Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sju decennier av kvinnokamp – Gudrun Schyman har fyllt 70

Gudrun Schyman gick mot strömmen redan under skoltiden. Det var under högstadiet som hon gjorde revolt. ”Då var jag ganska obstinat. Man kan utmärka sig på olika sätt. Jag vägrade att göra vissa saker. Var uppkäftig och busig. En tonårsrevolt, antar jag”, säger hon. Foto: EMIL LANGVAD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Alexandra Hvalgren och Elin Hörberg ordnade Gudrun-kalaset på Nationaldagen för att fira Gudrun Schymans 70-årsdag. Foto: Fritz Schibli
Erik Ulfsson, 45, gymnasielärare och sambo med Fi-politikern Cherry Batrapo: ”Jag tycker att Gudrun Schyman är jättebra, jag tycker om henne. Jag stödjer kampen så mycket jag kan. Mina förväntningar för i kväll är mest att det blir trevligt”, säger han. Foto: Fritz Schibli

Grattis på 70-årsdagen, Gudrun Schyman.

Och välkommen till 70 år av kvinnokamp – från barnbidrag till allmän värnplikt.

– Vi är inte där ännu, att vi ser varandra som lika mycket värda, säger hon.

Gudrun Schyman har gjort sig känd som en av Sveriges mest stridbara feminister. På nationaldagen den 6 juni firades hon på Inkonst i Malmö med fest, scenshow och tårtkalas. 

En milstolpe. 

Men nu är det åter jobb igen.

– Det arbete jag gör är en del i det långa arbete som kvinnor har gjort i alla tider. Från rösträttsrörelsen och framåt. Och det arbetet behövs fortfarande, säger hon på väg in i festlokalen.

”Det arbete jag gör är en del i det långa arbete som kvinnor har gjort i alla tider”, säger Gudrun Schyman på väg in till sin egen fest. Foto: Fritz Schibli

Själva födelsedagen var i lördags den 9 juni – och nu kan hon, bokstavligt talat, se tillbaka på sju decennier av kvinnokamp:

1940-talet

Det var 1948 som Gudrun Schyman föddes. Samma år infördes barnbidraget i Sverige. En viktig reform, menar Gudrun Schyman.

– Både då och nu finns ensamma mödrar som annars blir beroende av barnets far. Så barnbidraget är fortfarande viktigt – det handlar om att vara ekonomiskt oberoende, säger Gudrun Schyman.

Gudrun Schyman i ”Bara politik” i Expressen TV 2017 – här bakom kulisserna tillsammans med Johan Ingerö från Timbro och programledaren Niklas Svensson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Hennes egen barndom var ekonomiskt knapp, men fylld av lek och gemenskap. Hon växte upp på landet och lekte mest utomhus tillsammans med fem–sex andra barn.

– Man bodde inte så stort på den tiden, så ungarna träffades ute. Vi var ute jämt, jämt, jämt. Vi hade väldigt olika förhållanden men det störde oss inte som barn. Det var lättare att vara fattig på den tiden, säger Gudrun Schyman.

1950-talet

1958 fick kvinnor i Sverige rätt att bli präster inom Svenska kyrkan. Samtidig infördes en ”samvetsklausul”. De biskopar som inte ville prästviga kvinnor kunde vägra.

– Det var naturligtvis en framgång att kvinnor tog sig in även i detta yrke. Det var en bastion, så det var symptomatiskt att man inte kunde ta det hela vägen, säger hon.

Gudrun Hauksdottir, 65, bandbokare och producent, en av gästerna på Schymans fest: ”Världen behöver fler Gudrun!”, säger hon. Foto: Fritz Schibli

För Gudrun Schyman innebar 1950-talet att hon började skolan. Under de första sex åren gick hon i en liten skola och fick toppbetyg, mycket tack vare en pedagogisk ”magister” som hade förmågan att berätta. I högstadiet vände det.

– Då var jag ganska obstinat. Man kan utmärka sig på olika sätt. Jag vägrade att göra vissa saker. Var uppkäftig och busig. En tonårsrevolt, antar jag, säger hon.

1960-talet

1960 infördes likalön för kvinnor i män, en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare.

– Det var naturligtvis ett framsteg. Samtidigt har skillnaderna behållits, och det är något som jag tycker är väldigt upprörande. Yrken som är kvinnokodade är lägre betalda än de som är manskodade. Där krävs politiska initiativ. Det är inget som fixar sig av sig själv, säger Gudrun Schyman.

