Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

MrMadhawk.se

Dags att testa honom i Tre Kronor nu

Foto: Michael Erichsen / BILDBYRÅN / COP 89 / MI0365

GÖTEBORG. På tisdag tar Sam Hallam ut sin första trupp som förbundskapten för Tre Kronor.
Jag är inte säker på att han gör det, men nog borde Daniel Marmenlind i alla fall vara med i de slutgiltiga diskussionerna om att få vara med?
Efter veckans insatser tycker jag det kan vara läge.

Det kommer bli en trupp som består av SHL-spelare som plockas ut till Karjala Tournament.
Någon större uppsjö av målvakter i SHL som är aktuella finns det inte.
Ska Hallam välja spåret med en rutinerad, eller två, som Marcus Högberg, Joel Lassinantti, Gustaf Lindvall eller möjligen Lasse Johansson?
Ja, kanske.
Trygghet ska inte underskattas. Samtidigt har flera av de äldre målvakterna haft klart bättre perioder i sin målvaktskarriär.
Eller ska han välja någon lite yngre, debutant? Då ligger Daniel Marmenlind eller Timrås Jacob Johansson bra till.
Efter den här veckans insatser från Marmenlind är det verkligen läge att han får chansen.
Spelar han så här så kan de inte hålla honom utanför länge till.

För den här eftermiddagen så var det Daniel Marmenlind, som med sitt synkade försvar, såg till att spela hem tre nya bortapoäng i Scandinavium.
Bortaplan igen, alltså.
Det börjar nästan bli löjligt nu.
Supportrarna känner nästan mer trygghet när laget spelar på bortaplan än när man ska till Malmö Arena.
Den här gången satt man fast i bussköer och kom in till arenan 75 minuter före nedsläpp.
Det märktes inte.
Speciellt inte på försvaret och Daniel Marmenlind.
Man spelar snudd på otäckt stabilt i egen zon. Det är som att man känner sig bekväma med att motståndarna äger mycket puck, så länge de håller sig på utsidan.
När de väl kom in mot mål, så stod han där, Daniel Marmenlind.

På nytt är det fjärdekedjan, som driver laget.
Jag vet inte om det är piskan att kontraktet går ut för en sådan som Johan Olofsson, men det bortblåsta självförtroendet han haft någon säsong nu, är tillbaka.
Han spelar med fart, vinner duellerna och jobbar arslet av sig.
Han får dessutom ut något av det.
Här är två spelare som Björn Liljander nog ska överväga noga att få klart förhandlingarna med inför kommande säsong. De är faktiskt otroligt värdefulla.

Jag imponeras även av en ungtupp som Theodor Johnsson.
Markus Lauridsen är tillbaka på torsdag, av allt att döma. Men plockar man bort Johnsson efter de insatserna han visat upp sedan skadorna på Lerby och Lauridsen, så är det tjänstefel.
En ung spelare som är så mogen och självklar ska få de chanserna han förtjänar, till han bevisar motsatsen. Alltså spelar sig ur laget.

Frölunda är ett lag jag inte riktigt ser har den där krigarinstinkten man kan förvänta sig.
Om vi ska vara helt ärliga, vilka är beredda att betala priset framför mål om man bortser från Joel Lundqvist och Max Friberg.
Med risk för att jag missar någon nu.
Jag upplever det som att de inte tar kampen som man gjort tidigare. Och det stör förmodligen Roger Rönnberg en hel del.

Snack med Tomas Kollar efter matchen: