Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så var barnens liv – före isoleringen

Person i Ystadparets närhet: ”Det är så förfärligt sorgligt”
Barnen i Ystads kommun hölls isolerade under många år. Foto: FRITZ SCHIBLI
Barnen hölls isolerade bakom höga murar och förtäckta fönster. Foto: FRITZ SCHIBLI
Omgivna av åkermarker och idylliska skånska miljöer har syskonskaran om fem barn hållits isolerade och levt utanför samhället. Foto: FRITZ SCHIBLI

De så kallade Ystadsbarnens öde har väckt ilska och bestörtning. 

Nu berättar släktingar för Aftonbladet om familjens liv före isoleringen. 

– Förut var de i väg på gårdsfester, red med barnen på ponnyridning, var med i sociala sammanhang på olika ställen runtom i Skåne. Men de senaste tio åren har de avskärmat sig, säger en släkting. 

För en vecka sedan avslöjade HD-Sydsvenskan berättelsen om föräldrarna i Ystads kommun som i slutet av förra sommaren avslöjades med att ha hållit sina fem barn isolerade från omvärlden.

De skånska barnen tros ha hållits isolerade i flera år bakom höga plankväggar och förtäckta fönster. I det till synes medfarna hemmet på Österlen vistades fem barn i åldern 4-18 år. 

Flera av barnen visste inte hur man gick på toaletten. De hade ingen tidsuppfattning och kunde varken knyta skorna eller skala en banan. Ett barn blev matat trots att barnet var nära skolåldern. Ett äldre barn hade ingen kunskap om pengar eller hur dessa användes.

Ett telefonsamtal varannan vecka

Först efter att kommunens skolchef fattat misstankar kunde de befrias från fångenskapen. Samtliga utom det äldsta, som var myndigt, omhändertogs senare genom ett LVU-beslut av sociala myndigheter.

I dag lever barnen långt från sina föräldrar - som bara tillåts ha ett telefonsamtal på fem minuter varannan vecka med barnen. 

Släktingar till familjen har chockats av behandlingen av barnen. 

– Jag har under alla dessa år tänkt att det kanske löser sig. Jag har försökt att hålla kontakt men det går inte att tvinga sig till det. Det varit jobbigt men om det är sant som det har rapporterats har ju barnen haft det betydligt värre än jag, säger en släkting som Kvällsposten pratade med strax efter HD-Sydsvenskans avslöjande. 

Familjens hus ligger insprängt i grönska. Foto: FRITZ SCHIBLI

”Blev expert på glaskonst”

Nu har Aftonbladet pratat med fler släktingar. Alla ger samma bild. Föräldrarna har under en lång rad år isolerat sig från allt och alla. En av släktingarna som Aftonbladet pratat med visste inte ens hur många barn familjen hade. 

– De har alltid velat gå sin egen väg och det har vi släktingar fått finna oss i, säger släktingen. 

Men de ger också en annan bild av familjen, av livet innan isoleringen från samhället. En av släktingarna berättar om hur familjen var med i sociala sammanhang, gick på gårdsfester och lät barnen rida på hästar. Ett annat intresse var konstglas, som mamman köpte på loppisar och sedan sålde på nätet. 

– Hon blev expert på glaskonst och sålde till hela världen. Hon hade ett sätt att paketera glaset så det nästan aldrig gick sönder, säger en släkting.  

Pappan: ”Har ett fullgott samarbete”

Släktingen som Kvällsposten tidigare pratar med hoppas nu kunna få kontakt med barnen. 

– Jag är skakad naturligtvis. Under alla år har jag förstått det som att de haft hemskola. Nu vet jag inte hur illa skadade de är. Det är många år som är förspillda. Men nu kanske jag får träffa dem. Hoppet är det sista som överger en, sa han under början av förra veckan. 

I ett sms till Kvällsposten skriver pappan i familjen:

”Vi har ett fullgott samarbete med socialtjänsten och kommer inte att ge några ytterligare kommentarer.”

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!