Kvinnokodade yrken ger sämre lön än manskodade. ”Det är något som jag tycker är väldigt upprörande”, säger Gudrun Schyman. Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD / IBL/IBL

På 1960-talet hade hon själv lämnat skolan – direkt efter nian – och börjat jobba på kontor.

– Min plan var att bli sekreterare åt någon direktör, så jag pluggade på kvällarna. Även engelska, för jag tänkte att den där direktören skulle ut och resa, säger Gudrun Schyman.

Studierna gav mersmak och Gudrun Schyman lyckades ”trassla sig in” på Socialhögskolan, tack vare ett försök med breddad antagning.

– Det var ett genidrag. Särskilt inom socialt arbete. Det visade sig att jag hade nytta i jobbet av min bakgrund.

1970-talet

1975 fick svenska kvinnor rätt att själva bestämma om abort fram till vecka 18, en viktig milstolpe i kvinnohistorien, enligt Gudrun Schyman. Samtidigt varnar hon för att frågan kan bli aktuell, igen.

– Vi ser det som självklart, men det är det inte. Det har vi sett på många håll. Detta är en fråga vi måste hålla i – tyvärr, får man säga.

Gudrun Schyman på Fi:s valvaka 2014, tillsammans med sonen Dan Westman. Foto: Sara Strandlund

Fyra år senare, 1979, släppte Schyman och dåvarande sambon Lasse Westman filmen ”Födelsen” som använts i decennier i föräldrautbildningar. Legendariska barnmorskan Signe Jansson i Ystad assisterar Gudrun Schymans förlossning. Lars Westman, som drabbats av ryggskott, halvligger på en säng.

”Du kämpar duktigt, Gudrun!”, säger han i filmen.

Att föda barn framför kameran var en utmaning.

– Första gången den visades var jag med, och jag undrade så klart innan om folk skulle sitta och ”öööhhh”. Men det är en sådan styrka i filmen. Det tar över, säger hon.

1980-talet

Från 1982 faller kvinnomisshandel under allmänt åtal, det vill säga att den som sett eller känner till ett brott kan anmäla det, inte bara brottsoffret. Ett stort steg för jämställdheten, enligt Schyman.

– Då började man åtminstone prata om de här sakerna som ett problem. Tidigare hade det setts som en privatsak – ”det är inte ens fel om två träter” och liknande, säger hon och fortsätter:

– Detta är också ett exempel på en fråga som framdrivits av en rörelse.

Gäster på ”Gudrun-kalaset” – Amelie Nörgaard, programledare och manusförfattare (till vänster): ”Jag tycker att Gudrun Schyman är en av de coolaste tjejerna som finns i Sverige. Jag är inte engagerad i Feministiskt initiativ, men jag är ett fan”. Linnéa Schumacher, produktionsledare (till höger): ”Jag är här i kväll för att stötta feminismen och Gudrun Schymans arbete”. Foto: Fritz Schibli

Det var också på 1980-talet som hon själv började jobba politiskt. Hon hade flyttat till Skåne, fött två barn och började engagera sig fredsrörelsen och mot kärnkraft.

– Jag fick inspiration när jag födde barn. Det var inte bara jag här och nu. Med barnen började jag tänka på framtiden.

1990-talet

År 1994 räknades den svenska riksdagen som världens mest jämställda: 144 av 349 ledamöter var kvinnor. Bakgrunden var några kända feministers hot om att starta ett kvinnoparti, bland andra Maria-Pia Boëthius och Ebba Witt-Brattström.

– Då blev partierna väldigt nervösa, särskilt S, och införde varvade listor. Där fick vi en skjuts, säger Gudrun Schyman.

1994 var journalisten Maria-Pia Boëthius en av dem som hotade med att bilda ett kvinnoparti. De etablerade partierna svarade med varvade listor – vilket skapade rekordstor kvinnonärvaro i riksdagen. Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX / SCANPIX SWEDEN

Resultatet är viktigt, men ska inte överskattas, menar Schyman.

– Det innebär inte automatiskt att det blir en politik som gynnar kvinnor. Samtidigt är representation viktigt för att alla ska kunna se att alla kan ha alla poster och positioner.

En av de 144 kvinnorna var Gudrun Schyman själv som 1988 hade valts in i riksdagen.

– Det var en fantastisk förmån. Att jobba på heltid med politiken, säger hon.

