Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

MrMadhawk.se

Fiaskot har räddats – men förändring måste ske

Foto: Bildbyrån

MALMÖ. Kontraktet för att spela SHL-hockey 2022/2023 är säkrat.
Jubel och fest hela natten?
Självklart inte. Laget förlorade trots allt ett derby och räddades slutligen av att Färjestad körde över Timrå.
Nu måste Malmö Redhawks göra ett omtag. Även om man räddade upp säsongen, så har det här varit ett sportsligt haveri som kan återupprepas om man inte vidtar kraftfulla åtgärder.
Laget har gjort det imponerande de senaste två veckorna, det är inget snack om saken. Det tyder på en karaktär i gruppen, men över 52 omgångar, eller 50, så har man varit en gigantisk besvikelse och nu måste man bygga förtroendekapital igen.

Många supportrar andas säkert ut.
Några känner kanske en tillfällig lycka.
Men sanningen är att det inte finns någon lycka alls. Att man säkrat kontrakt gör bara att man kan andas ut, och snart är säsongen 2021/2022 ett minne blott, som slutade klart under förväntan, oavsett vad som händer de sista matcherna och ett eventuellt slutspel.

Det som såg ut som ett lag med roliga förutsättningar förändrades ganska snabbt.
Största anledningen till detta var att det var för enformigt. Alla spelare är stöpta i samma form, och åldersstrukturen gör att det inte funnits en hunger att bli bättre.
Det såg visserligen rätt bra ut där i september och början av oktober.
Men sedan rubbades så mycket.
Balansen i laget kastades om fullständigt när Oscar Alsenfelt kom in i truppen, Fredrik Händemark kom tillbaka och Magnus Pääjärvi värvades.
Allt detta skedde inom loppet av ett par veckor.
Det ska inte falla någon skugga över de här spelarna. Det var bara det att man hade satt en hierarki i laget, rollerna var satta och laget fungerade.
Då skulle tre spelare in, som inte varit med i september, och ha sin plats, och sin speltid, som man alla har meriter för.
Man ska komma ihåg att Fredrik Händemark och Oscar Alsenfelt ändå drivit hela gruppen de senaste tre-fyra-fem åren, så det var naturligt.
I takt med att man rubbat detta, fått lite skador, och poängen inte alls kom in på kontot, så ökade stressen förmodligen i gruppen och man var på väg som en sten mot botten av tabellen.
För att egentligen lugna ner allting som höll på att hända i början av november efter tre raka förluster så förlängde ledningen med Joakim Fagervall.

Utfallet blev som det blev.
Till stor del faller problemet med att sätta hierarkin på just Fagervall. Det lyckades han inte reda ut.
Dessutom kan man lugnt konstatera att det gjordes ett misstag när man valde att rekrytera Pär Styf som assisterande tränare. Styf har sina styrkor och är ett perfekt komplement till en mer taktiskt lagd tränare, som exempelvis Björn Hellkvist.
Enligt mitt sätt att se det så var Fagervall och Styf alldeles för lika.
Samtidigt hamnade Tomas Kollar, som var starkt bidragande till att vända förra säsongen, lite mer i skuggan.
För det får man säga, att när taktiskt kunnige Kollar blev huvudtränare så var känslan att Styf ändå kunde tillföra mer.

Hur som helst, så har det egentligen varit en negativ spiral hela vägen sedan man hoppades kunna lugna alla med Fagervalls förlängning. Men med facit i hand (No shit, han fick sparken) borde den aldrig ha skett.
Lätt att sitta här och säga det med facit i hand.
Droppen för ledningen var tappet av 5-1 borta mot Timrå. Då skulle Fagervall egentligen ha fått gå, men det skedde efter Oskarshamn efter ett coronauppehåll.

Med Kollar, med danskar på OS och en backsida som hade fått problem att stå sig i HockeyAllsvenskan så lyfte det inte.
Det var egentligen först mot slutet av februari och in i mars som Redhawks räddade säsongen.
Men en stor del av spelarna måste också spegla sig själv ordentligt i ansiktet.
Vi har sett dumma utvisningar, spelare som sett ut att spela för sig själv, en grupp som inte suttit ihop och allt vad det varit.
Nu ska truppen ha sin cred för att man faktiskt redde ut det man höll på att ställa till med, men en säsong varar mycket längre än ett par veckor i mars.

Så med det sagt, så behöver man få till en förändring.
Björn Liljander styr från och med den 1 maj det sportsliga i herrtruppen.
Patrik Sylvegård sitter visserligen ovanför Liljander, men det är ett grepp som kommer att göra Redhawks bättre.
Här har man inte hållit SHL-klass över huvudtaget.
Sylvegård har jobbat hur mycket som helst, men har ändå varit för ensam. Och då missas saker, som konkurrenter kan se.
Som att sitta ute i Ljungby en onsdagkväll för allsvensk hockey och se en juniormatch dagen efter, för att sedan se SHL-hockey kvällen därpå.
Så kommer Björn Liljander att hålla på.
Han kommer sluka enorma mängder ishockey och blir en extremt värdefull kompetensen som kommer lyfta det sportsliga arbetet.
Till det så ska en akademichef in, och då blir det också ett förmodat lyft underifrån. För ska sanningen fram så är det inte bara herrlaget som tappat kraft. På juniorsidan har det också varit ett fullständigt haveri, där man halkat långt bak.

Tränarfrågan är också en viktig faktor.
Mina källor säger att Tomas Kollar är huvudspåret att fortsätta leda laget. Att han får göra det på sitt sätt, med sina handplockade assisterande tränare, med en tydlig rollfördelning direkt från start. Och tre coacher hela vägen, inklusive målvaktscoachen Cristopher Nihlstorp som med all säkerhet haft det rätt svettigt när målvaktsspelet inte varit det vassaste man visat upp.

För Liljander så måste arbetet med truppen ske innan den 1 maj. Här kommer han bara att kunna agera bollplank till Patrik Sylvegård på sin höjd.
Liljander är inte tillgänglig för Redhawks förrän 1 maj, och kommer då att inleda sitt arbete på arbetarnas dag, när alla andra är lediga, med full kraft.
Då behöver spelartruppen få sig en förändring.
Det kanske är så att man behöver justera även bland de befintliga kontrakten.
Två bra backar, och två bra forwards bör stå högt på önskelistan. Då pratar vi spelare som kan bryta mönster och förändra en matchbild med skicklighet.
Sedan bör man också göra precis allt man kan för att få Fredrik Händemark att skriva på det där långtidsavtalet som finns på bordet.

Det är mycket som kommer hända.
Fiaskosäsongen 2021/2022 har räddats, men det måste ändå ske konsekvenser. Det går inte att blunda för att det under två säsonger varit en påfrestande bottenstrid.
Håller man på så över tid, så kommer det till slut bli ett läge, där man faller dit.
Bättre rekrytering, bättre isträningar och bättre organisation är ett måste för att man ska ta sig ur en ny bottenstrid. Det går inte att blunda för.

Snack med Tomas Kollar efter derbyt mot Rögle: