Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Skånska adelsfamiljerna får miljoner i bidrag av EU

Övedsklosters ägor utanför Sjöbo sträcker sig över 3 500 hektar med 1 600 hektar åkermark och ungefär lika mycket skog. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Hans Ramel. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Johanna och Hans Ramel. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Hans Ramel är en av Skånes största markägare och bor i ett av Sveriges vackraste rokokoslott. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
”Man vill inte vara bidragsberoende utan duktiga företagare men livsmedelsproduktionen är speciell.” Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Förra året fick Hans Ramel 4 038 520 kronor i direktstöd av EU, varav 2 491 799 i så kallat gårdsstöd som är arealbaserat. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
1 / 13

De bor i ett av Sveriges vackraste rokokoslott.

Hans Ramel är en av Skånes största markägare – och en av de som får mest jordbruksstöd av EU. 

– Man vill inte vara bidragsberoende utan duktiga företagare men livsmedelsproduktionen är speciell, säger friherren Hans Ramel.

Den över ett ton tunga Angustjuren sträcker nyfiken ut sitt bastanta huvud i stallgången. I andra sidan stallet pågår arbetet med att köra ut alla kor och kalvar till sommarbete på de stora vyerna runt Övedskloster. Hans Ramel sätter sig på huk och kliar tjuren, som ska ut och betäcka, i pannan. 

– Tjuren ska vara snäll men inte för tam. Annars finns risken att de vill leka lite och det kan vara det sista man gör, klargör han.

”Växtodlingen och skogsbruket är våra största affärsområden, sedan nöt.” Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Friherren och fideikommissarien Hans Ramel är en av de storgodsägare som får mest EU-finansierat jordbruksstöd i Sverige. 

Övedsklosters ägor utanför Sjöbo sträcker sig över 3 500 hektar med 1 600 hektar åkermark och ungefär lika mycket skog.

Tillsammans med sin fru Johanna bedriver han växtodling, skogsbruk och nötköttsproduktion - samt besöksverksamhet som är ett annat ben. 

– Växtodlingen och skogsbruket är våra största affärsområden, sedan nöt. Vi odlar sockerbetor, raps, maltkorn, vete och gräsfrön. 

Beroende på säsong och dag finns här mellan 15-20 anställda. 

Förra året fick han 4 038 520 kronor i direktstöd av EU, varav 2 491 799 i så kallat gårdsstöd som är arealbaserat.

 – Miljonregn över adeln, det är en tacksam vinkel och det kan man säkert bli irriterad över..., konstaterar han. 

– Många tror nog att det är grädde på moset och något som vi stoppar i fickan men det är pengar som används. Vi har samma villkor som andra, men större intäkter och större utgifter. Man glömmer att stora gårdar har mer kostnader och fler anställda som vill ha löner. 

”Sällan någon ifrågasätter det”

I statistiken över de lantbrukare som får mest direktstöd av EU sticker flera adliga släkter i Sydsverige ut. 

Ett kontroversiellt faktum, tycker vissa.  

En av de adliga storgodsägare som Kvällsposten först är i kontakt med och som fått flera miljoner vill inte uttala sig för att ”det sticker i ögonen på folk”. Men det håller inte Hans Ramel med om.  

– Det är väldigt sällan jag får höra någon som är sur eller ifrågasätter det, tvärtom tror jag att allmänheten tycker det är viktigt med svensk produktion och uppskattar att maten inte är snordyr, säger Hans Ramel. 

– Man måste gå tillbaka till EU:s grundande och Romfördraget och komma ihåg att man införde det för att säkerställa tillgången på mat och mat till rimliga priser. Utan EU:s jordbruksstöd skulle vi antagligen inte haft någon livsmedelsproduktion i stora delar av Sverige och Europa. 

Hans Ramel bor i ett av Sveriges vackraste rokokoslott. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Hans Ramel är sedan drygt ett år tillbaka också ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund i Skåne. Hans känsla är att medlemmarna överlag vill ha ett starkt gårdsstöd för att man ser det som en försäkring och trygghet.

– Jobba nu för att gårdsstödet ska vara kvar, är signalerna jag får. Det är det rättvisaste och säkraste vi har och man känner att det är hotat nu. 

Låt oss återkomma till den ovissa framtiden.  

Känd rokokobyggnad

Historien om Övedskloster i Sjöbo går tillbaka till 1100-talet när munkar från Frankrike kom till Danmark för att bygga ett kloster. I mitten av 1700-talet köptes det av en farfader till Hans Ramel som rev det gamla klostret och byggde en modern anläggning med hjälp av Carl Hårleman, en på den tiden känd arkitekt. 

År 1766 gjordes Övedskloster till fideikommiss i Hans Ramels släkt och i dag är han nionde generationen som driver det vidare i den formen. 

