bör ifrågasättas

Foto: Bildbyrån och Malmö Redhawks

MALMÖ. Det är nästan på dagen ett år sedan Malmö hade en 3-1-ledning i den andra perioden mot Rögle, och förlorade efter sudden death med 4-3.
Nu hände det igen.
Så sköra och små som Malmö blir när man hamnar i gungning måste tvättas bort, annars osar det mer kvalspel än vad det redan gör.
Bra lag tar betalt när man gör bra saker.
Bottenlag förlorar, även när man spelar bra.
Får man inte ordning på det mentala spöket så väntar det man varit nära att hamna i under två säsonger redan – kvalspel.
Samtidigt finns det en person som bör ifrågasättas.

Det ligger som ett täcke över hela Malmö Arena.
De nio raka hemmaförlusterna, som ikväll blev tio.
Det rekordet i sig är så genant så det går knappt att beskriva.
Låt oss släppa det för en stund.
Mest påtagligt är det trots allt hur rädda man är för att förlora. Man faller mer eller mindre ihop som ett korthus så fort det börjar osa lite negativa vindar i matcherna.
När man fick sitt 3-1-mål bortdömt (korrekt, efter att den leds in med handen) så var det som ett lag som tappade all form av energi. Man blev nervösa, tog en tvåminutare på grund av för många spelare på banan och vips hade Rögle en biljett in i matchen.
Efter höstens möte mellan lagen så såg jag ett Malmölag som satt ihop. Ett lag som spelade för varandra och som hade ens stabilitet, och ett självförtroende.
Två månader sedan är det bortblåst sedan länge.
Nu är det ett faktum att man huserar i den delen av tabellen som många tippade laget på inför säsongen.

På något sätt måste man ändå komma till bukt med det som sker.
Det har hänt mer än en gång att laget släppt in ett mål nästan omgående efter att släppt in det första.
Det bottnar i att det sitter mentalt.
Att ett hockeylag har sådana mentala problem är givetvis ingen lätt nöt att knäcka.
Samtidigt har man investerat massor av tid och pengar i en person som jobbar med den biten sedan ett bra tag tillbaka.
Vi pratar om Maxi Tropé.
Mannen som var en stark kraft när Oscar Alsenfelt skulle bort från klubben.
Det är i de här situationerna som han behövs. När det alldeles uppenbart är så att det sitter i huvudet.
Det är inte första gången som Malmö Redhawks åker dit för att man blir ängsliga och börjar fundera.
Blir rädda för att förlora.
Det mentala alltså.

Det är givetvis inte heller lätt att stå med en relativt orutinerad huvudtränare i den här typen av situationer.
Tomas Kollar bär ett jätteansvar.
Han har varit med om att reda ut det två gånger tidigare. En gång som assisterande tränare, och en gång som huvudtränare.
Men löser han det verkligen en tredje gång?
Nu gick Malmö in i säsongen som det laget som tippades sist av en i stort sett enda hockeytyckarkår.
Så i sig är det inte så konstigt att det ser ut som det gör, rent tabellmässigt.
Desto mer oroväckande att det faller för att man blir rädd för att förlora.
Hur ska det då gå i ett kvalspel som förstås kommer att komma otäckt när om man inte plockar poäng, speciellt hemma. Och när man inte kan vinna trots att man har ett spelmässigt övertag.
Att man förlorade mot ett klart bättre lag som Växjö är det ingenting att säga om.
Men att förlora mot ett lag för att man själv viker ner sig, då är det verkligen läge att syna vad den anlitade mentala tränaren egentligen jobbar med.
För något synligt resultat, det ser inte jag, och förmodligen inte många andra heller.

Snack med Tomas Kollar efter matchen: