Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sarah bär niqab – vågar inte gå ut: ”Är inte okej”

Religiösa i Malmö berättar om reaktionerna de möter i vardagen
Veronica Palm är kritisk mot den danska lagen som infördes för två år sedan.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Allt fler muslimska kvinnor isolerar sig efter att övertäckningsförbudet trädde i kraft i Danmark 2018. 

32-åriga Sarah Ali, som har burit niqab sedan 18 års ålder, vågar inte gå ut efter den nya lagen.  

– Det är så himla korkat att de som står längst från arbetsmarknaden och samhället ska få ta smällen för symbolpolitik, säger S-politikern Veronica Palm.

Det har gått två år sedan Danmark införde övertäckningsförbudet, den lag som förbjuder alla plagg som täcker ansiktet, däribland niqab och burka, på offentliga platser i landet. Sedan dess har den danska polisen delat ut 60 böter. 

Men lagen har varit omstridd och Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson i Danmark, Trine Bramsen, har tidigare sagt till DR: 

– För oss är det avgörande att ett burkaförbud används till att få upp ögonen för den sociala kontroll och det kvinnoförtryck som burkan är en symbol för.

Nu varnar en dansk expert dock för att förbudet som skulle syfta till att befria muslimska kvinnor från förtryck, i stället har fått kvinnorna att isolera sig mer. 

– Jag tror att lagen har haft motsatt effekt än vad den stora majoriteten politiker hade tänkt sig, säger religionssociologen Brian Arly Jacobsen till danska DR.

– Om avsikten var att kvinnor i burka och niqab skulle frigöras, så är åtminstone min erfarenhet utifrån de människor jag pratat med att de i högre grad isolerat sig i sina hem, fortsätter han. 

Har inte åkt kollektivt på två år

I DR:s fördjupning om följderna av det kritiserade förbudet vittnar 32-åriga Sarah Ali om hur hon har isolerats senaste åren. Hon har burit niqab sedan 18 års ålder.  

– Jag gör det för att jag är muslim, jag älskar att utöva min religion och jag har alltid varit en väldigt andlig person, så det var bara naturligt i mig att jag skulle vilja ägna något åt ​​Gud, säger hon till danska DR. 

Hon berättar i reportaget att hon inte åkt kollektivt på två år och att förbudet har fått henne att studera online i stället för i skolan. Hon känner också att hon har förändrats, tidigare var hon en utåtriktad tjej men nu isolerar hon sig mer hemma.  

Samtidigt tycker hon att det känns som att de vill att hon ska ge upp sin tro. 

– Jag tycker inte att det är okej att få veta att det finns religiös frihet, men att jag inte får utöva det. 

Sarah Ali berättar i DR:s reportage om hur vardagen har förändrats efter burkaförbudet i Danmark.
Foto: DR
Numera vågar hon knappt lämna hemmet på grund av riskerna som finns.
Foto: DR
Sarah har burit niqab sedan 18 års ålder.
Foto: DR

Veronica Palm: ”Ingen raketforskning”

Den förra riksdagsledamoten Veronica Palm (S) har tidigare kallat förbudet för kvinnofientligt och hon har slagit larm om att det tvingar den som ska integreras till isolering. Hon är inte heller förvånad över utvecklingen i Danmark. 

– Tyvärr inte. Det är ingen raketforskning. En stat tar sig rätten att förbjuda kläder men resultaten blir att man motverkar integration, det blir dubbelt dåligt. Varje kvinna ska få klä sig hur hon vill, det ska ingen annan lägga sig i, konstaterar hon. 

– Det är så himla korkat att de som står längst från arbetsmarknaden och samhället ska få ta smällen för symbolpolitik. Om man vill göra något på riktigt handlar det om att de ska få rätt till arbete, bostäder och utbildning. 

”Handlar om tolerans för olika kläder”

Christer Hedin är en svensk religionshistoriker och islamolog, bland annat verksam på Stockholms universitet. 

Han menar att övertäckningsförbudet i Danmark handlar om att markera mot islam och muslimska traditioner snarare än för kvinnans jämlikhet. 

– Man vet att det inte är legitimt att angripa religionen och då är det lättare att hänvisa till kvinnans ställning och jämställdhet. I grunden handlar det om tolerans för olika kläder.

Hur ser du på övertäckningsförbudet på offentlig plats i Danmark?  

– Jag tycker naturligtvis att det är bra om alla hade så mycket kunskap att de kan välja själv. 

– Jag har haft många muslimska studenter som haft täckande plagg i början av kurserna och sedan när de lärt sig mer så har de tagit av dem. Det är synd att kunskapen är så bristfällig, så att de tror att de är ett påbud eller är så otrygga i ny kultur att de vill hålla fast vid yttre kännetecken. 

Så fungerar lagen

Första gången någon bryter mot övertäckningsförbudet på offentlig plats i Danmark ligger bötesbeloppet på 1000 danska kronor men om det sker upprepande gånger kan det bli så mycket som 10 000 danska kronor. 


Däremot kan man slippa böter om plagget ”tjänar ett särskilt syfte”, till exempel om man drar upp sin halsduk för att det är kallt, eller om man ska till en maskerad och därför bär mask.

TV: Hat och hot mot religiösa i Malmö

Rim Al Turahi berättar: ”Slöjan är en del av min identitet”

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!