Golfbloggen

KRÖNIKA: Slutet närmar sig – låt oss minnas Tiger på rätt sätt

När den bäste någonsin själv är tveksam, då vet man att slutet är nära.
Låt oss vara tacksamma för att vi fick uppleva Tiger Woods.

Foto: IBL

På ett sätt har det varit upplyftande att se Woods de senaste dagarna.
De torra skämten och de levande ögonen var tillbaka, och tidernas bäste golfare kändes ärlig, öppen och stundtals ganska varm – vilket vi alla vet inte alltid varit någon självklarhet.
Det gav hopp för framtiden. Men kanske främst framtiden vid sidan av golfbanan.

Det kan mycket väl vara så att vi får se Tiger Woods spela golf redan nästa vecka när två generationers-tävlingen PNC Championship går av stapeln i Florida.
Men då mest för sonen Charlies skull, på en lätt golfbana där också möjligheten att plocka upp bollen finns i fall det inte skulle gå bra.

Kanske till och med i golfbil.

LÄS MER: ”Visste inte om jag skulle lämna sjukhuset med ett eller två ben”

Tiger förändrade spelet i grunden

Masters i april känns som en helt annan femma. Tiger Woods tävlar inte om han inte känner att han har chansen att hävda sig. I dagsläget är han svag och vägen dit väldigt, väldigt lång. Därför känns Masters 2023 mer realistiskt, om han någonsin åter spelar Augusta National i hopp om att vinna.

Tyvärr är det dit vi kommit. Till slutet.
Jack Nicklaus spelade hem flest majorvinster. Hans rekord om 18 titlar kommer stå sig många år framöver.

Men när han var som bäst. Då var Tiger Woods den bäste som spelat spelet.
Han gjorde något ingen annan tidigare gjort, förändrade spelet i grunden, dominerade på ett både fysiskt och mentalt plan och vann titlar med en frekvens som ingen annan.
Han gick in i zonen på ett sätt vi aldrig tidigare sett och slog slag vi trodde var omöjliga.
Ur ett tävlingsperspektiv lyfte han ribban till den nivå där den är i dag och längs med vägen förvandlade han ett elitistiskt och segregerat gubbspel till en sport för de stora massorna.
Han var en av de där riktigt stora, en sådan där som få sporter får ta del av.

Golfen står i en evig tacksamhetsskuld till Tiger.

Nu är hans karriär inne på både sista refräng och extranummer.

Ett fascinerande liv omgärdat av frågetecken

Tiger Woods karriär kommer ändå alltid att omgärdas av frågetecken. Frågetecken kring uppväxten och synsättet gentemot kvinnor. Frågetecken kring värdegrunder och frågetecken kring vad som kunde blivit om det inte vore för alla skador och operationer.
Tiger Woods fängslade, och fängslar oss fortfarande, både på och vid sidan av golfbanan.

Och alla de här bitarna spelar så klart in i varför han är så fascinerande.

Under måndagen pratade Tiger Woods öppet med Golf Digest om att hans dagar som heltidsspelande golfproffs är räknade. På tisdagen höll han sedan presskonferens inför Hero World Challenge på Bahamas, en välgörenhetstävling han själv står värd för, och pratade då utifrån ett perspektiv man bara kan ha efter en sådan nära-döden-upplevelse som en bilkrasch innebär.

Han talade om att han kan leva ett lyckligt liv även om han aldrig mer skulle mäta sig med världens bästa golfare, att kroppen inte håller för att ytterligare en gång ”bestiga Mount Everest”.
Så som han gjorde 2019.
”Det var en process. I British Open på Carnoustie kände jag att jag kunde vinna, sedan kom jag tvåa i PGA-mästerskapen och vann till slut på Augusta. Den typen av uppbyggnad ser jag inte min kropp klara av en gång till”.
Det var som att han resignerade från idén om att vinna de där allra största tävlingarna igen.

En slagen hjälte.

Ses vi på Augusta, Tiger?

Jag tror han kommer vara på plats i Augusta när US Masters spelas i april. Men han kommer vara där för att närvara på mästarmiddagen och för att tillsammans med Charlie spela korthålstävlingen dagen innan den riktiga majorn drar igång på allvar.
Denna gång måste det nog ses som att vara seger nog.

I drygt två decennier har han hänfört oss.
Sannolikt kommer han aldrig spela sin bästa golf igen.
Framöver blir det istället upp till var och en hur vi bestämmer oss för att minnas Tiger Woods glansdagar.

Alla lär vi ha vår egen sanning.

Jag tillhör i alla fall dem som är tacksamma för alla magiska golfögonblick vi fick vara med om.


HAR DU NYHETSTIPS? KONTAKTA MIG HÄR

Följ Golfbloggen på Twitter: @mhardenberger
Facebook: Golfjournalist Martin Hardenberger
Instagram: Hardenberger