Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så lever Sveriges farligaste kvinnor inne på fängelset

Anstalten i Ystad klassificeras under ”säkerhetsklass 2”. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Vardagen i fängelset är vanligtvis en sluten värld – men Kvällsposten kan nu ge en exklusiv inblick i livet bakom galler. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Anders Frense har jobbat som kriminalvårdare på anstalten i Ystad i fyra år. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
De intagna får lov att vistas utomhus en timme om dagen. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Tillvaron innanför fängelsets murar är både mytomspunnen och svåråtkomlig.

Den höga säkerhetsnivån skapar en sluten värld.

Kvällsposten ger en exklusiv inblick i vardagen bakom galler, på anstalten i Ystad.

– Bilden av fängelser är skev, det är få på utsidan som vet hur det går till här, säger Anders Frense, kriminalvårdare med funktionsansvar.

Höga stängsel med taggtråd reser sig utanför kvinnoanstalten i Ystad.

En skåpbil kommer körande till entrén. För att komma in till anstalten behöver föraren passera två rejäla portar i en stor, burformad sluss. Ingenting får lämnas åt slumpen. Inne på anstalten sitter nämligen några av Sveriges farligaste kvinnor.

Två av totalt sex kvinnofängelser i Sverige har säkerhetsklass 2, den näst högsta säkerhetsklassen, och den högsta säkerhetsklassen för kvinnor. Ett av de två fängelserna är anstalten i Ystad, det andra är Hinseberg i närheten av Örebro. 

99 INTAGNA PÅ OMRÅDET

I huvudbyggnaden, där säkerheten är som högst, finns det plats för 65 kvinnor. Området vid anstalten i Ystad rymmer utöver det en byggnad som kallas för ”Paviljongen”. Paviljongen är en öppen anstalt av säkerhetsklass 3. Intill anstalten ligger även ett häkte för män. Sammanlagt finns det utrymme för 99 stycken intagna.

 

På anstalten i Ystad råder det riksintag, vilket innebär att det finns kvinnor från hela landet på området.

För att hälsa på i fängelset behöver besökaren passera en stabil rotationsgrind, efter att ha ringt på fängelsets ringklocka. Säkerhetsnivån är hög och vi har upprepade gånger blivit tillsagda att ta med oss legitimation – utan det kommer besökare inte genom fängelsets entré. 

Väl inne låses mobiltelefoner och datorer in i ett skåp. Bara papper, penna och en kamera får följa med oss in i fängelsets korridorer. Alla som ska in på anstalten behöver passera genom en larmbåge. Därefter följer allt som oftast visitation av besökaren eller den intagna, något som kan vara en känslig punkt för somliga, menar kriminalvårdaren Anders Frense.

– Vid visitering är det viktigt att vi är försiktiga och respektfulla. Målet med visitationen är att hindra otillåtna föremål att komma in i fängelset. Det är någonting vi måste göra, även om det kan kännas kränkande.

De höga staketen runt anstalten i Ystad skapar en sluten miljö. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Delar av de långa korridorerna är målade i grönt och blått. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
För att underlätta för barn som hälsar på är besöksrummet anpassat för yngre individer. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Från vänster: Anders Frense, kriminalvårdare och Andreas Wallin, kriminalvårdschef. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Styrs av sina män

Korridorerna är långa och målade i grönblått här och var. På anstalten i Ystad bor 65 kvinnor, dömda för allt från narkotika-, våldsbrott och stöld. Många av dem har problematiska förhållanden i sitt bagage och enligt Anders Frense blir fängelset ett ställe att landa på.

– De som sitter här har ofta haft det tufft. Det är lätt för en person utanför anstalten att se ner på de intagna, men de flesta av oss hade nog hamnat i samma situation om vi hade gått i deras skor. Majoriteten av de intagna vill komma tillbaka in i samhället igen, de vill ha trygghet och må bra, säger han.

Anders Frense håller i några av de fyra yogaklasser som hålls varje vecka på anstalten i Ystad. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
De intagna uppmanas till kreativitet – bland annat genom drejning. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Varje avdelning har tillgång till ett pentry med mindre sällskapsrum. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Kvinnorna som kommer hit är inte helt sällan sargade och styrda av sina män", säger Anders Frense. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Flera av kvinnorna kommer från destruktiva relationer – något som påverkar dem psykiskt. 

– Kvinnorna som kommer hit är inte helt sällan sargade och styrda av sina män. Därför har de ofta psykiska problem när de kommer till anstalten. När män hamnar i fängelse kommer deras partners i regel och hälsar på, men när det är tvärtom lämnas kvinnorna av männen. Samhället ser ner på kvinnor som begår brott.

