Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Golfbloggen

Golfbloggen i Irland: K Club och ett speciellt Ryder Cup

Efter att med nöd och näppe överlevt fem rundor linksgolf i stormen Lorenzos efterdyningar beger vi oss till K Club – en stillsam parkbana och något så motsägelsefullt som detta linkslands första Ryder Cup-bana.
För en Arnold Palmer-stofil som undertecknad är det som ett besök i kyrkan, och inte minst passar denna rofyllda promenad, i skydd av höga träd, alldeles utmärkt som reseavslutning för två vänsterviftare med sönderblåsta svingar.

16:e hålet i soluppgång.Foto: K Club

NY PODCAST UTE NU: K CLUB – VÄNSKAP, ETT SPECIELLT RYDER CUP OCH GOLFENS FRAMTID

Jag måste ha berättat min story om Arnold Palmer tusen gånger vid det här laget.
Det är mycket tack vare honom som jag i mångt och mycket kunnat ägna de senaste åtta åren av mitt liv till att berätta golfens fantastiska berättelser.

Läs mer om mitt möte med Arnold Palmer här.

Eller här.

Så vad har Arnold Palmer med K Club att göra, tänker kanske du? Väldigt mycket säger jag.
För K Club är nämligen långt mycket mer än banan där Henrik Stenson 2006 avgjorde Ryder Cup och där både Mathias Grönberg och Per-Ulrik Johansson (två gånger) vunnit Europatourtävlingar.

K Club – skapad av en man med visioner

Du möts av en speciell vibe redan när du passerar de tunga grindar som öppnar sig i den tjocka stenmurens öppning, det är flådigt.
Löfverken håller på att byta färg från grönt till koppar.
Samtidigt som det är otroligt vackert förstår vi redan att vad som väntar oss är så långt ifrån linksgolf det går att komma.

För att förstå vad K Club är för något krävs lite av en historielektion, och vi får helt enkelt vänta en liten stund med Arnold Palmers roll i det hela.

1831 flydde vinmakaren Hugh Barton ett stökigt Frankrike för att återfinna sina irländska rötter och köpte marken i Straffan (30 minuter från Dublins flygplats som då inte fanns). Barton som ju gillade sitt vin bestämde sig för att bygga ett stort palats vars design grundade sig i det franska; det blev ett riktigt pampigt chateau. Så småningom lade man till ett klocktorn som i dag utgör den östra delen av slottet.
Slottet stannade sedan inom familjen Barton fram till 1949 då John Ellis köpte det. Slottet skulle sedan få en rad olika ägare – bland annat filmproducenten Kevin McClory – innan Jefferson Smurfit-gruppen med Micheal Smurfit i spetsen slog till 1988.

Och det var nu K Club skulle bli K Club.

Den mycket framgångsrike affärsmannen, mångmiljardären Michael Smurfit, hade sina rötter i kartongindustrin. Med K Club skulle han se till att skapa Irlands första femstjärniga hotell och siktet hade han redan från starten inställt på Ryder Cup.
Därför anlitade han Mr Golf himself, Arnold Palmer, för att bygga banan som för första gången skulle ta supermatchen mellan Europa och USA till Irland.

LÄS MER: HÄR HITTAR DU SAMTLIGA RESEREPORTAGE

Hål nummer 8 med hotellet i bakgrunden.Foto: K Club

Ett emotionellt Ryder Cup

Anläggningens båda banor går i dag under namnen The Smurfit Course och The Ryder Cup Course. Båda har designats av Palmer och båda har stått som värd för Europatourtävlingar. Här har förutom våra svenskar bland annat ikoner som Bernhard Langer, Retief Goosen, Colin Montgomerie och Darren Clarke segrat.

Men givetvis är den stora höjdpunkten Ryder Cup 2006.

Europa hade två år tidigare vunnit med utklassningssiffrorna 18,5-9,5  och skulle upprepa prestationen. Men denna upplaga handlade om så mycket mer än resultat.

Bara veckor innan matchen skulle spelas hade irländaren Darren Clarkes hustru Heather gått bort i cancer. Och inte förrän ett par dagar innan matchen skulle dra igång lämnade han, som redan innan Heathers bortgång haft svårt med formen och som nu självfallet hade det ännu jobbigare, klartecken för spel.
Att Clarke dessutom var ett av kapten Ian Woosnams kaptensval gjorde saken än mer dramatisk.
Men trots omständigheterna spelade Clarke fantastisk golf, och på hemmaplan var han en av matchens bästa spelare när han säkrade tre europeiska poäng.

Det är förståeligt att en då 30-årig svensk debutant vid namn Henrik Stenson sänkte den avgörande putten kom en aning i skymundan.

