Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Golfbloggen

Stockholms-special: Berättelsen om Ullna

Sven Tumba fick aldrig se sin livsskapelse förädlas av gode vännen, legendaren Jack Nicklaus.
Bara månader innan 55-miljonersrenoveringen var genomförd lämnade svensk golfs störste entreprenör oss.
Men ett av de många arv han lämnade efter sig var en golfbana med oslagbar skönhet och anekdoter för bra för att vara sanna.
Golfbloggen har besökt Ullna.

Foto: Jacob Sjöman
Hål nummer tre, en riktig pärla. Foto: Jacob Sjöman

Sven Tumba ville bygga en bana för tävlingsgolf. Och han visste hur den skulle se ut. Den skulle ligga vid Ullnasjöns norra strand.
Men marken var inte tillgänglig. När kommunen och markägaren Gustaf Douglas såg hans ritningar fick Tumba blankt nej, de ville inte låta en golfbana byggas så tätt inpå vattnet.
Och dessutom var ju marken sank.
Men den som känner sin Tumba vet att mannen som representerat Sverige i både fotboll och hockey inte är en man som ger sig i första taget. Han var också en man med många vänner.
En av vännerna var Prins Bertil.

Efter att ha fått mothugg några gånger tog han med sig sin vän till det sista och avgörande mötet.
På den tiden vägde kunglighetens ord tyngre än i dag och Prins Bertil gillade golf. Ett nej förvandlades snabbt till ett ja.

1981 blev Sven Tumbas dröm verklighet och han invigde tillsammans med Prins Bertil klubben den 27 augusti, samma dag fyllde Tumba 50.

Sven Tumba hade själv ritat banan, men han hade fått hjälp av kompisar. Bland annat hade vännerna Prins Bertil, boxaren Ingemar “Ingo” Johansson, världsstjärnan Seve Ballesteros, H&M-grundaren Ehrling Persson, Bond-legenden Sean Connery och Jack Nicklaus fått hjälpa till med att designa varsitt hål.
Den sistnämnde skulle efter sin aktiva karriär få ett än viktigare uppdrag.
Mer om det senare.

Det hela hade varit en lång process och det hade funnits ett stort problem med att anlägga den fina banan; marken.
Den var nämligen inte bara sank. Ytan var märkbart liten för att få plats med en golfbana på
Han hade ett dilemma, Sven Tumba fick bara plats med 17 hål. ”Pigge” Tumba har berättat att Sven väckte honom en natt och skrek ”Nu har vi 18 hål!”. Tvåan och fyran kortades något.
Som en konsekvens av detta fick en ny tee och en ö-green plats.
Hål nummer tre kom till världen. Det skulle komma att bli banans signaturhål och kanske Sveriges mest kända par trea.

17:e efter att Lee Trevino fått säga sitt... Foto: Jacob Sjöman.
17:e efter att Lee Trevino fått säga sitt…Foto: Jacob Sjöman.

Det var främst under sina 30 sista år som Tumba blivit förknippad med golf.
När han vann Skandinaviska mästerskapen 1970 var spelet fortfarande något nästan bara överklassen och direktörer ägnade sig åt – och då i första hand som ett sätt att umgås. Tumba propagerade för golf som idrott och friskvård och ambitionen var att göra golfen till en folksport.
25 år senare hade de svenska golfklubbarna tillsammans närmare en halv miljon medlemmar.
Men Tumba hade inte varit Tumba om han inte samtidigt sett affärsmöjligheterna.

Han startade Tumba Golf Center, en träningsanläggning som rymdes inuti ett jättelikt tält där prins Bertil emellanåt syntes svinga klubbor.
Tumba lyckades också, mitt under kalla kriget, få tillstånd att bygga Sovjetunionens första golfbana. Förutom Michail Gorbatjov och Boris Jeltsin hade han brasilianske bolltrollaren Pelé på sin sida den gången.

Men framför allt var Ullna hans kronjuvel.

Han fick också sin internationella stortävling. Tumba grundade Scandinavian Enterprise Open, SEO, tävlingen som senare blev Scandinavian Masters och numera Nordea Masters.
Stjärnor från hela världen lockades till Ullna.

Renoveringen, Tumba och Jack
2007 skulle Ullna GC:s styrelse besluta om renoveringsprojektet.
Banan var vattensjuk och dräneringen under all kritik. Man var inte längre i framkant och något behövde göras. Det talades om att Pierre Fulke och Adam Mednick skulle renovera banan och flera andra högt ansedda namn var också på tapeten.
Men i den här vändan åkte Sven Tumba tillsammans med sin hustru Mona till USA på semester.
I USA träffade han sin vän.
Han kom hem och sa ”Jack gör det”.
”Okej”, sa styrelsen, som väl egentligen inte hade så mycket att säga till om.

En ganska enkel övernskommelse.
En ganska enkel övernskommelse.

Nicklaus första besök på Ullna ägde rum samma år. Tillsammans med Sven Tumba hade han då i golfbil åkt ett varv runt banan. Amerikanen hade inte sagt många ord. Men efter rundturen sa han till Sven:
“Jag skulle inte ändra någonting. Banan är underbar fylld med utmaningar och vackra vyer. Visst, om du vill så kan jag gärna hjälpa till med sandcapping och nytt dräneringssystem. Jag skulle kunna modernisera greenområdena och göra hålen mer strategiskt intressanta, men bansträckningen skulle jag inte röra”.

