Så tog sig nazister till friheten genom Sverige

Under sin färd mot Argentina gjorde Falken bland annat ett stopp i Hälsingborgs hamn.
Livet ombord på nazistskutan Falken.
Foto: Christoph Andersson
SS-officeren Ludwig Lienhard med familj på väg till Argentina år 1948.
Foto: Christoph Andersson

Det är välkänt att tusentals nazister fick en fristad i Argentina efter andra världskriget.

Mindre känt är att flera av dem hade Sverige att tacka för sin frihet.

För några började nämligen resan mot Sydamerika på fartyget Falken i Stockholm, utan att svenska myndigheter lyfte ett finger.

– För svensk del så var det ju underbart att man skulle bli av med alla nazisterna, säger journalisten och författaren Christoph Andersson.

Djup mystik omger den illa beryktade nazistskutan ”Falken ns” förehavanden de senaste dagarna, sedan den skuggats av tulljägare och polis och plötsligt dykt upp utanför Karlskrona. Här ankrade den natten till lördagen utan att anlita lots och utan att föra i örlogshamnen föreskriven nationalitetesflagg.

Söndagen den 4 januari, 1948. I Kvällspostens första nummer någonsin fick läsarna höra om fartyget Falken, som några dagar tidigare hade lämnat Stockholm och var på väg mot Argentina. Stycket ovan är en av tidningens första ingresser någonsin.

I Kvällsposten fick Falken två namn, utöver det officiella: spökskeppet och nazistskutan.

Det första förklarades med att ingen person ombord gick att se. "Alla höllo sig osynliga under däck" konstaterade Kvällspostens reporter. Det sistnämnda berodde på besättningen: ombord på Falken fanns nazister.

"Inte en människa syntes på mörklagt spökskepp" konstaterades i Kvällspostens första nummer den 4 januari 1948.

På väg mot Argentina

Nazisterna var 16 till antalet och hade siktet inställt på Sydamerika, där säkerhet väntade. Kriget var förlorat och de kvarvarande hakkors-dyrkarna hade ingenstans att ta vägen i Europa. Hoppet stod till den nyvalda argentinska presidenten Juan Peron, som var en av få som fortfarande hade en vänlig inställning till nazisterna. 

– Peron var i grunden fascist, och sen så var Argentina historiskt ett tysk-vänligt land. Peron delade Hitlers ideal; en ledare, ett folk, ett rike och ett enda parti, berättar Christoph Andersson, som har skrivit boken Operation Norrsken: Om Stasi och Sverige under kalla kriget, där även Falken och dess besättning skildras. 

Köptes av svenska flottan

Falkens ägare hette Ludwig Lienhard. Han köpte fartyget av den svenska flottan för 8 500 kronor, vilket motsvarar strax under 170 000 kronor med dagens penningvärde. Efter köpet rustades fartyget upp.

– Det var i ett dåligt skick efter att han köpt det. Så han fick argentinska pengar och det berodde på att Juan Peron var intresserad av att få över personer till Argentina som kunde bygga upp samhället, säger Rolf K Nilsson, som skrivit boken Mellan Röda stjärnan och hakkorset.

Men Lienhard var inte bara en nazist. Han hade även ett statligt uppdrag och var därför en representant för den svenska staten.

– SS-officeren Lienhard lyckades få monopol på en statlig svensk transportrutt mellan Baltikum och Stockholm. Det var en del av en hemlig SS-operation. Så skulle tyska SS-soldater och andra tyska soldater slussas till Sverige och vidare till andra krigsskådeplatser i Europa, bakom ryggen på svenska regeringen, säger Christoph Andersson.

Men Lienhard tog inte helt lättvindigt på uppdraget. Många estsvenskar räddades av honom.

– Han förde över nästan hela den estsvenska befolkningen från Estland till Stockholm. Så bland dem fick han lite hjältestatus. Men sen så förde han ju även över nazister och SS-män, säger Rolf K Nilsson.

På den här tiden fanns en enorm oro för att Lienhard skulle ta ombord Martin Bormann, Hitlers närmaste man, på Falken och hjälpa honom fly undan Nürnbergsprocesserna.

"En sten som lättade"

Falken lämnade den svenska huvudstaden tisdagen den 30 december med lasten full av nazister och med siktet inställt mot Argentina. Några dagar senare syntes fartyget i höjd med Blekinge och ett stopp gjordes även i Göteborg, Helsingborg och Simrishamn.

Svenska myndigheter lät fartyget passera som om det vore vilken annan båt som helst. Bara vid stoppet i Göteborg markerade svensk polis sin närvaro. Då omhändertogs nazisten Arhur Grönheim och kördes till Stockholm. Men det berodde inte på någon brottsmisstanke, utan på att han skulle vittna mot den svenska führern Sven-Olof Lindholm. I utbyte fick han lov att lämna Sverige. 

– För den svenska regeringen var det ju underbart att bli av med alla nazisterna. Den dåvarande regeringen visste inte vad man skulle göra av SS-män som sökt en fristad i Sverige efter kriget. Skulle de åtalas för krigsbrott i Sverige? Vad skulle det i så fall leda till? Det var en lättnad för de svenska myndigheterna när så många som möjligt försvann till Argentina, säger Andersson.

Så man lät helt enkelt Lienhard och de andra åka till Argentina utan att göra något?

– Jag tror det är osäkert om Lienhard någonsin sa att han skulle segla till Argentina, när han köpte fartyget. Men dåtidens Säpo-folk förstod ganska snabbt vart Falken skulle gå. Men de stoppade inte den, eftersom det låg i regeringens intresse att snabbt bli av med nazisterna och SS-männen.

– Det blev säkert en lättnadens suck från myndigheternas sida när Ludwig Lienhard seglade sin väg.

Dessutom var rädslan stor för människorna som ryktades finnas ombord på fartyget.

– På den här tiden fanns en enorm oro för att Lienhard skulle ta ombord Martin Bormann, Hitlers närmaste man, på Falken och hjälpa honom fly undan Nürnbergsprocesserna. Man trodde ju att Martin Bormann satt och väntade i skärgården på att bli hämtad. Men det visade sig inte stämma, säger Andersson.

Falken kallades "nazistskutan" i det första numret någonsin av Kvällsposten söndagen den 4 januari 1948.
Foto: Christoph Andersson

Anlände till Argentina

Det var stormigt värre under Falkens resa mot Sydamerika, och i svenska medier ryktades det om att fartyget hade sjunkit. Men Falken nådde fram till Argentina, och där kunde nazisterna påbörja sina nya liv.

– Sen så tror jag Falken kapsejsade efter att den nått fram till Argentina. Den var ju i ett ganska dåligt skick, säger Rolf K Nilsson.

Det är inte helt klarlagt hur många nazister som lyckades fly till Sydamerika efter andra världskriget. Juan Peron sålde drygt 10 000 argentinska pass till nazisterna och enligt Världens historia fick omkring 9 000 nazistiska krigsförbrytare en fristad i Argentina och Brasilien.

Några av dem har svenska myndigheter att tacka för den saken.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!