VANLIGASTE BROTTEN PÅ ANSTALTEN I YSTAD

• Narkotikabrott

• Tillgreppsbrott

• Våldsbrott

LÄS MER: Dömda mördaren Sara i bråk – med fängelset

I snitt sitter en intagen på anstalten i Ystad mellan ett och tre år och syftet med vistelsen är att få kvinnorna redo för samhället.

Celler med "hotellstandard"

Det nystartade partiet Alternativ för Sverige, som leds av den tidigare ordföranden för Sverigedemokratisk Ungdom, Gustav Kasselstrand, har gått hårt åt kriminalpolitiken i sitt partiprogram. 2018 går partiet bland annat till val på strängare straff och försämrad standard på anstalterna. Partiet hävdar att de intagna har ”tillgång till lyxutrustning” och vill att de intagnas möjlighet till att tjäna pengar i fängelset ska tas bort.

Alternativ för Sveriges partiprogram menar att svenska fängelser är av ”hotellstandard”. Foto: Alternativ För Sverige/Skärmdump

Enligt Alternativ för Sveriges partiprogram lever intagna på fängelse ”med hotellstandard”. Att anstalter går att likställa med hotell är något som Anders Frense ställer sig skeptisk till.

– Vi arbetar för att de ska må bättre, men jag ser inte det här som ett hotell. Här får man inte lov att gå som man vill och de är tvingade till att göra som vi säger – så går det inte till på hotell, säger han och fortsätter: 

– Om någon blir dåligt behandlad ger den upp och blir ännu argare, det är en dålig person att ha på gatan. Det är ett kortsiktigt tänk man har om man tycker att livet ska vara hårt inne på anstalten. Målsättningen är inte att straffa dem när de är här – straffet består av att de sitter inlåsta. Bilden av fängelser är skev, det är få på utsidan som vet hur det går till här.

Cellerna är ungefär tio kvadratmeter stora, om utrymmet för toaletten räknas med. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Den intagna tilldelas plasttallrikar och bestick, som finns i cellen. Bestickens plats är tydligt utmärkt, för att kriminalvårdaren snabbt ska kunna se att inget bestick saknas. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
På insidan av dörren finns en inventarielista, både för den intagna och kriminalvårdarens skull. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Anstalten i Ystad uppmanar de intagna till att träna, för att arbeta för en bättre hälsa. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Under rundturen i fängelset tas vi till de omdiskuterade ”hotellcellerna”. De är mycket små: tio kvadratmeter. Och då räknas även toaletten med.

ATT VARA MAMMA PÅ FÄNGELSET

• Somliga intagna är gravida när de kommer till anstalten i Ystad. Det finns en plan för det scenariot, som hittills ska ha fungerat bra.

– Vi har kontakt med socialtjänsten och de avgör vad som är bäst för barnet: att stanna med sin mamma eller att hamna i någon form av fosterfamilj. Barn har fötts här och levt på fängelset under sina första år. Det är först när barnet blir runt två, tre år och behöver kontakt med andra barn som det inte längre är en optimal lösning, säger Anders Frense.

 

• Föräldrar som har sina barn utanför fängelset kan delta i en föräldragrupp.

– I föräldragruppen diskuterar vi hur man håller kontakten med sitt barn och huruvida det är det bästa för barnet eller inte. Anstalten har barnets bästa i åtanke.

Som en uppföljning av föräldragruppen har även ”Godnattsagor inifrån” skapats:

– Som en uppföljning på föräldragruppen skapades ”Godnattsagor inifrån”. Mammorna får läsa in en saga till sitt barn på en cd, som sedan skickas till barnet. Det görs i samarbete med Ystads bibliotek, säger Frense.

 

• Anstalten i Ystad har en besökslägenhet som de intagna kan låna över en helg. I lägenheten finns bland annat ett barnrum, för den som får besök av sitt barn.

När den intagna flyttar in i cellen finns det ett start-kit med diverse nödvändiga hygienartiklar. En säng, några plasttallrikar, tre bestick och en tv finns också på plats. Tv:n ses som en konstruktiv åtgärd i arbetet för att få den intagna att acklimatisera sig till verkligheten, utanför fängelsets väggar. I övrigt är rummen sparsamt inredda.

Eva: ”Handlar om okunskap”

Eva Jeppsson har själv avtjänat tre år i fängelse, efter att ha dömts för grov misshandel och narkotikabrott. Sin tid satt Eva av på Hinseberg och Sagsjön, till och med år 2009 då hon blev villkorligt frigiven och släpptes. Eva Jeppsson berättar att hon har fängelset att tacka i viss mån, eftersom vistelsen på anstalterna hjälpte henne att bli drogfri. Däremot delar hon inte Alternativ för Sveriges uppfattning om att cellerna har samma standard som hotell, och förklarar att livet i fängelset inte är alltid är särskilt lätt.

