Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Golfbloggen

KRÖNIKA: Matsuyamas seger kan rita om golfkartan

9,3 miljoner japanska golfare fick äntligen sin Masters-vinnare.
Hideki Matsuyamas seger var lika dramatisk som betydelsen stor.
Efter en inre kamp vred han upp OS-temperaturen till kokpunkten och såg till att en hel golfkarta kan ritas om.

Foto: TT

LÄS MER: Här hittar du allt om US Masters

I nästan samma sekund som gubben i grönt utropade ”Fore please, Hideki Matsyama now driving” tilltog vinden och molnen mörknade.
Matsyama gick upp på ettans tee och han gjorde det för att vinna Japans första herrmajor. Till och med genom tv-rutan kunde man känna folkets hopp vila tungt på hans axlar.

Japan, ett golftokigt land med hela 9,3 miljoner golfare, och där en ännu tokigare och idoliserande supporter- och mediekultur råder.
Han var uppenbart tagen av stundens allvar, av chansen att skriva idrottshistoria i ett land där alla år efter år och tävling efter tävling räknat med att han ska göra det.

Två gånger tidigare Japan varit riktigt nära.
Båda gångerna i US Open. Isao Aoki 1980 och Matsyama själv 2017.
Skulle han missa chansen igen?
Utslaget var inte många meter från out-of-bounds och den utbyggda shop vars ände en gång i tiden var mediecenter.

Hideki hade en svår utmanare att ta sig an. Sig själv.

LÄS MER: Udda pausen som lyfte Matsyama till toppen

Vem är Will Zalatoris?

Inte sedan Fuzzy Zoeller 1979 hade en debutant vunnit på Augusta National. Men Will Zalatoris gjorde birdies på både ettan och tvåan och när Matsuyama på första hålet knackade i för bogey hade ledningen krympt till bara ett slag.

Finalrundan hade knappt börjat, men ändå hade både Hideki och alla andra fått både ett och två gråa hår.

Men vem var egentligen den där utmanaren? Will Zalatoris, en 24-årig Owen Wilson look-a-like så smal att han kunde använt armbandsuret som livrem.
Men också en helt galen talang som de senaste månaderna attackerat flaggor i ett vansinnigt tempo.

De som inte följer proffsgolf dagligen hade ingen aning om hur han ens hade kvalat in till Masters.

Zalatoris blev proffs 2018, men misslyckades direkt att ta kvala in till PGA-tourens undertour Korn Ferry. Istället fick han under 2019 förlita sig på att måndagskval och sponsorinbjudningar.
Men det skulle gå bra.

I juli 2020 vann han TPC Colorado Championship med bara ett slags marginal och toppade tack vare det tourens ranking. Det kvalificerade honom för US Open på Winged Foot. Där gjorde han hole-in-one och till slut delade sjätteplatsen med världsettan Dustin Johnson. Zalatoris följde upp det med en åttondeplats på Corales Puntacana Resort and Club Championship, klättrade in bland de 50 bästa på världsrankingen och rätt vad det var blev han inbjuden att spela Masters.

Verkligheten kom ikapp

Men molnen skulle skingras för Matsyama. Tio minuter efter bogeyn på ettan hade det vänt igen. Zalatoris gjorde bogey på trean samtidigt som Matsuyama i bollen bakom gjorde birdie på tvåan. Ledningen var uppe på tre.

När Will Zalatoris peggade upp på elvan för att finaldagen ta sig an Amen Corner var den snabba vägen hit så klart inget han tänkte på.
Inte heller tänkte han på uppväxten på den superexklusiva California Country Club i San Francisco där pappa Richard en gång introducerat honom för spelet.
Eller hur samma pappa berättat att de skulle flytta till Dallas för att bygga shopingcenter och att Wills satsning skulle få fortsätta där.

Men kanske hann verkligheten i kapp. Zalatoris orkade inte lägga in den sista växeln och på allvar utmana Matsuyama.

En brottningsmatch med historieboken

För den 29-årige japanen hade det gått tio år sedan han vann priset som bäste amatör i US Masters. Sedan dess hade ett helt land väntat på att han skulle infria de så högt ställda förväntningarna.
Efter två raka birdies inledde han nu de sista nio med fem slags ledning, lika stor ledning som han 2011 sett Rory McIlroy mirakulöst förlora.

Ett steg på vägen var att klara av det 13:e hålet, hålet där landsmannen Tsuneyuki ‘Tommy’ Nakajima 1978 fastnat i ett vattenhinder och behövt hela 13 slag för att ta sig i hål.
Matsuyamas boll skruvade sig mot samma vattenhinder men klarade sig precis.

En golfkarta som kan ritas om

I och med turstudsen såg det ut som att segern var klar. Men tävlingen skulle på nytt få nya giv.

Efter det 13:e hålet ledde Matsuyama med fem slag.
Men efter en förfärlig start hade Xander Schauffele nu vaknat till liv och med fyra raka birdies (12-15) satt press på Matsuyama som av bara farten slog i vattnet på hål 15.
Men närmre än två slag kom aldrig Schauffele vars hopp i sin tur dränktes på efterföljande hål.

Exakt en vecka efter att Tsubasa Kajitani segrat i Augusta National Women’s Amateur kunde därmed Hideki Matsuyama vinna US Masters.

Inom loppet av en vecka hade Japan tagit två stora golfsegrar.

Och vi svenskar vet med Henrik Stenson och Annika Sörenstam som tydligaste exempel vad sådana kan göra för ett lands golfutveckling.

Med Japan pratar vi om ett land där golf redan är omåttligt populärt. Om ett land som fram till i dag skickar två TV-team bara för att Hideki Matsuyama.
Tänk vad segern kommer innebära för intresset. Och tänk vad segern kommer innebära för OS i sommar. Ett redan varmt Tokyo kommer att koka.

I sitt tacktal pratade Matsuyama om att ”öppna slussar” och jag skulle inte bli förvånad om det blir fler segrar. Både för Matsuyama själv och andra (förmodligen väldigt många) som följer i hans fotspår.

LÄS MER: Min runda på Augusta National

HAR DU NYHETSTIPS? KONTAKTA MIG HÄR

Följ Golfbloggen på Twitter: @mhardenberger
Facebook: Golfjournalist Martin Hardenberger
Instagram: Hardenberger