2015 får Värnhemsskolan ett fredspris för att ha tagit emot flest nyanlända elever i Malmö.
Ett år senare tvingas skolan stänga akut i två dagar på grund av ett storbråk mellan elever.
Vad var det som gick fel?
Fredagen den 18 november, förra året, blir en kille förbannad i Värnhemsskolans matsal. Han är arg för att några grabbar av annan nationalitet tittat på hans tjej. Han konfronterar dem och snart utbryter fullt kaos och slagsmål mellan nyanlända elever från Mellanöstern och Afghanistan vars relation på skolan länge varit spänd. Fler rusar upp för trapporna till matsalen för att delta i bråket. Slagsmålet sprids även utanför skolan där en elev blir påhoppad av flera personer och misshandlas så grovt att ambulans senare måste köra honom till sjukhuset.
Totalt bryter tre slagsmål ut vid olika tidpunkter den eftermiddagen. Till slut bestämmer skolledningen i samråd med polisen att skolan ska stängas.
Omkring tvåtusen elever tvingas gå hem. Utbildningsförvaltningen går ett steg längre och beslutar att Värnhemsskolan ska hållas stängd på måndagen också. Lärarna måste återta kontrollen för att kunna garantera elevernas säkerhet.
Rektor Barbro Willners blir förvånad. Hon tycker att skolan ska vara öppen på måndagen.
– Det hör verkligen till ovanligheterna att man stänger skolan, det har jag aldrig varit med om, säger hon.
Vakter sätts in. Men oroligheterna fortsätter ändå.
Taggtråd och ordningsvakter
Den 11 januari i år trycker två ordningsvakter på överfallslarmet sedan en sextonåring och en artonåring knuffat dem och hotat med våld inne på skolan. När polisen kommer gör eleverna motstånd. Den yngste av dem måttar ett slag mot en av poliserna.
Under hela förra året – och fram till för några veckor sedan – gjordes omkring trettio polisanmälningar om händelser som inträffat på eller strax utanför skolan. Allt från stölder av läsplattor till misshandel. Så sent som den 19 januari beslagtog skolans ordningsvakter en elpistol som en sjuttonårig elev haft med sig.
Efter allt som hänt får lärarna numera ett larm i mobilen så fort slagsmål upptäcks. Ett sms skickas till ett stort antal lärare som springer till receptionen för att få reda på var slagsmålet sker.
Taggtråd, ordningsvakter och en aura av anstalt.
Så här ser framtidens skola ut, tror flera lärare vi träffar. Men redan i dag är det verklighet på Värnhemsskolan. En av lärarna berättar att kolleger på en närliggande grundskola också vill ha ordningsvakter och låst skola för att skapa någon slags trygghet.
Elever lekte IS-avrättning
Medan vi pratar kommer rektorn Barbro Willners ut i sin bil. Hon bromsar och tittar ut. Rektorn gillar inte att vi är på skolan, där vi intervjuat henne dagen innan. "Det är inte intressant", säger hon första gången vi berättar att vi vill skriva om det som händer på skolan.
– Vad gör ni här igen? utbrister hon nu.
Barbro Willners vill inte ha dålig publicitet.
Värnhemsskolan är förstås inte ensamt om att ha problem. 2016 anmäldes en grundskola i Malmö när elever lekte IS-avrättning och tog strypgrepp på en flicka.
Föräldrar på en annan Malmöskola larmade om att sexåringar blev sexuellt trakasserade.
Bristen på trygghet är många skolors akilleshäl. Medan Sverige diskuterar Pisa-resultat har Skolinspektionen fått in rekordmånga anmälningar i hela riket. Främst för kränkningar. Över nitton procent fler anmälningar än 2015, visar siffror som myndigheten kommer att publicera i slutet av februari, men som vi redan har fått ta del av. Antalet är nästan dubbelt så många som för fem år sedan. Det kan förstås bero på att allt fler vet om att det går att göra anmälningar.
Men majoriteten av kritiken mot skolor där Skolinspektionen gör tillsyn runtom i kommunerna handlar om brist på trygghet. Kanske är det en av orsakerna till att skolan gått om invandring som den viktigaste väljarfrågan, enligt Novus mätningar.
Inte stolt över vad han ser
På Värnhemsskolans restauranglinje, där exempelvis stjärnkocken Tareq Taylor pluggat, förbereder sig eleverna för att servera lunch. I dag har ett sällskap på omkring trettio gäster redan bokat bord. Till lunch serveras pannbiff med stekt lök, stekt ägg, skysås och kokt potatis. Till efterrätt pavlova eller churros med chokladsås.
De flesta av eleverna på det här programmet har vuxit upp i Sverige. Nästan alla får jobb. Det här är skolans flaggskepp. Den del av skolan som ledningen vill att vi håller oss till. Dagen efter vårt besök ska eleverna som går i trean hjälpa finalisterna i branschens stora tävling, Årets kock. Tvåorna ska putsa besticken och bära fram maten till juryn där bland andra Prins Carl Philip ingår.
Vi lämnar restaurangdelen och går en promenad inne på skolan. Alla som går här har en tagg som öppnar dörrar till enbart de skoldelar där eleven har sina lektioner. På väg till biblioteket hänger bilder på MFF-legendarerna Zlatan och Bosse Larsson.
Vid den nya skolingången dit eleverna hänvisats, sedan huvudentrén stängts på grund av allt stök, står eleven Ali Lazem och tittar på taggtråden och vakterna. Han påpekar att han inte är stolt över det han ser.
”Det är upp till dig”
Nittonåringen, som är ordförande för skolans elevkår, anser att det är upp till eleverna själva om de vill lyckas eller ej.
