Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så hotas Sydsverige av Rysslands vapen

Ryska Iskandermissiler på segerparad i Moskva i maj 2013. Foto: Alexander Zemlianichenko

Jacob Westberg, expert vid Försvarshögskolan.

Foto: Försvarshögskolan
Putin. Foto: Alexei Nikolsky

Ryssland hotar att placera ut missiler som kan laddas med kärnvapen – 30 mil från svenska gränsen.

– Det innebär en ökad utsatthet för Sydsverige. Bland annat är baserna i Karlskrona, Ronneby, Hagshult och Hästveda intressanta för Ryssland, säger Jacob Westberg, expert vid Försvarshögskolan.

Iskander

* Iskander är en kortdistansrobot med en räckvidd på drygt 50 mil. Vapnet kallas av Nato SS-26 Stone.

* Det är en så kallad ballistisk robot som bara är styrd under avfyrningsfasen, till skillnad från en kryssningsrobot. Iskander innehåller en raketmotor som accelererar till en förutbestämd fart och riktning. Roboten fortsätter sedan i en kastbana mot det avsedda målet.

* Systemet är främst avsett för precisionsbekämpning med bland annat klusterbomber och bomber med elektromagnetisk puls. Den kan även kärnvapenbestyckas.

* Ryssland har sedan länge redovisat sina planer att utrusta samtliga markrobotförband med Iskander, som ska ersätta den äldre roboten Totjka, fram till 2020.

Källa: Försvarsmakten, Nationalencyklopedin

Kaliningrad

* Kaliningrad var en gång det preussiska Königsberg och en tysk bastion fram till andra världskrigets slut. Efter andra världskrigets slut införlivades norra delen av det tyska Ostpreussen med Sovjetunionen. Königsberg döptes om till Kaliningrad.

* Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Kaliningrad Oblast en rysk enklav inbäddad mellan Litauen, Polen och Östersjön och Rysslands västligaste utpost. Kaliningrad är huvudbas för Östersjöflottan och gränsar numera till Nato, sedan Polen blev medlem av alliansen 1999.

* I Kaliningrad finns det i dag ett antal vapenbärare som kan laddas med kärnvapenstridsspetsar, såsom Östersjöflottans ytstridsfartyg, attackflyg, luftvärnsrobotförband samt markrobotförband.

Källa: Försvarsmakten, Nationalencyklopedin

Tidigare om kärnvapen i Kaliningrad

2001

Redan i januari 2001 kom uppgifter i Washington Times om att Ryssland förberedde kärnvapen i Kaliningrad. Rysslands utrikesminister Igor Ivanov förnekade uppgifterna när han träffade Sveriges utrikesminister Anna Lindh i mars. Han hävdade att det inte finns "några som helst kärnvapen" i den ryska regionen som ligger avskild från det ryska hjärtlandet.

2008

Engelska The Times uppgav att Ryssland planerade att kärnvapenbestycka fartyg i Kaliningrad i Östersjön. Enligt tidningen var de ryska planerna ett svar på Polens beslut att låta USA placera ett antimissilsystem i landet.

2011

Litauens försvarsminister Rasa Juknevičienė anklagade i litauisk radio i februari 2011 Ryssland för ha taktiska kärnvapen i Kaliningrad. Ryssland hade i november 2010 förnekat det.

2013

I december 2013 kom uppgifter i den tyska tidningen Bildzeitung om att Ryssland placerat ut nya kärnvapenbärande Iskanderrobotar i Kaliningrad och längs gränsen till de baltiska staterna. Uppgifterna bekräftades av det ryska försvarsministeriet, som hänvisade till att Ryssland inte kränkte några internationella avtal genom utstationeringen.

Den ryska basen i Kaliningrad ligger drygt 30 mil från den svenska gränsen.

Här hotar Ryssland att placera ut så kallade Iskandermissiler som kan laddas med kärnvapen, rapporterar nyhetsbyrån Interfax, som hänvisar till en rysk militärkälla. Missilerna uppskattas ha en räckvidd på 50 mil.

– Problemet med Iskanderrobotarna är att det inte går att veta vilka som är laddade med konventionella vapen och taktiska kärnvapen, säger försvarsexperten Johan Wiktorin.

Viktiga svenska baser

Inom träffradien för missilerna ligger bland annat flygflottiljen F17 utanför Ronneby med tillhörande F 17G på Gotland samt flygstridsledningen i Hästveda och flottan i Karlskrona.

Även den militära flygbasen Hagshult utanför Värnamo täcks in. Flygbasen var vid invigningen 2008 en av Europas modernaste, enligt Försvarsmakten. Här har flera Natoländer övat strid och när ryska bombplan övade mot svenskt luftrum vid påsken 2013 uppgavs Hagshult vara ett av målen med övningen.

Iskanderrobotar skulle kunna användas för att förvägra Nato en spontan basering av trupp på basen i händelse av att Ryssland går in i Baltikum.

– Flygplatsen är en viktig del i den ryska krigsplanläggningen vid en tänkt invasion av någon av de baltiska staterna, sa en källa i maj till Expressen.

"Ett politiskt hot"

Det är dock inte första gången som Ryssland hotar att flytta Iskandermissiler till Kaliningrad.

– Men det här innebär en eskalering av de spänningar som finns mellan Europa och Ryssland. Det kan handla om att ha militär förmåga redo men det är även en slags skrämseldiplomati, där man använder militära maktmedel i syfte för att skrämma andra stater till ett önskat beteende. Att Ryssland valt att flytta missiler närmare Natos och Sveriges gräns ska framför allt tolkas som ett politiskt hot, säger Jacob Westberg, expert vid Försvarshögskolan.

Fram till 2020 ska Ryssland satsa 4 300 miljarder kronor på försvaret. Samtidigt har Sverige rustat ner – avgående överbefälhavare Sverker Göranson har kallat det för ett "enveckasförsvar".

– Vi måste stärka vårt eget försvar, det är det absolut viktigaste just nu. Det är vi som får ta första stöten om Ryssland gör någonting, oavsett om vi är med i Nato eller inte, säger försvarsexperten Johan Wiktorin.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!