Sven Tumba var delaktig genom hela renoveringen fram till det att han i oktober 2011 gick bort, bara några dagar innan Jack Nicklaus kom för sitt andra besök.
Jack hade redan tidigare gjort en överenskommelse med Sven Tumba om att åter göra banan till en av norra Europas bästa.
Vid en presskonferens berättade Nicklaus sedan om hur han efter sin väns bortgång blivit än mer beslutsam om att göra något fantastiskt till Svens minne.

Hela den gamla banan röjdes bort.
Toppskiktet skalades fullständigt bort, allt gräs försvann och kvar stod var bara lera.
Jack Nicklaus tog inte sin normala avgift, men hans anställda ”shaper” Jerame Millers lön och resor skulle naturligtvis ombesörjas.

Tidigare ganska plana ytor blev böljande, nya dräneringsanläggningar installerades, bunkerområden ritades om och omplacerades och greenområden fick helt nya utseenden.
Det hela gick från att vara förfallet till toppmodernt och mindre än två år efter att banprojektet i juni 2013 påbörjats öppnades nya Ullna.

Det hela kostade 55 miljoner kronor.
Men Jack hade hållit sitt löfte till Sven och åter var Ullna en stjärna på golfkartan.

Layout: 5
Kommentar: Att kort inte behöver vara lätt får vi bevisat för oss på Ullna. Här är det greenerna och områdena som omgärdar dessa som är svårigheten tillsammans med de många vattenhinderna.
Det är också en bana där det både kan löna och straffa sig att chansa med ett riskabelt slag.
Kul är också att det på flera hål finns olika spelvägar. Ett exempel är på detta är den knixiga par femman håll nummer fyra – ett hål inte bara låghandikapparen kan nå på två slag, men det är också ett beslut som medför en djärv satsning.
Det märks att det här är en bana där golfens störste – Jack Nicklaus – haft ett finger med i spelet…

Skick: 5
Kommentar: På Ullna eftersträvar man i dagsläget att färre rundor/dag ska spelas på banan. Det kan låta märkligt ur ett ekonomiskt perspektiv men anledningen är att man på så vis kan får mindre slitage och att tid därmed kan frigöras för banarbetare att satsa på saker som verkligen betyder något. Detta medför en högre greenfee, men man säkerställer också kvalitén.
Med detta sagt så har Ullna efter renoveringen 2013 gått från lerig till att hålla Sveriges kanske bästa skick.

Estetik: 5
Kommentar: Beläget vid Ullnasjöns norra hörn och med utslagsplatser och greener en bra bit ut i vattnet vattnas det i munnen inför i stort sett varje slag.

Laddar från 17:e backtee.
Laddar från 17:e backtee.

Atmosfär: 4
Kommentar: Den ovan nämnda historiken gör givetvis sitt. Dessutom tycker jag att man på Ullna trots prisläget lyckats undvika en snobbig atmosfär på klubben. Trivseln är hög och bemötandet bra.

Restaurang: 4
Kommentar: Här har man hittat en ganska ovanlig lösning för att vara en svensk golfklubb. Krögarna är anställda av klubben som står för alla typer av inköp. Förutom att man investerar i kök etc för kockarna gör detta att klubben kan säkerställa kvalitén själv och exempelvis se till att råvarorna är närproducerade.
Vid vårt besök väljer vi ”dagens fångst” en smörstekt jumbosej med salciccia och vita bönor. Hur lokal sejen var vet jag inte, men den smakade förträffligt.

Boendemöjligheter: 4
Kommentar: Efter en kväll på restaurant och boende i norra delarna av innerstan tog det bara 20 minuter att köra till Ullna. Detta måste ses som ett plus då där ju finns ett massivt utbud.
Ensam anledning till att det inte blir någon femma är att det inte finns boende på gångavstånd från banan.

Efter ronden valde jag att bege mig till Såstaholm Hotel och Konferens, ett boende bara fem kilometer från Ullna och under milen till hela 14 klubbar. Bland annat Djursholm, Täby, Wäsby och Stockholms Golfklubb.

Men det är inte bara närheten till golf som gör Såstaholm till ett bra alternativ. Allén upp till det slottsliknande före detta ålderdomshemmet för scenskådespelare ger en härligt idyllisk inramning.
Rummen är rymliga och sängarna stora. Överallt påminns det om hotellets historia med gamla affischer och porträtt, och dessutom är varje rum döpt efter en skådis.
Trots storleken är här mysigt.

Maten håller också fin klass. Förrätten på oxcarpaccio fylld med Carl Oscar-ost och jalapeños följs upp med en rullad rödtunga fylld med hummer, gäddfärs och lite andra godsaker.
Det hela sköljs ned med goda viner och efter dessert och en god natts sömn är vi redo för nya underverk.
Efterföljande dag ska vi spela på Lidingö Golfklubb. Alltså Sveriges äldsta golfbana.

Foto: Såstaholm
Foto: Såstaholm

Totalt: 27/30
Med detta betyg får Ullna det högsta totalbetyg en bana fått av Golfbloggen.

Följ Golfbloggen på Twitter: @mhardenberger
Facebook: Golfjournalist Martin Hardenberger