Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
MrMadhawk.se

Det stora problemet med Leksand

Claes Bergström och Thomas Johansson. Foto: Bildbyrån.

Om Sportbladets uppgifter nu stämmer, vilket jag utgår från att de gör, om att det pågår en maktkamp i Leksand mellan styrelsen och Thomas Johansson, så känner jag bara:
Suck Leksand!
Varför?
Ska vi tvingas se en sportchef som inte får lov att göra det han är anställd för, ännu en gång? Ja, det verkar tyvärr så.
Där har vi det stora problemet i Leksand.

Jag glömmer inte vad den dåvarande ordföranden Åke Norström, numera ledamot i styrelsen, sa till mig i korridoren i Mora för mindre än ett år sedan.
Laget firade för fullt i omklädningsrummet efter avancemanget och ute i korridoren pratade en nöjd ordförande om att nu skulle Thomas Johansson få sätta ihop det här.
– Nu har vi en anställd person, som ska sköta sporten. Jag lämnar allting till honom. I övrigt har jag inga kommentarer, sa Norström.

Skönt tänkte jag.
Är Leksand äntligen på rätt väg? Hade man äntligen förstått att man anställer folk för att det ska få sköta sina arbetsuppgifter som de faktiskt är där för.
Jodå, under sommaren och under säsongen så har jag verkligen fått intrycket av att det här har varit Thomas Johanssons race.
Skiftet av tränare, med Johanssons rekrytering av Roger Melin som fick gå och Ulf Samuelsson in, tror jag även Thomas Johansson skrev under att det var tvunget att ske.
Spelarrekryteringarna har varit sportchefens helt och hållet, ofta i samråd med analytikern Petter Carnbro.

I februari kunde SportExpressen berätta att Tjomme och Leksand fått nej av Jörgen Jönsson.
Han skrev istället på ett nytt kontrakt med Örebro.
Där och då hade man redan valt en väg. Ulf Samuelsson var bara en temporär lösning.
Nu vill styrelsen i Leksand annorlunda enligt uppgifterna som nu cirkulerar.
Vad fick då Johansson sitta, som det han var anställd för? Ett och ett halvt år. Sedan skulle folk in och pilla i sakerna som man anställt en person för.
Nu är styrelsen det högst beslutande organet i en en förening och är Johanssons chef, men att ha en sportsligt ansvarig som inte ska få fatta beslut är helt meningslöst.
Känslan är att det har varit Leksands problem genom alla år. Det är en förening som engagerar, och det är väldigt många människor som ska tycka och tänka, som inte borde tycka, de gör det.
Utfallet av det brukar sällan vara speciellt bra.
Jag tror inte det blir så nu heller.

Om vi leker med tanken att styrelsen nu håller sin linje och fattar beslutet. Vad har Thomas Johansson då för känsla inför att fortsätta med en tränare som han inte vill jobba med, och där tränaren vet om att sportchefen egentligen hade velat jobba med någon annan.
Det ska till extremt prestigelösa människor för att det ska falla väl ut.
Kanske är Samuelsson och Thomas Johansson så pass prestigelösa, men det har jag ärligt talat svårt att tro.
Nu riskerar det att bli platt fall, och ännu en omstart riskerar att behöva ske hos den sportsliga ledningen. Bara för att tålamodet, som vanligt, är minimalt.