1993 valdes hon till partiledare för Vänsterpartiet, 1996 blev hennes beroendesjukdom allmänt känd och hon skrev in sig på Nämndemansgården i Skåne för behandling. 1998 blev Gudrun Schyman omvald som partiledare och i slutet av decenniet återvände hon till Skåne.

2000-talet

Gudrun Schyman höll 2002 ”talibantalet” där hon bland annat sa ”det är samma norm, samma struktur, samma mönster, som upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige”.

2003 utreddes hon för skattebrott, erkände sig skyldig och fick ett strafföreläggande på 50 dagsböter. Efter detta avgick hon som partiledare för Vänsterpartiet. 

Den 4 april 2005 höll nya partiet Feministiskt initiativ sin första presskonferens.

Klara Drufva hälsar Gudrun Schyman välkommen med en stor kram till 70-årsfesten på Inkonst i Malmö. ”Det känns som en fin kväll. Jag tycker att Gudrun Schyman är väldigt cool”, säger hon. I bakgrunden Jacques Öhlund, Gudrun Schymans sambo. Foto: Fritz Schibli

Fyra år senare, 2009, togs ett historiskt beslut i riksdagen: Det blev tillåtet för två personer av samma kön att gifta sig. 

– Det är en byggsten i det vi kallar för mänskliga rättigheter. Byggsten läggs till byggsten, och detta är en sådan. Väldigt viktig. Den uttrycker att könet inte ska avgöra, och skapar större trygghet, säger Gudrun Schyman.

2010-talet

2010 blev värnplikten könsneutral. En rättvisefråga – som Gudrun Schyman dock inte menar är något framsteg för kvinnor.

– Det tycker jag inte. Det är klart att man kan säga att det är en del av representationen. Men jag är motståndare till militarismen. Krig löser inga konflikter, det borde fler inse, säger hon.

Gudrun Schyman växte upp på landet – och har börjat uppskatta det livet igen, med åldern. Nu bor hon i Gladsax utanför Simrishamn i Skåne. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Inte ens på kort sikt är förändringen en seger för kvinnor, enligt Schyman.

– Jag kan förstås inte argumentera emot. Man kan förstås använda kvinnor i militärapparaten. Det blir en kvalitetshöjning av det militära försvaret. Men i själva verket är det alltid kvinnor och barn som drabbas hårdast av krigets jävligheter.

Juni 2018

På Nationaldagen, onsdag 6 juni 2018, ordnade festfixarna Alexandra Hvalgren och Elin Hörberg ”Gudrun-kalaset” på Inkonst i Malmö. Feministiska fans köade för att fira Schyman med tårta, tal och musik.

– Det känns fantastiskt. Jag är oerhört hedrad. Jag har aldrig varit med om något liknande, så jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska uppföra mig. Jag har 20 minuter när jag får säga något. I övrigt ska jag luta mig tillbaka, och njuta, säger Gudrun Schyman på väg in till sin fest.

 

 

3 röster om Gudrun Schyman

Ann Heberlein, författare och riksdagskandidat (M)

– Jag tycker att Gudrun Schyman är en enormt skicklig politiker. Hon är en överlevare som hanterat med- och motgångar, och som har uppfunnit sig själv gång på gång.

– Jag har mött henne i debatt flera gånger. Hon kan säga saker som inte stämmer – på ett väldigt övertygande sätt.

Gudrun Schymans strategi att göra ”home parties”, politiska möten hemma hos människor, är en idé som Ann Heberlein använt sig av.

– Det var ett genidrag av Gudrun Schyman, säger Heberlein.

 

Yvonne Augustin, regionpolitiker i Skåne (S)

– Jag tycker att Gudrun Schyman är en väldigt duktig politiker. Jag har med stort intresse lyssnat på ett par debatter där hon deltog. Så det är bara att gratulera på födelsedagen!

– Det är klart att det finns frågor där vi inte är överens, särskilt i Region Skåne där jag är med och styr. Men det finns nog också frågor som vi skulle kunna enas om.

 

Torbjörn Tegnhammar, oppositionsråd i Malmö (M)

– Det är en politiker med mycket charm och karisma, och säkerligen också ett genuint politiskt engagemang. Jag tror också hon har inspirerat kvinnor att ta för sig, och det tycker jag är viktigt. Även om jag inte delar hennes åsikter.

– Gudrun Schyman står väldigt långt till vänster. Ibland märker man på henne att det saknas grundläggande ekonomiska kunskaper och på det viset är det en ganska farlig politisk rörelse hon leder.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!