Eva Jeppsson satt inlåst i tre år. Nu är hon verksam inom KRIS. Foto: Joakim Berndes

– Man sonar sitt straff och allmänheten är tyvärr väldigt snabb på att döma. Jag tror det handlar om okunskap. När man hör på nyheterna och läser i tidningar kan de svenska fängelserna nog upplevas som hotell – men man är ju fortfarande frihetsberövad. Man sover i en säng som är 80 centimeter bred och allting är väggfast, det är heller inte alla celler som har toalett. Det tycker inte jag är hotellstandard, säger hon och fortsätter:

– Däremot är jag tacksam för att det var i Sverige som jag satt. De har säkert mycket sämre omständigheter på många andra ställen.

Eva själv är uppvuxen på institutioner sedan sju års ålder och var sedan tidigare van vid inlåsningar och regler. Trots det kändes somliga dagar svårare än andra, menar hon.

– Vissa dagar var det jättejobbigt att sitta på anstalten, man har ju ingen kontakt med omvärlden. Man behöver veta att det finns ett liv utanför också. Kontakt utifrån är viktigt för ens välmående.

Tjänar nio kronor i timmen

Klockan 07.00 väcks samtliga intagna på anstalten i Ystad. Då ska alla stiga upp för frukost i matsalen, tio minuter senare. Hur dagen ter sig därefter ser olika ut, beroende på vilken intagen det handlar om. Somliga beger sig till ”arbetsdriften” – ett annat namn för den verkstad som ligger på anstalten. Andra jobbar med trädgårdsarbete, vilket det stora växthuset i anslutning till fängelset ger möjlighet till. 

"Sysselsättning är A och O, alla mår bra av det", säger Anders Frense. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
I matsalen finns det plats för samtliga 65 intagna. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
När den intagna först kommer till fängelset finns det ett särskilt utbud av kläder, som hon kan välja mellan. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

– Sysselsättning är A och O, alla mår bra av det. Den största sysselsättningen är arbetsdriften, där de jobbar med monteringsarbete. Just nu bygger de stringhyllor där. Vi har också ett växthus med olika blommor och plantor, där de intagna kan få arbeta, säger Anders Frense.

För arbetet tjänar kvinnorna nio kronor i timmen, pengar som ofta går till att handla i fängelsets kiosk, pensionssparande eller som sätts på den intagnas privata sparkonto. 

 

LÄS MER: Martina, 40, mördade två – så lever hon i fängelset

 

Annan särskild verksamhet, förkortat ASV, finns på anstalten i Ystad. Där ligger fokus på hälsa och harmoni – något som visat sig ge fina resultat hos de intagna.

– Vi har en hälsosatsning här. En hälsoprofil skapas på den intagna och vi satsar på välmående på flera olika sätt. Fyra gånger i veckan finns det möjlighet för yogapass, både för kvinnorna som sitter i fängelset och för de män som sitter häktade i byggnaden bredvid. Även mindfulness, betalda träningstimmar och fokus på hälsosam kost erbjuds.

Innan besökaren träder in i yogastudion ska skorna tas av. Foto: Christian Örnberg
I ena änden av växthuset finns den ljusa yogasalen. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Yogan och mindfulness-kursen sker i växthusets bortre ände. Där har en provisorisk vägg satts upp, mellan trädgårdsdelen och yogasalen. Vid ingången till det ljusa rummet finns en handmålad skylt som uppmanar besökaren att ta av sig sina skor, innan inträde i rummet. Salen är luftig och rofylld.

– Nu när solen börjar komma kan det bli ganska varmt här inne. I går höll jag en yogaklass här och det var på gränsen att vi klarade av det. När det blir för varmt går vi ut och har yoga på gräset i stället, säger Anders Frense.

 

KVINNOR PÅ ANSTALT

Under 2016 var ungefär 8 procent av de som togs in på anstalt kvinnor. 

656 kvinnor togs in på anstalt, och liknande siffror går att se sedan tio år tillbaka. 38 procent av dem hade en frihetsberövande kriminalvårdspåföljd sedan tidigare.

Av de intagna kvinnorna var 48 procent 40 år eller äldre.

 

Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå).

Risk för återfall

Hälsoarbetet har i regel en uppenbar positiv inverkan på anstaltens kvinnor, menar Frense. Med hjälp av satsningen får de intagna redskap att jobba med under självutvecklingen.

– Tanken med denna satsning är att den intagna ska få upp självkänsla och självförtroende, det ena ger det andra. Kvinnorna som kommer hit har ofta många år av missbruk och dåliga förhållanden bakom sig. Det tar tid att bygga upp sig själv efter det och hälsoprofilen är ett verktyg för det.

