MrMadhawk.se

Måste ha med sig alla kedjor

Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN / kod PA / PA0393

MALMÖ. Redhawks har tagit sex av nio möjliga poäng i inledningen av SHL-säsongen.
För 52 veckor sedan kunde man konstatera exakt samma sak, när man spelat den tredje matchen för säsongen mot Färjestad.
Det finns dock två saker att konstatera.
Nummer ett: Det är mycket mer stabilt och mer strukturerat.
Nummer två: Inom kort mot förstakedja hitta ett flyt, annars måste man förändra.

De som följer Malmö minns säkert inledningen på förra säsongen.
Två raka trepoängare mot Leksand och Oskarshamn, följdes upp av en plump i protokollet mot Färjestad hemma.
De efterföljande tre matcherna blev det samma typ av poängutfall, och laget låg i toppen med 12 poäng av 18 möjliga.
Sedan kom raset.
Och osäkerheten.
Kan det hända igen?
Sett till hur sammansvetsat och vältränat laget ser ut, så nej.
Dessutom har Tomas Kollar en väldigt tydlig struktur på det defensiva spelet, som gör det svårt att se det komma.
En sak som dock står klart är att det här är inget lag med individualister.
Här måste varje kedja kugga i.
Johan Olofsson-Christoffer Forsberg-kedjan har inlett bra. Olofsson bättre än på länge.
Tvillingkedjan har också levererat.
Den här lördagen var det dessutom dags för kedjan med Sylvegård, Händemark och Vesalainen att visa upp sig betydligt mer.
Tyngd och en väldigt bra kemi redan nu.
Antalet minuter som de spelat tillsammans är lätträknade.
Nu såg de ut att fungera väldigt bra. Händemark gjorde sin klart bästa match, och Vesalainen likaså.
Även om Händemark var mer eller mindre direkt orsak till ett baklängesmål, tillsammans med Joakim Ryan.
Ett lag som Malmö Redhawks har absolut inte råd att bjuda bort saker i sitt egen powerplay.
Det måste minimeras.

Alla kedjor uppräknade, utom en.
Den tilltänkta förstakedjan.
Är man snäll så kan man säga att de haft en tuff inledning på serien.
Är man inte snäll så kan man säga att de haft en bedrövlig inledning på serien.
Välj själva.
Carl Söderberg är motorn i den kedjan och just nu känns det bara trögt. Det blir inga långa anfall och -5 för Söderberg och 0+0 i poängen är mindre smickrande.
Carl Söderberg var bäst när det gällde som mest i våras.
Den nivån har han inte just nu, och här behöver tränarna ta sig en ordentlig funderare.
Är Marcus Sylvegård och Lance Bouma det ultimata komplementet till kaptenen?
Eller behöver man någon som kan få upp farten?
Lukas Wernblom kommer finnas som alternativ och han har en klart större verktygslåda än en sådan som Lance Bouma, men fartmässigt är han ingen raket.
Någonting behöver man göra, för i det långa loppet måste man ha alla med sig på tåget.