Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Sandy, 44, hjälper unga ut ur kriminalitetet

Danska Sandy Madar hjälper sedan 16 år kriminella att lämna gänglivet.
Foto: MICHAEL DROST-HANSEN/EKSTRABLADET

Samhällets fokus på att straffa bort gängkriminaliteten är fel.

Det menar 44-åriga Sandy Madar som i 16 år på privat initiativ hjälpt unga killar lämna kriminella gäng i Danmark.

Verksamheten har skett i Sandy Madars eget hem.

– Systemet fungerar inte. Vi måste göra det här på ett annat sätt, säger hon.

Under året har Malmö skakats av flera mord och skottlossningar i vad polisen beskriver som stadens kriminella miljö. Flera av morden är olösta. Och från både polis och andra myndigheter kommer signaler på att man inte kommer in i de miljöer där våld och vapen är vardag.

– Vad vi kan göra är att släcka bränder. Som du ser nu så brinner det, vi har inte lyckats och samhället totalt sett har inte kunnat samla krafterna för att släcka det, berättade Ronny Holmberg för Kvällsposten dagen efter att en 20-årig man skjutits till döds i anslutning till en gångtunnel i Malmö.

Problemet med unga killar som skolas in i grov kriminalitet är väldokumenterat - ofta är det de unga, ostraffade killarna som bär eller gömmer vapen. De unga "mulorna" fostras till brott.

Bara i de stora städerna

I Sverige finns avhopparverksamhet i de stora städerna. Det finns flera ideella initiativ, men merparten av verksamheten bedrivs av myndigheter.

– Det polisen framför allt erbjuder är skydd. Om man väljer att hoppa av är det ganska vanligt att man blir utsatt för hot av grupperingar. Och socialtjänsten går in med andra stödinsatser, säger Nadja Bogestam, sakkunnig utredare på Brå.

Enligt henne finns det flera saker som personer som vill lämna gängmiljön behöver hjälp med.

– Avhopparna själva säger att de behöver stöd med skydd, samtalsstöd och hjälp med myndighetskontakter. Och det erbjuder den verksamhet som finns, säger Nadja Bogestam.

Förhandling är nyckeln

På andra sidan bron, i danska Århus, finns ett alternativ. Sedan 16 år tillbaka driver 44-åriga trebarnsmamman Sandy Madar en egen exitverksamhet. I sitt eget hem hjälper hon grovt kriminella gängmedlemmar att bryta med brott, våld och droger. 

Målet är att få killarna att lämna gänglivet. Medlet är att förhandla med gängen.

– Vi har en dialog med gängen i områdena. Har de brutit mot något som vi kommit överens om, som att rekrytera medlemmar från fredade grupper, så har vi satt oss ned och diskuterat. Det handlar om att förhandla, säger Sandy Madar.

Sandy Madar är själv uppvuxen i vad hon beskriver ett tufft område på Norrebro i Köpenhamn. Hon vet vilka regler som gäller och kan koderna. Grunden för hennes arbete är dialog.

– Det är så jag har kunnat jobba under alla år. Inte bara de killar som har kommit och bott hos mig utan även gängmedlemmarna har sett att jag gör detta för att lösa problem så smidigt som möjligt. Att det handlar om att få ut en person ur den kriminella miljön så smidigt som möjligt. Och att vi inte kommer att prata med polisen eller orsaka andra problem.

Fel fokus

I Danmark, menar Sandy Madar, finns ett problem då samhället fokuserar på att "kapa huvudet" på de kriminella gängen i stället för att fokusera på roten till problemet - och hon tror att situationen är densamma i Sverige.

– Vi måste fokusera mer på frågan om hur gängen kan fortsätta rekrytera soldater. Det beror på att kriminaliteten har flyttat in i bostadsområdena, in i de ungas vardag.

Samhällets fokus på att straffa är fel menar hon. Istället är det viktigt att finnas på plats, och att känna gatumiljön, menar hon.

– Det måste finnas människor i områdena som kan föra en dialog med gängen, en dialog baserad på respekt.

– Det handlar om att knyta an till det som fick de här personerna att gå in i gänglivet. Orsaken är inte att de vill in i kriminalitet, det handlar om att hitta gemenskap, ett sammanhang och brödraskap. Men det kostar och där kommer kriminaliteten in.

Men Sandy Madar är en fristående person, med credd från gängen. Ändå tror hon att samhället skulle kunna föra en liknande dialog med de gängkriminella.

– Ja, visst, men det måste finnas personer som kan båda systemen, som vet hur samhället fungerar men som även vet hur gatan fungerar. Det är de personerna som samhället måste investera i, det är det jag har gjort i 16 år.

Hittills har den kommunikationen till stor del misslyckats, enligt Sandy Madar.

– Man tror att det går att kliva in i de här områdena och säga åt folk vad de ska göra. Nej, nej, nej, det går inte. Vi måste hitta rätt personer, personer som har respekt från båda sidor, för det är de enda som någon kommer att lyssna på.

Men Sandy Madar kan inte hjälpa alla. Om någon begått för grova överträdelser, och brutit mot för många regler, finns inget att förhandla om. 

– Jag säger inte att det är rätt, men det är så det funkar. Om jag kräver att gängen ska lämna dessa killar i fred ger de sig på mig i stället.

Tar ett steg tillbaks

De senaste åren har dock arbetet med att ha kriminella boende hemma hos sig blivit för tungt - Sandy Madar beskriver hur hon ror i motvind mot ett system som inte fungerar.

– Systemet har misslyckats för många gånger, vi lever i en värld där vi tittar på Kejsarens nya kläder - vi tittar på falsk säkerhet. Det duger inte att komma och besöka de som vill lämna gänglivet en gång i veckan. Det kräver fullt engagemang, och det måste få ta tid. Har en person levt i gäng i tio år tar det lika lång tid att helt klippa banden.

Nu vill hon dokumentera hur hon har jobbat. Förhoppningen är att de lärdomar hon har dragit och den metodik hon utvecklat ska kunna avhändas av andra.

– Planen är att dra mig tillbaks och försöka utbilda streetmanagers. Killar jag har haft hemma hos mig som nu kan jobba ute i områdena.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!