Så har solstormar slagit till tidigare

En solstorm slog på onsdagen ut all flygtrafik till och från Sverige. Bilden är från ett tidigare tillfälle.
Foto: AP NASA
Sturups flygplats.
Foto: Christian Örnberg

En kraftig solstorm skulle vara förödande för vårt högteknologiska samhälle.

Tidigare solstormar är ingenting jämfört med vad en ny kan åstadkomma.

– Strömsystem, satelliter och kommunikationssystem kan fallera totalt, säger Raimund Muscheler, som är professor vid Lunds universitet och en av huvudforskarna i en ny undersökning.

I en rykande färsk studie från Lunds universitet är nu bevisen övertygande.

Kraftiga solstormar har påverkat jorden förr – och slagit ut den befintliga kommunikation som fanns då.

Och på onsdagen hände det. Alla flyg som skulle till och från Sverige stoppades på eftermiddagen på grund av en kraftig solstorm.

– Det som sker nu är att flygplan som är i luften kan komma ner dit de ska. Men de som står på marken hålls kvar i väntan på prognos eller besked från Luftfartsverket. Det är det vi vet just nu, säger Ulf Wallin, presschef Swedavia till Expressen på onsdagseftermiddagen.

Solstormar kan vara häpnadsväckande.

Den första september 1859 fick astronomen Richard Carrington syn på en av de kraftigaste solstormar som någonsin setts till.

Människor trodde att grannbyar stod i brand och gruvarbetare gick upp långt innan arbetstid eftersom de trodde det var morgon.

"Katastrofala följder"

År 1859 förstördes stora delar av telegrafnätet. Fenomenet blev känt som Carrington-stormen och det är ett skräckexempel hur våldsam en solstorm kan vara.

Men om en solstorm slår till igen – och ännu värre en kraftig sådan – får det förödande konsekvenser.

Forskare har återkommande varnat för att en solstorm av liknande kaliber kan slå ut allt vi byggt upp.

Och nu finns bevisen.

– Små solstormar har lett till att strömmen slagits ut även i Sverige. Satelliter är i stor fara, och även personer i rymden eller atmosfären. Dessutom kan kommunikationssystem fallera totalt. Men det här är så klart spekulationer, säger Raimund Muscheler till Kvällsposten.

– Det kan få katastrofala följder, berättar han för den danska tidningen Ekstrabladet.

Slår ut kommunikation

Undersökningen som presenterats på Lunds tyder på att solen kan producera långt mer våldsamma solstormar än Carrington-stormen.

Radioaktiva partiklar som bildas i rymden har hittats bland annat i isen på Grönland och på Antarktis utesluter andra möjliga förklaringar till bland annat solstormen som slog till 1859.

Forskarna konstaterar att jorden träffades av två solstormar för tusen år sedan som var minst fem gånger kraftigare än de hittills dokumenterade solstormarna.

Och när det sker igen kan stora delar av den teknologin som vi byggt upp raseras.

– Med de upptäckter vi gjort kan vi utesluta andra förklaringar än solstormar vid de tidigare händelserna. Med de nya uppgifterna kan vi uppskatta energin och antalet partiklar som kommer från solen till jorden, säger Rajmund Muscheler.

"Solstormar händer ganska ofta"

Men när en solstorm i så fall skulle kunna ske går det inte att räkna ut.

– Solstormar med mycket mindre partiklar händer ganska ofta. Vi har nu hittat partiklar från några kraftiga (sol)stormar. Men längre bak i tiden är dokumentationen av datan inte särskilt bra. Det betyder att de här enorma solstormarna är ganska sällsynta. Att föra statistik på så få händelser är svårt. Därför är det svårt att diskutera sannolikheten för solstormar för tillfället, säger Raimund Muscheler.

Sex miljoner utan ström

Forskningen som gjorts på Lunds universitet handlar till stor del att kunna slå fast att solstormar har ställt till det förr.

1989 fick orsakades en våldsam solstorm att ett elnät i Quebec i Kanada slogs ut. Då stannade tunnelbanan, skolor låstes och folk var inspärrade i hissar. Sex miljoner människor befann sig plötsligt i mörklagda hus.

– Vi har haft några exempel på solstormar i modern tid som visar hur sårbara vi är för stora solstormar. Vårt samhälle blir mer och mer beroende av teknologi från satelliter. GPS, mobiltelefoner och andra kommunikationssystem som kan braka samman om våra satelliter blir förstörda av en solstorm, berättar Susanne Vennerstrøm som forskar vid DTU Space till Ekstrabladet.

FAKTA

På några minuter kan en solstorm frigöra enorma mängder energin vilket ger en medeleffekt under denna tid som kan nå en sjättedel av solens totalt utstrålade effekt. En solstorm utsänder både partikelstrålning och elektromagnetisk strålning på alla våglängder, inklusive ultraviolett och röntgen, och ger även upphov till intensifierad solvind. Samtliga dessa effekter har betydelse för rymdvädret.

MISSA INGA NYHETER FRÅN SYDSVERIGE – ladda ner Kvällspostens app!