Potatis, pasta, bulgur och matvete. Allt ska enligt Växjö kommun vara klimatsmartare och hälsosammare än ris. Därför serverar kommunens skolor inte ris längre.
– Ris har en större klimatpåverkan. Det går åt mycket vatten och odlas inte i Sverige. Vi vet i dag att barn och unga inte ska äta ris så ofta och då kan vi hjälpa till genom att inte servera det så ofta. Vi vill ta vårt ansvar och göra vår del i detta, säger Anneli Ekstedt verksamhetschef Måltidsorganisationen i Växjö kommun, till SVT Nyheter.
I genomsnitt står maten som äts och slängs för omkring 25 procent av varje individs klimatpåverkan i Sverige. Av den andelen kommer störst del från konsumtion av animaliska livsmedel.
– Generellt sett ligger animalier högst i klimatpåverkan, men det finns även vegetabilier som påverkar klimatet lite mer. Till exempel är ris mer belastande än spannmål. För animalierna handlar det framför allt om att det går åt mycket foder för att producera köttet, och att idisslarna ger utsläpp av metan, säger Anna Richert, matexpert vid Världsnaturfonden, WWF.
Går åt lika mycket matvete
Det händer någon gång att skolorna i Växjö kommun serveras stekt ris, eftersom just riset är huvudkomponenten i rätten, men som tillbehör finns det inte längre. Ofast ersätts det av matvete.
Och till en början var det, enligt Anneli Ekstedt, många som hade synpunkter. De nya maträtterna var inte alltför populära. För att lösa detta var de ute och pratade med eleverna. Även föräldrarna involverades.
– Jag pratade med en av kockarna i dag som berättade att det går ungefär åt lika mycket matvete som det gick åt ris, säger Anneli Ekstedt.
Vad säger eleverna då? SVT Nyheter Småland har pratat med några stycken och det är delade meningar. Några är trötta på matvete och vill ha tillbaka riset. Men det finns de som hyllar kommunens beslut.
– Jag tycker att det är jättebra att man tänker på klimatet, säger en elev.
Här är livsmedlens klimatavtryck
Kolhydrater
Ris 2 kg CO2e/ kg torrt ris
Potatis 0,1 kg CO2e/ kg
Pasta 0,8 kg CO2e/ kg torr pasta
Protein
Nötkött 26 kg CO2e/ kg benfritt kött
Fläskkött 6 kg CO2e/ kg benfritt kött
Fågelkött 3 kg CO2e/ kg benfritt kött
Köttfärs 16 kg CO2e/ 50 procent nöt 50 procent fläsk
Fisk och skaldjur 3 kg CO2e/ kg skaldjur
Ägg 2 kg CO2e/ kg
Frukt och grönt
Frukt från Norden 0,2 kg CO2e/ kg inklusive skal
Frukt import 0,6 kg CO2e/ kg inklusive skal
Salladsgrönsaker från Norden 1 kg CO2e/ kg inklusive skal
Salladsgrönsaker import 1,4 kg CO2e/ kg inklusive skal
Källa: Sveriges lantbruksuniversits Mat-klimat-lista från 2014.