– Fideikommisset har inte avvecklats för att man anser att det finns ett särskilt unikt kulturvärde, den sticker ut som rokokobyggnad, berättar Johanna Ramel. 

Johanna Ramel har de senaste åren jobbat heltid med kulturfastigheten och besöksverksamheten men har i dag även gått tillbaka till sitt ursprungliga jobb som biologi- och naturkunskapslärare på gymnasiet på 40 procent. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Johanna Ramel har de senaste åren jobbat heltid med kulturfastigheten och besöksverksamheten men har i dag även gått tillbaka till sitt ursprungliga jobb som biologi- och naturkunskapslärare på gymnasiet på 40 procent. 

Den här eftermiddagen är hon egentligen upptagen med att rätta skrivningar. 

– Jag har haft enstaka elever på gymnasiet som inte vetat varifrån vi får ägg. De har tänkt att de kommer från en maskin. Och det är inte för att de är dumma utan de har aldrig funderat på varifrån det kommer. Ägg är runda och finns i affären, säger hon. 

– Vi har haft det lite för bra i Sverige, vi går in i affären och allt finns på hyllorna. Jag tror att vi behöver mer respekt för produktionen.

”Spel för galleriet”

I dagsläget står jordbrukspolitiken för knappt 40 procent av unionens hela budget men förhandlingar pågår inför nästa omgörning, som är år 2021. 

EU-kommissionen vill dra ner jordbruksstödet och merparten av de svenska politikerna vill minska direktstödet, däribland gårdsstödet, till förmån för riktade insatser. 

Det finns också som förslag att sätta ett tak för direktstödet i syfte att lyfta de mindre och medelstora lantbrukarna gentemot de större drakarna. Det skulle innebära en minskning med flera miljoner för många av de större godsen, däribland Övedskloster. 

– Jag kan inte se hur det är rättvist. Skulle det här jordbruket få mycket sämre betalt än grannens som har rätt antal hektar? Det är spel för galleriet och populistiskt enligt mig, säger Hans Ramel. 

– Då få vi göra åtgärder här och säga upp folk och arrendera ut mark. 

De nya förslagen kan också öppna för större frihet åt länderna att själv styra över fördelningen av jordbruksstödet. Risken finns då att andra länder tycker att jordbruket är viktigare än vad de svenska politikerna gör, påpekar Hans Ramel. 

– Jag tror politikerna tänker att då får priserna gå upp på marknaden men innan marknaden hinner reagera kommer vi slå ut en massa lantbrukare först och så får vi importera mer från låglöneländer. 

– Sverige har en uttalad ambition att öka produktionen av mat i landet. Hur taktar det med minskat stöd? Vi litar på att de svenska bönderna klarar detta, det löser sig, säger politikerna. 

Johanna:  

– Politikerna tror en massa som de inte vet. Även vi har skitsvårt att få ihop det.

Hans Ramel: ”Fideikommisset har inte avvecklats för att man anser att det finns ett särskilt unikt kulturvärde, den sticker ut som rokokobyggnad.” Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Hans Ramel skrattar och konstaterar att man däremot kanske ska fråga sig om Prins Charles verkligen ska ha stöd men att han snart ändå inte har det längre. 

– Det är viktigt att säga att det inte är synd om oss och man vill inte vara bidragsberoende utan duktiga företagare men livsmedelsproduktionen är speciell. Vi är ett vanligt jordbruksföretag på en global världsmarknad och får anpassa oss efter det som efterfrågas. 

Professorn: "En unik historia i Skåne med storgodsen och deras inflytande"

Mats Olsson, som är professor på ekonomisk-historiska institutionen på Lunds universitet, förklarar skånska adliga släkter sticker ut i en sammanställning över de lantbrukare som får mest direktstöd av EU. 

– Det finns en väldigt unik historia i Skåne med storgodsen och deras inflytande. Det grundar sig i att redan från dansk tid då Skåne hade stora privatägda gods medan övriga Sverige hade en stark tradition med självägande bönder. Därför hade det aldrig heller upplevts som ett nationellt problem i Sverige. 

– På 1800-talet antog många länder lagar som begränsade godsens möjligheter att expandera men inte Sverige. 

Skåne hade ungefär 160 stora gods - varav många i stället börja expandera. 

I en process som pågått sedan 1800-talet avhyses arrendatorer av adel, varpå godsens egendrift blir ännu större. 

– Om man tar Björnstorps/Svenstorps som exempel brukade de cirka 100 hektar i början av 1800-talet och nu är de uppe i över 2500 hektar. Och de har minskat från åtta till en arrendator senaste 20 åren. 

– Storgodsen sätter mer och mer mark under egen plog och får då också mer stöd från EU. Det har ett direkt samband. Det är Sverige och England som har valt att inte ha någon jordbruksreform och friköpslag för bönderna.

Text: Elisabeth Lindbäck Foto: Christian Örnberg Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!