Siavosh Derakhti, grundaren till "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet", har känt sig sviken av sin hemstads politiker. Foto: Mikael SjöbergSiavosh Derakhti, grundaren till "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet", har känt sig sviken av sin hemstads politiker. Foto: Mikael Sjöberg
Siavosh Derakhti, grundaren till "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet", har känt sig sviken av sin hemstads politiker. Foto: Mikael Sjöberg
Han får dagligen ta emot hot både via mejl, telefon och Facebook. "Jag vill inte ens tänka på att jag lever med ett pris på mitt huvud, men jag dör hellre än låter mig tystas."Han får dagligen ta emot hot både via mejl, telefon och Facebook. "Jag vill inte ens tänka på att jag lever med ett pris på mitt huvud, men jag dör hellre än låter mig tystas."
Han får dagligen ta emot hot både via mejl, telefon och Facebook. "Jag vill inte ens tänka på att jag lever med ett pris på mitt huvud, men jag dör hellre än låter mig tystas."

Siavosh: "Lever med ett pris på mitt huvud"

Publicerad

I drygt fyra år har Siavosh Derakhti, 23, kämpat för ett bättre Malmö.

Men grundaren till "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet" har känt sig sviken av sin hemstads politiker.

Barack Obama ville träffa honom, men i stadshuset fick han knappt komma in.

För Kvällsposten berättar Siavosh om kampen för en bättre framtid och om hoten som han dagligen får motta.

– Jag vill inte ens tänka på att jag lever med ett pris på mitt huvud, men jag dör hellre än låter mig tystas.

Ett par dagar efter Uppdrag gransknings program om judehatet i Malmö hör Siavosh Derakhti av sig.

Han var med i programmet och berättade om sitt engagemang och hur han startade "Unga muslimer mot antisemitism", en organisation som nu bytt namn till "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet”.

Siavosh Derakhti har lyssnat på politikerna Hanna Thomé (V) och Ewa Bertz (Fp). Uppdrag gransknings uppmärksammade reportage avslutades med en debatt mellan de båda politikerna och Siavosh är besviken över att ingen av dem sa som det var.

– Att de inte bara kunde säga: "Vi har misslyckats". För så är det, alla har misslyckats. Vi har också misslyckats, hela samhället har misslyckats.

Har arbetat i fyra år

I programmet berättade Hanna Thomé, kommunalråd med ansvar för antidiskriminering, att Malmös styre arbetar aktivt för att minska såväl antisemitism som övrig rasism i staden. Siavosh Derakhti har arbetat i fyra år för att göra Malmö till en mer tolerant stad - han har tilldelats Raoul Wallenberg-priset, Elsa-priset och träffat USA:s president Barack Obama - men från Malmös kommunledning var det länge tyst.

– Jag fick jättefin respons från den förra regeringen, jag har varit i riksdagen och jag har träffat integrationsministern, EU- och demokratiministern och haft kontakt med utrikesministern. Jag fick träffa USA:s president Barack Obama, och här kommer det roliga, Obama flyger från Vita huset och vill träffa mig, han visar sitt stöd och bjuder mig på ett möte, men Malmö stads politiker vill inte. Där och då kände jag att det är någonting som inte stämmer i det stadshuset.

Nu är det fart

Först efter Uppdrag granskning blev det fart på politikerna, säger Siavosh. Samma dag som Kvällsposten träffar honom har han äntligen fått ett ekonomiskt bidrag beviljat. Förvisso fick han inte lika mycket som han ansökte om, men det är en start.

– Äntligen har Malmös kommun fått upp ögonen och stöttar vår organisation efter fyra års tystnad.

Annat var det när Ilmar Reepalu styrde i Malmö.

– Jag försökte få till ett möte med honom men han ville aldrig. Jag har debatterat mot honom och då fick han höra sanningen. Först i somras hade jag ett första möte med Hanna Thomé och Katrin Stjernfeldt Jammeh (som efterträdde Ilmar Reepalu som kommunstyrelseordförande i Malmö).

– Många här har svikit den judiska minoriteten, inte bara i Malmö, utan i hela Europa. När jag växte upp umgicks jag med min judiska vän och min romska vän. Vad hade vi tre gemensamt förutom att vi var bästa vänner? Vi var minoriteter som stod utanför samhället. Min romska vän var svenskrom, min judiska vän var svensk jude och jag är född och uppvuxen i Sverige. Men vi kände oss knappt som svenskar.

"Judarna är omringade"

Just antisemitismen är speciell, säger Siavosh.

– Den judiska gruppen får inte bara hat och motstånd från en del islamister och människor med rötter från Mellanöstern, den får det också både från vänster och högerpolitiskt håll. De är omringade av alla och det får man inte glömma.