– Eleverna är välkomna till Värnhemsskolan, ingen tvingar dem hit. Det är vad du själv vill uppnå som är viktigt. Du har ju alla möjligheter. Du kan servera på Nobel. Vill du göra det, vill du servera på Nobel och ha bra betyg? Det är upp till dig.
När Ali Lazem pratar om Nobel handlar det om hur han själv och flera klasskamrater på restaurangprogrammet serverade på Nobelmiddagen i december. Det var bara någon vecka efter att skolan stängts på grund av storbråket i matsalen. Själv fick han servera kungen på honnörsbordet.
– Vi gick från inget till något på en vecka. Det är stort att servera på Nobelfesten och att vara så nära kungafamiljen. Dessutom var jag en av få invandrare där, säger han.
Men även om Ali Lazem har invandrarbakgrund finns det stora skillnader mellan hans och de nyanlända elevernas situation.
På kort tid växer Värnhemsskolan från åtta till 35 klasser för elever som nyligen kommit till Sverige.
Internt blir det tydligt att skolan inte hänger med. Flera lärare larmar om att de känner oro över en ökad polarisering. Dessutom har kriminella tagit sig in i skolan för att värva elever. Både personal och elever vittnar om att kriminella vid ett flertal tillfällen gått fram till nyanlända och försökt locka dem att begå brott, som att förvara och langa knark.
I november 2016 tar skolans ledning kontakt med Malmö stads säkerhetsavdelning.
För sent, ska det visa sig.
”Trodde att vi väktare var lösningen på allt”
Flera elever som bott i Sverige i bara några år berättar att bråken på Värnhemsskolan eskalerade efter att tuffare asylregler infördes i somras. Däribland tidsbegränsade uppehållstillstånd, minskad familjeåterförening och ett avtal med Afghanistan om att tvångsutvisa tusentals ensamkommande. Elevernas osäkerhet ökade när de såg hur en efter en av kompisarna fick avslag. Många mådde inte bra och klarade inte skolan.
Läraren Fredrik Björkman, som även är skyddsombud för Lärarförbundet, instämmer.
– Det fanns en stor grupp som inte visste om de skulle få stanna. De levde i limbo och skulle fungera med andra som också levde i limbo. Det är svårt att undervisa någon som är traumatiserad och inte får hjälp, som agerar utåt eller låser sig.
Fredrik Björkmans arbete har blivit allt svårare. Hans jobb har förvandlats – från att lära ut, det han är utbildad för – till att även göra kuratorers och läkares jobb.
– Skolorna borde snabbare erkänna att det här är svårt, att vi behöver hjälp och inte klarar det här själva. Men skolan är en konkurrensutsatt verksamhet, man måste ha nya elever i skolan och systemet uppmuntrar till att inte berätta fullt ut om de problem och behov som finns.
Även en man som har varit väktare på skolan, innan ledningen bytte till ordningsvakter med större befogenheter, säger att skolledningen inte hade koll.
– Ledningen trodde att vi väktare var lösningen på allt. Men det provocerade bara en del elever mer.
Religiösa konflikter på skolan
Både han och flera elever vi pratar med berättar att bråken haft många olika orsaker. Ibland har det varit uppgörelser, bråk om knarkpengar. Religiösa konflikter är inte ovanliga men slagsmål mellan olika folkgrupper beror främst på "vi och dom"-mentalitet som uppstår när många håller sig till sin egen grupp.
Fredrik Björkman önskar att skolan fick pengar utifrån de sociala problem som finns. Inte bara vilka program skolan har.
– Pengarna räcker inte till när social problematik tillkommer. Problemet med fria skolvalet är att om kommunen höjer pengar till Värnhemsskolan så måste de även höja elevpengen till friskolor. Skolor kan söka tillägg men det tar mycket tid. Därför är resursfördelningen skev i dag, säger han.
Värnhemsskolan är en stolt och anrik yrkesskola. Malmös äldsta. Efter gymnasiereformen 2011 gick yrkesprogrammen ner i attraktionskraft. Då tappade skolan väldigt många elever. Samtidigt kom allt fler unga nyanlända till Sverige. Skolan bestämde sig då för att bygga upp en startskola varifrån nyanlända senare kunde lotsas vidare till andra skolor och program.
Men antalet klasser växte och andra skolor tog inte sitt ansvar.
– Vi har tagit ett stort ansvar. Det gör vi gärna också men det har inneburit att vi inte har hunnit med att introducera alla på rätt sätt, säger rektor Barbro Willners.
Lärarna försvann
Istället för att de nyanlända snabbt gått vidare till program och andra skolor har många blivit kvar på Värnhemsskolan. I dag är halva skolan startskola, med unga som tagit sig genom hela Europa.
Hösten 2015 hade gymnasieskolan svårt att behålla lärare som undervisade svenska som andraspråk när friskolor och andra bjöd över varandra. Värnhemsskolans svenska som andraspråk-lärare kunde få femtusen kronor mer om de gick till en grundskola. Lärarna försvann och det blev kaotiskt.
Exempelvis hände det att elever blev placerade i andra kommuner utan att Malmöskolan fick veta något.
Under taggtråden vid ingången till skolan står en elev som inte lyckats ta sig in genom en hög svänggrind med kortlås.
– Vad läser du? frågar en uniformerad ordningsvakt på andra sidan.
Eleven, som har ett passerkort i handen, tycks inte prata svenska och har svårt att göra sig förstådd.
– Svenska? Språk? försöker vakten. Är du säker på att du ska in i denna grinden?
Det visar sig att hon gått in och ut igen för några minuter sedan. För att eleverna inte ska kunna släppa in obehöriga tar det några minuter innan kortet kan användas igen. Hon får stå där ute ett tag till.
Följ utvecklingen i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.
