Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så här skyddar du dig mot bankbedragarna

MEDHJÄLPAREN. En av 30-åringens kumpaner finns på film efter att han har tagit ut en summa pengar på X-change i Malmö. Det finns många bilder från övervakningskameror i utredningen. Foto: Polisen
DRABBAD. Sparbanken Öresund. Här kontoret vid Stortorget i Malmö. Foto: Ulf Ryd

Under måndagen dömdes en 30-årig man för att ha kapat bankkonton genom spionprogram på nätet.

Här är knepen för att hålla bedragarna på avstånd.

– Det är enkla grundregler som gäller, säger Magnus Gustafson, säkerhetsansvarig på Sparbanken Öresund, till Kvällsposten.

SÅ SKYDDAR DU DIG MOT BEDRAGARNA

Klicka inte på länkar

Var misstänksam mot alla e-postmeddelanden som ber dig att lämna ut någon form av konfidentiell information - framför allt bankinformation.

Om ett misstänkt meddelande innehåller en länk till en webbplats, klicka inte på länken.

Titta efter hänglåset

Använd endast säkra anslutningar för att skicka och ta emot personlig information. Framför allt när det gäller kreditkortsinformation. Titta efter en hänglåssymbol eller en nyckel i webbläsarens nederkant eller i aktivitetsfältet. Ett låst hänglås eller en nyckel visar att anslutningen är säker och krypterad.

Använd uppdaterade program

Installera en programvara från en välkänd leverantör som tar hand om oönskad e-post (skräppost).

Använd en personlig brandvägg, ett antivirusprogram och ett antispionprogram för att skydda dina data.

Ladda ner de senaste säkerhetsuppdateringarna till webbläsaren och operativsystemet.

Genom till synes harmlösa datorprogram lyckades 30-åringen kapa lösenord, kontonummer och bank-id:n och svindlade till sig miljonbelopp. Under måndagen dömde Malmö tingsrätt 30-åringen till 3 års fängelse för 13 fall av grovt bedrägeri.

De drabbade var privatpersoner, företag men även ideella organisationer och tillsammans blev de av med över 11 miljoner kronor. Extra hård blev smällen för bankerna som blev tvungna att ersätta sina kunder.

– Det är ju en chock. Och man blir oerhört försiktig och noggrann med datasäkerheten efter en sådan smäll, säger en av Sparbanken Öresunds drabbade kunder.

– Men banken har varit bra. Polisen också.

"Byt lösenord ofta"

Magnus Gustafson, som arbetar med säkerheten på Sparbanken Öresund, säger att banken nu har täppt till alla hål och undanröjt alla hot som de kunnat komma på i sina system. Men kundernas egna datanät, apparater och säkerhetssystem kan fortfarande vara en svag länk i säkerhetskedjan.

– Vi kan bara mana våra kunder och alla som använder dator till transaktioner och känsliga kontakter att vara försiktiga, säger Magnus Gustafson.

Enligt honom finns det några enkla grundregler för att minska risken att utsätta sig för onödiga säkerhetsrisker på nätet: Ha alltid antivirusprogram med personlig brandvägg, håll datorn uppdaterad och följ instruktioner från tillverkare och leverantör.

– Och byt lösenord rätt ofta och låt dem inte vara för enkla.

Banken mejlar aldrig

Ett fenomen som fortfarande är väldigt vanligt, enligt Magnus Gustafson, är så kallad "phishingmetoden". Här utger sig, ofta kriminella aktörer, för att representera banker och begär ut personuppgifter via mejl.

– Alla vet, eller borde veta, att banker inte kommunicerar via mejl på det sättet, bara efter inloggning och säkerhetskoder. Ändå är det personer som trillar dit och blir avlurade pengar, säger Magnus Gustafson.

I den aktuella rättegången har kapningarna också ofta rört sig om förmögenheter på flera hundra tusen kronor. Med en av sina trojaner lyckades 30-åringen hämta hem 9,8 miljoner från ett enda bolag. Av dessa överfördes 7.2 miljoner till en bank i Jordanien

Delar av dessa pengar lyckades Sparbanken Öresund "frysa", och senare hämta hem till kunden. Men en del av de 7.2 miljoner fattas fortfarande. Hur mycket som bedragarna fortfarande har kontroll över kan inte ens polisen svara på.

Tidigare har även en del av 30-åringen medhjälpare dömts för inbladning i härvan.