Siavosh Derakhtis föräldrar flydde från Iran innan Siavosh föddes. Som välutbildade azerer gick det inte att leva kvar i hemlandet efter revolutionen och det islamistiska maktövertagandet.

– I Sverige, detta fantastiska land, måste vi erkänna en sak: Alla har misslyckats med integrationen. Politiken i dag är totalt misslyckad och det kan vi inte blunda för. Däremot ska vi fortsätta ta emot invandrare, men vi måste bli bättre på att ta hand om. Vi måste hjälpas åt att integrera. Många säger "språket", okej, men hur ska vi se till att de som kommer hit får läsa språket på bästa sätt? Som mina föräldrar, fantastiska människor som hade kunnat språket bättre om de fått mer hjälp. De pratar helt okej svenska, men det finns brister. Hur ska de klara sig? Det är inte så enkelt att bara komma till ett nytt land och bara börja bygga ett nytt liv. Man måste få hjälp och den hjälpen har varit dålig. Jag vill hjälpa till att bygga Sverige till det bästa som finns.

Med eftertanke lägger Siavosh till:

– Mycket handlar om ilska, hat, frustration och okunskap. Det finns så mycket okunskap.

Okunskap som han vill förvandla till upplysthet.

– Oavsett om du är jude, muslim, rom, hbtq eller annorlunda politiskt tänkande så är vi alla människor. Mina föräldrar flydde inte till Sverige för att jag ska förtrycka någon annan och mitt ansvar är att kämpa mot den strukturella rasismen som finns i vårt land. Jag kan inte göra allt, men alla kan göra något. Så som det ser ut i dag har judar, romer och muslimer ingen framtid i Europa. Men det ska förändras.

Inte trygg i dagens Europa

Det är inte bara antisemitism som Siavosh tycker att det behöver arbetas mer för att stävja.

Islamofobin är ingrodd i Malmö, Sverige och Europa.

– Jag som muslim känner mig hotad bara för jag är muslim och jag är inte trygg i dagens Europa. Vi muslimer och judar har en sak gemensamt: Vi får oftast skulden får allt ont som händer i världen.

– Muslimer beskylls för att alla är terrorister och judar beskylls för staten Israels politik. Vissa tror på konspirationsteorier om judar, som Sions vises protokoll, och det är helt absurt.

Arbetet har inte bara inneburit en kamp för att få hjälp från politiskt håll. Så gott som dagligen får Siavosh Derakhti mottaga hot. Genom telefonsamtal, via mejl eller Facebook.

– Jag är dum som inte anmäler dem, det paradoxala är att jag uppmanar alla att anmäla men jag har inte gjort det själv. Men jag känner att det är dags att göra det, det är min plikt och mitt ansvar. Samtidigt känner jag att det inte ger någon effekt, det finns så många anmälningar men de leder aldrig till åtal. Det är så synd. Jag har tappat förtroendet för polisen på ett sätt, men samtidigt tror en del av mig att de kan göra någonting bra.

– Ibland känner jag mig rädd, men jag låter inte mig tystas. Jag dör hellre. Du kan läsa om mig på Flashback och på olika rasistiska sidor. Det var en internationell rasistisk sida som skrev: "Han här ska avrättas" och syftade på mig. En polare hittade den och skickade den. Jag blev livrädd och kände "Oh, shit, de har gått ut officiellt och lagt ut min adress. Jag kanske inte lever i morgon".

Drömmer om att bli statsminister

Siavosh Derakhti dricker upp sin chai-latte och vinkar på ytterligare en förbipasserande utanför. Det verkar som om han känner alla som går runt i Malmö denna regniga måndagseftermiddag. Snart ska han hem och packa för att resa upp till Stockholm. Tillsammans med bland annat kungaparet och prominenta politiker var Siavosh inbjuden för att deltaga under Förintelsens minnesdag.

Där fick han också stöta på statsministern - och det är Stefan Löfvens titel som Siavosh Derakhti siktar på långsiktigt: Drömmen är att bli statsminister, för att verkligen kunna förändra.

I nuläget finns bara ett problem när det gäller just det partipolitiska engagemanget.

– Jag kommer inte från högern eller vänstern. Jag är inte blå, röd, grön eller rosa och jag är inte gul och blå. Jag tillhör alla mänskliga färger. Jag vill arbeta för kunskap, mod, kärlek, förståelse och tillit, för ett Sverige och Europa för alla.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Kvällspostens app – ladda ner den gratis här: Iphone eller Android.

Till Kvällspostens startsida

Mest läst i dag