En idrottshall i finns till de intagnas förfogande. Hallen är mindre än en vanlig gymnastiksal. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Anders Frense med kollegan Henrik Jörgensen utanför en cell. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Ett bibliotek finns på anstalten i Ystad. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
På anstalten i Ystad finns en mindre lägenhet som den intagna kan bo i med anhöriga under en helg. På bilden visas barnrummet i lägenheten. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Flera olika typer av fängsel finns inlåsta i mindre skåp nära entrén. Foto: Christian Örnberg

KBT-terapi erbjuds för de intagna, då främst med fokus på missbruk, våld och kriminalitet. Därtill finns motivationsprogram, för att uppmana den intagna till att själv vilja förändra invanda mönster.

– Vi tror mycket på deras egen motivation och vilja. Det är tufft att göra förändringar, oavsett om man sitter i fängelse eller inte, men om de vill och vågar får de möjlighet att ta tag i sina problem.

"Vi tror mycket på deras egen motivation och vilja", säger Anders Frense, som här står på promenadgården. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Anstalten i Ystad satsar på hälsa. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Hälsoprofilen hjälper den intagna att få rutiner, någonting som Anders Frense understryker vikten av att ha på anstalten. Att stärka kvinnorna inifrån och ut ger de intagna bättre förutsättningar för det riktiga livet utanför, men ibland räcker fängelsets arbete trots det inte till.

När kvinnorna släpps ut från fängelset klipps kontakten helt med tryggheten inne på anstalten. Det kan i somliga fall leda till förvirring – och vissa gånger även återfall.

– Risken att de faller tillbaka är förhållandevis hög, även om vi arbetar med dem går det aldrig att förebygga återfall helt och hållet. Många blir psykiskt starka och välmående inne på anstalten, men när de kommer ut existerar en helt annan spelplan med lockelser, kanske i form av missbruk och dåliga relationer.

 

EN DAG PÅ ANSTALTEN I YSTAD

07.00: Upplåsning

De intagna väcks klockan 07.00 och då är det uppstigning som gäller. En stund senare serveras det frukost.

 

07.10-07.40: Frukost

Frukosten äts i fängelsets matsal. Matsalen ligger i anslutning till en av anstaltens flera långa korridorer.

 

07.50: Släpp till sysselsättning

För att komma in till sysselsättningen går den intagna igenom en larmbåge. Sysselsättningen kan bestå av monteringsarbete eller trädgårdsarbete i anstaltens växthus.

 

11.20: Förmiddagens sysselsättning slut

När den intagna går ut från sysselsättningen passeras larmbågen ännu en gång, för att kriminalvårdarna ska kunna se att ingenting av metall tas med ut från lokalen.

 

11.25-12.00: Lunch

Lunchen serveras i den gemensamma matsalen, där samtliga intagna äter. Maxantalet i matsalen är 65 personer – lika många som antalet platser för de intagna på anstalten.

– Det ser ungefär ut som en skolmatsal. Just nu renoveras vårt kök och de intagna får portionsförpackade måltider. Men annars lagas maten på plats av de intagna, vi vill att de ska vara förberedda tills när de kommer ut i det riktiga samhället. För den som exempelvis är vegetarian eller allergisk finns också alternativ, säger Anders Frense.

 

12.50-13.20: Promenad

De intagna har rätt till en timmes promenad om dagen. På sommarhalvåret delas timmen upp på två: en halvtimme vid lunchtid och en halvtimme på kvällen. Under dagens första utevistelse, på promenadgården, har den intagna rätten att röka två stycken cigaretter.

 

13.25: Släpp till sysselsättning

Precis som på morgonen passerar den intagna en larmbåge på väg in till sysselsättningen.

– Det kan vara någon som går i skolan, går ett program, gör en aktivitet eller tränar. Under den här tiden har de också möjlighet att tvätta. De har en tvättid var i veckan. Vi tvingar inte någon att delta, men vi försöker att motivera den intagna att fullfölja det som den påbörjat, säger Anders Frense.

På vägen ut från lokalen går de igenom detektorn igen.

 

16.30-17.00: Middag

De intagna samlas åter en gång i matsalen, denna gång för middag.

 

17.25-17.55: Terrassen

Under sommarhalvåret håller terrassen öppen en halvtimme på kvällen. Terrassen består av en mindre gräsplätt precis utanför en av fängelsets träningslokaler. På terrassen råder det rökförbud.

 

18.30: Avdelningarna stängs

När avdelningarna stängs klockan 18.30 får de intagna fortsätta vistas i det tillhörande pentryt under en kortare stund.

 

18.45-19.00: Inlåsning

Innan inlåsning ska den intagna vara klar för dagen. Medicin ska vara tagen, posten hämtad och dagens bestyr ska vara färdiga. Den intagna får släcka och somna när hon själv behagar, så länge ingen annan intagen störs.

 

Text: Elvira Lagerström Dyrssen. Foto: Christian Örnberg. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!