Även för Irland som land och för K Club som klubb var det en seger. Landet hade stått som som värd för sitt största idrottsevenemang någonsin och man hade klarat det med bravur, samtidigt som Michael Smurfits dröm hade gått i uppfyllelse.

LÄS MER: Jag har testar Tigers och Stensons nya wedgar

Betyg

Skala:
1 Geting: Underkänt
2 Getingar: Godkänt
3 Getingar: Hög Svensk klass
4 Getingar: Internationell toppklass
5 Getingar: Världsklass

Layout: 5
Kommentar: Vid detta besök spelar vi endast The Ryder Cup Course och inte The Smurfit Course.
Och sett till designen tee till green så är detta en av de roligaste parkbanor jag spelat. För att lyckas på Ryder Cup-banan måste du slå bollen bra, mycket av utmaningen ligger nämligen i precision i det långa spelet.
Det är gott om vatten och stora bunkrar, och ofta ligger de på ett strategiskt bra ställen. På många hål kan du också tjäna rejält på att försöka gena lite över ett hörn eller skruva bollen runt träd.

Jag gillar verkligen öppningen med ettan där du både ska undvika skog till höger, en sjö till vänster och en bäck som korsar fairway.
Tvåan går sedan under namnet ”tunnel” och vi förstår varför…

Det är riktigt bra och kul design hela vägen, men också avslutningen med 16-17 då du spelar bakom det vackra hotellet och längs med Liffey-floden innan du möts av det spektakulära 18:e, sticker ut som extra kul.

Noterbart är att det inte bara är att panga driver, faktum är att man inför Ryder Cup 2006 lade till en rad bunkrar för att hindra Tiger Woods från att dra nytta av sin längd – ett strategiskt beslut som gynnade Europa. Därför säger man nu att banan är ”Tiger proof”.

Vet i katten hur mycket ”Tiger proof” det behövdes denna gång…

Skick: 5
Kommentar: Hela anläggningen är extremt finmanikyrerad. Det är vackra blommor och extremt stora och gröna gräsområden. Drivingrangen har grästee med perfekt turf, och då är vi ändå i oktober månad.
Övningsgreenen visar på en sak vi redan vet, det är snabbt och glatt som på en nyvaxad bringa – man skulle kunna ha Ryder Cup här i morgon om så önskades.

Tyvärr så håller greenerna ute på banan denna dag inte riktigt samma klass då de blivit luftade tidigare i veckan. Men vi väljer att bortse från detta då det mest handlar om dålig tajming.

Estetik: 5
Kommentar: Allt är väldigt tillrättalagt och känslan är densamma som att gå i en en väldigt lugn och fridfull park. Upplevelsen blir än bättre av att min kompis Daniel och jag är helt ensamma på banan.
Det känns lite som en belöning efter att vi i fem rundor torterats av Lorenzos starka vindar.

Atmosfär: 5
Kommentar: Här finns historia, och det är väldigt vackert. Inne i slottet – där Europa och USA under Ryder Cup huserade i varsin vinge – är det robust och högt i tak.

I det stora klubbhuset finns ett ”member´s locker room” där jag får chansen att intervjua banchefen Gerry Byrne. Det är så där typiskt gammal fin klubb-känsla. Det gillar vi!

Tänk dock på att det är tröja med krage som gäller!

Resturang: 4
Kommentar: Vi får avnjuta en middag på Byerley Turk som är det lyxigare alternativet inne i slottet. Här är det verkligen ”fine dining” och det är även det bästa målet mat vi äter under vår vistelse i Irland. Men smakar det så kostar det – och nu blir det pasta med ketchup resten av månaden…
Fantastiskt mysig inredning och belysning, men på grund av priserna så blir det aningen stiff vibe i denna lokal.

Det finns också en rad andra matalternativ. Du kan käka mer typiskt golfigt i klubbhuset vid Ryder Cup-banan och vid Smurfit-banans klubbhus är det mer asiatiskt som gäller.

Ett extra plus ska också ges till frukosten där du kan köra allt från ”full irish” till mer hälsosamma alternativ. Här bjuds på allt från färsk frukt och ingefärashots till den ovan nämnda energibomben.
Utsikten från frukostrestaurangen är över mysiga hål 17.

Boende: 5
Kommentar: Ja, du bor på ett slott med drygt 130 rum. Trots att vårt rum inte är hotellets flådigaste finns här både badkar och väl tilltagna sköna sängar.
Här finns verkligen inget att klaga på – dessutom är det inte så galet dyrt som när vi snackar femstjärnigt i många andra länder.

Totalt betyg: 29/30

 

Följ Golfbloggen på Twitter: @mhardenberger
Facebook: Golfjournalist Martin Hardenberger
Instagram: Hardenberger