MrMadhawk.se

Ingen överdrift hur viktigt det är

Foto: Johan Bernström / BILDBYRÅN

ÖREBRO. Redhawks lyckades skaka av sig den smärtsamma förlusten inför 12.600 mot Växjö i torsdags.
Istället förstörde man festen för en fullsatt Behrn Arena.
Det man kan konstatera i 21/22-upplagen av Malmö är att det finns en helt annan trygghet, som kommer bära väldigt långt.
Det är ingen överdrift att specialteams är enormt viktigt. Det visade inte minst eftermiddagens match.

Förra säsongen var Malmö sämst i hela SHL vad gäller boxplay. Den här säsongen är det någonting helt annat.
Faktum är att det redan inneburit mer inspelade poäng, bara på grund av den detaljen.
Ett Malmölag som inte haft den tryggheten med färre spelare på banan hade lämnat både Leksand och Örebro med avsevärt mindre poäng än de sex man fått med hem.
Kanske hade det rentav varit noll.
Så mycket tror jag det betyder.
Samtidigt så har powerplayspelet nått en nivå som gör att man hela tiden är ett hot.
Efter 1.30 med konstant press, och tålamod så hittade man till slut rätt via Lance Bouma.
Vid andra läget så var det tvillingfemman så efter ett gäng försök fixade ännu ett mål.
Har man pumpat in mer pengar i truppen, så ska det märkas. Det är inte alltid som det gör det, men i den här Malmöupplagan har det verkligen märkts.
Joakim Ryan är en backetta, som fortfarande kan jobba på saker. Speciellt när han ska bära puck från egen zon. Men oj vilken förstärkning han är.
Att ha en sådan back på blålinjen i ett powerplay är en gigantisk trygghet för övriga.
Den backettan har Malmö inte haft tidigare.

Lars Bryggman är en spelare som haft en relativt motig start. Han fick göra en kanonmatch idag, och krydda med ett mål.
Att få en Bryggman likt den Bryggman han var för två-tre säsonger sedan när han i stort sett flög fram, är en bra bit bort.
Men det finns en inneboende klass i den mannen, som nog ska gå att få fram.
Den som haft det tyngst bland forward så här långt är Kalle Östman. Det verkar någonstans vara en tyngd på hans axlar att han inte fått göra en enda poäng.
Spelmässigt är det helt okej, men det är trots allt den kedjan där det inte rullat på som i andra kedjor.
Carl Persson har en del att fortsatt bevisa.
Dock är Jaedon Descheneaus hårda jobb något jag inte hade väntat mig när han värvades. Han kör i varje byte och är jobbig att möta.
Som kedja finns det dock klart högre potential, som behöver komma fram.

Sedan går det förstås inte att sluta imponeras över en sådan som Carl Söderberg.
Han är magnifik över hela banan, och gör ett hästjobb.
Ingen poäng in på kontot idag, men det skvallrar ändå om den klassen han besitter som centerlok, när man tycker han gjort en grym prestation, utan att producera, när man är uttalad centeretta.
Dagens stora wow går ändå till Matias Lassens passning till 0-2. Den var så vass att Pathrik Westerholm bara skrattade när han såg reprisen på sitt mål, på mediakuben.

Slutligen: Örebro var nära att hämta in 1-4 till 4-4.
Man lyckades in. Men jag är helt övertygad om att deras fantastiska hemmapublik hade ett finger med i att det här kanske hade kunnat bli poängutdelning ändå.
Publiken har varit saknad. Men när man går för något, och är på väg att vända en match, då behövs och gör publiken sig som allra bäst.
Örebro är ett lag som kommer få sina poäng. Men toppspelarna behöver kliva fram avsevärt mycket mer.

Örebro – Malmö 3-4
0-1 05.31 Lance Bouma (Sylvegård, Ryan)
0-2 21.33 Pathrik Westerholm (Lassen, Sylvegård)
1-2 22.52 Christopher Mastomäki (Ekström, Zamorsky)
1-3 32.28 Ponthus Westerholm (Lauridsen, Westerholm
1-4 32.50 Lars Bryggman (Olofsson)
2-4 53.38 Gustav Backström (Mustonen)
3-4 57.27 Rodrigo Abols (Ebert)

Kommentarer från Joakim Fagervall och Lars Bryggman: