Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så stjäl de kriminella dina pensionspengar

Handel med falska kontrolluppgifter växer explosionsartat. Foto: HENRIK ISAKSSON/IB
Beskedet som en Malmöbo fick tidigare i år. Skatteverket sänkte hans pensionsgrundande inkomst till 0 kronor. Hans kontrolluppgift från ett skånskt företag, numera försatt i konkurs, anses vara falsk.

Hemliga nätverk förser kriminella med falska kontrolluppgifter för att kunna genomföra bedrägerier. Men de får också en pensionsgrundande inkomst som kan ge dem en pension de inte har rätt att få – och pengar från Försäkringskassan.

– Det har blivit ett sätt för de kriminella att slå mot hela samhället, säger Pia Bergman på Skatteverket.

Ett av nätverken finns i Skåne.

Den 12 januari i år fick en Malmöbo ett brev från skatteenheten i Sundsvall. Brevet hade ett kärvt budskap. Malmöbon fick veta att Skatteverket anser att hans kontrolluppgift för 2016 bygger på en ren och skär förfalskning som skickats in av ett numera konkurs förtaget i Skåne.

Malmöbon, som är i 60-årsåldern, fick veta att hans deklarerade inkomst på 225 168 kronor för inkomståret 2016 hade strukits helt. Hans pensionsgrundande inkomst sattes ned till 0 kronor. Strax före jul fick en helsingborgare i 30-årsåldern samma besked. Hans deklarerade inkomst från 2015 på 123 105 kronor ströks och hans pensionsgrundande inkomst blev 0 kronor.

Sjudubblar granskningen

Kvällsposten har hittat 16 sådana beslut som gäller det skånska bolaget. Bolaget som skickat in de falska uppgifterna är numera försatt i konkurs. Vem som egentligen äger bolaget är oklart. Ägaren eller ägarna ska finnas i England.

Pia Bergman leder insatsen att avslöja falska kontrolluppgifter. Den har pågått i flera år. Under 2018 kommer hon får ett rejält tillskott av resurser och får fler utredare.

 

Så använder kriminella falska kontrolluppgifter

Får höjd ersättning från Försäkringskassan

Skaffar pensionsgrundande inkomst

Döljer svarta inkomster

Höjer sin kreditvärdighet för att begå bedrägerier

Säljer falska arbetsgivarintyg för att ordna uppehållstillstånd.

– Vi har sjudubblat resursen till det här året jämfört när vi började. Men det är hela tiden frågan om prioriteringar. Vi har inte hur mycket personal som helst. Ändå hinner vi bara ta det som vi upplever som det värsta. Vi skulle, om vi hade tillräckligt med personal som kan göra den här typen av utredningar dubbla antalet en gång till utifrån de ärenden som finns och utifrån den samhällsskada som falska kontrolluppgifter orsakar, säger hon.

Pia Bergman vid Skatteverket. Foto: Skatteverket

Skaffar falsk kreditvärdighet

Vad är de främsta motiven för de här uppläggen?

– I dagsläget skulle jag vilja säga att det handlar om bedrägerier. Tidigare var det vanliga syftet att få utbetalningar från Försäkringskassan med hjälp av en falsk kontrolluppgift. Nu skulle jag vilja säga att det handlar om att skaffa en fasad mot polisen och skaffa sig en kreditvärdighet för att kunna genomföra bedrägerier, både mot samhället men också mot finansiella institut och företag genom at ta lån eller köpa varor på kredit med hjälp av den kreditvärdighet man uppvisar under en kort period, säger Pia Bergman.

– Det tar varje fall tio månader som man har en kreditvärdighet och kan ta lån, handla grejer och göra olika saker. Den delen är det vi tror nästan är det främsta.

Men samtidigt uppstår en bieffekt - den kriminelles falska inkomster blir också pensionsgrundande och blir därmed en del av den gemensamma pensionsskuld som staten har mot arbetstagare. Falsk kontrolluppgift ger även rätt till ersättning från Försäkringskassan. Ju högre den falska inkomsten är, desto högre pension och ersättning från Försäkringskassan.

Falsk kontrolluppgift ger även rätt till ersättning från Försäkringskassan. Foto: / TT NYHETSBYRÅN

Slår mot hela samhället

– Det är ju bedrövligt. Det slår mot Försäkringskassan och att man får pengar därifrån och får även  pensionsgrundande inkomster eller så kan man få tillbaka på skatten med hjälp av falska kontrolluppgifter. Det har blivit ett sätt för de kriminella att kunna slå mot hela samhället, mot alla myndigheter, säger Pia Bergman.

Svårigheten att avslöja nätverken är uppenbara - varje år får Skatteverket in 17 miljoner kontrolluppgifter. Informationen skickas in elektroniskt och att i efterhand hitta vem som står för den delen av bedrägeriet är svårt.

Det underlättar för de hemliga nätverken.

– Brottsligheten har blivit mer organiserad än tidigare. Bland annat bygger man upp nätverk där till exempel ”organisatörer”, kontantförmedlare, målvakter och svartarbetare samarbetar. Från dessa ”nätverk” kan även falska anställningsavtal och falska lönespecifikationer erhållas, säger Pia Bergman.

En utredare från Skatteverket hittade bevis på en form av bedrägeri vid ett oannonserat besök. Foto: / TT NYHETSBYRÅN

Ordnar uppehållstillstånd med falska intyg

I slutet av förra året gjorde utredare från Skatteverket ett oannonserat besök hos ett företag och hittade där bevis på en annan form av bedrägeri med kontrolluppgifter som har ett speciellt syfte - falska arbetsgivarintyg.

– Vi hittade över 200 arbetsgivarintyg som var helt falska. Ett falskt arbetsgivarintyg har man många gånger till grund för en falsk kontrolluppgift men också falska uppehållstillstånd, säger Pia Bergman.

Men när bedragare agerar med hjälp av uppblåsta löner eller skaffar sig en deklarerad inkomst genom bedrägerier finns även som mål att maximera sin A-kassa den dag arbetsgivaren slår igen sin verksamhet.

"Ingen vet säkert"

I en utredning av företag som sysslat med bluffakturor kunde utredarna höra på avlyssnade samtal och inspelningar hur säljarna var noga med att se till att de tillhörde ett fackförbund.

Skälet var enkelt - för att få maximal A-kassa.

För de utredare som i dag angriper falska kontrolluppgifter är utsikterna för närvarande små att avslöja allt.

– Vi misstänker att det årligen kommer in flera tusen falska kontrolluppgifter. Men ingen vet säkert hur många. Vi kan hantera och utreda mellan 300 till 400 ärenden om året. Vi uppskattar, men vet inte heller det säkert, att varje falsk kontrolluppgift kostar samhället cirka 1 miljon kronor, säger Pia Bergman.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!