Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskarlarmet om luften i Skåne: ”Skrämmande”

Här drabbar förorenad luft de gravidas foster.
Dalaplan i Malmö, ett av Skånes mest luftförorenade områden.Foto: JENS CHRISTIAN
Malmöbon Sofie Norrby är gravid när vi börjar jobba med reportaget.Foto: JENS CHRISTIAN

Härdade läkare blir omskakade av hur skånska mammor och foster drabbas av luftföroreningar.

Nu avslöjar forskning på vilka adresser gravida drabbas mest – och hur många som skulle kunna räddas om lokala föroreningar minskade.

– Jag är förfärad, det är skrämmande, säger Stefan Hansson, överläkare på Kvinnoklinken i Lund.

Iskall rök väller ut ur en frys full med hundratals skånska moderkakor.

De har, med samtycke av nyförlösta mödrar, omhändertagits direkt efter förlossning, frusits ner och körts till ett labb i Lund.

Det är hösten 2019 när vi börjar följa ett forskningsteam som bestämt sig för att ta reda på hur luftföroreningar påverkar mödrar och foster - beroende på var de bor.

Överläkaren Stefan Hansson häpnar över resultaten.

– Det är omskakande, säger han.

Men luftföroreningar är känslig information.

När vi besöker Malmöförskolor där luften mäts för att se hur barnen påverkas, blir förskolechefer oroliga och forskare förklarar att det kan bli ”stigmatiserande utifrån miljökvalitetssynpunkt”.

Stefan Hansson är överläkare på Kvinnokliniken i Lund och professor vid Lunds universitet. I hans labb ligger hundratals skånska moderkakor som ingår i en studie.Foto: JENS CHRISTIAN

7 600 svenskar dör av luftföroreningar

Om medier dagligen hade uppdaterat allmänheten om antalet svenskar som dör på grund av luftföroreningar, skulle det påminna om coronasiffrorna.

Eller värre.

Varje år dör 7 600 svenskar i förtid på grund av luftföroreningar. Med förtid menas att personerna förlorat i genomsnitt elva levnadsår.

Bara i Skåne dör 780 personer per år och 117 barn utvecklar astma och 59 bronkit av samma orsak.

Men det många inte vet, är hur allvarligt lokala föroreningar påverkar människans fortsatta skapelse, alltså graviditeten.

Det vill forskarna Ebba Malmqvist, Christina Isaxon och Stefan Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare i Region Skåne, ändra på.

De börjar därför samla in luft i delar av Malmö där föroreningen är hög, och utsätter sedan skånska moderkaksceller för partiklarna.

Det som händer sedan är mer än de förväntat sig.

Forskaren Ebba Malmqvist säger att det fortfarande blundas för hälsoeffekterna av luftföroreningar. För gravida som bor i luftförorenade områden ökar risken att drabbas av havandeskapsförgiftning med 70 procent, jämfört med de som bor på adresser med friskare luft.Foto: JENS CHRISTIAN
Människans fortsatta skapelse drabbas av lokala luftföroreningar.Foto: FELIX HEYDER / DPA/IBL

Luftföroreningar tar sig in i moderkakans celler

Moderkakan är helt unik. Det finns inga andra djur som har en så tunn barriär mellan fostret och mamman.

Den har en fantastisk konstruktion där viktiga näringsämnen från mamman slussas över till barnet.

Men om moderkakan börjar må dåligt, slutar fostret växa så som det borde. Mamman kan drabbas av havandeskapsförgiftning, barnet blir tillväxthämmat och kan födas för tidigt.

Moderkakan är fostrets, eller barnets, förlängda lunga. Så vad händer när mammor blir exponerade för luftföroreningar?

I de skånska forskarnas studie, där moderkakor utsätts för Malmöluft, tar sig partiklar från från de lokala föroreningarna in i moderkakans celler och orsakar inflammation.

Rubbad hormonutsöndring och hämmad celltillväxt är några av de tydliga följderna, jämfört med moderkakor som inte exponerades för luftföroreningar.

– Det här händer här och nu, det drabbar gravida och våra barn runtomkring oss, säger Ebba Malmqvist, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin på Lunds universitet.

Här är luften mest förorenad i Skåne. Trafiken står för hälften av partiklarna, både i små och stora kommuner. I övrigt är småskalig uppvärmning, sjöfarten och andra områdens utsläpp, som kommer hit med luftströmmar, källor till luftföroreningarna.Foto: Lunds universitet
Dalaplan i Malmö är ett av stadens mest luftförorenade områden. Kommunen har lyckats sänka halterna så pass att staten numera slipper betala EU-böter – men inte tillräckligt för att Malmöbornas hälsa inte ska fortsätta drabbas, enligt forskare.Foto: JENS CHRISTIAN

Mammor på förorenade adresser dubbelt så drabbade

Totalt utför forskningsteamet flera studier.

Det visar sig att mammor som bor i Malmöområden där de är högexponerade för luftföroreningar är nästan dubbelt så drabbade av havandeskapsförgiftning som sådana som bor på adresser där luften är ren.

– Ebbas första resultat var ny och unik och helt okänd för oss som förlossningsläkare, säger överläkaren Stefan Hansson.

Hansson blev förfärad när han hörde om Ebba Malmqvists första studier. Att en miljö som uppfattas som hyfsat ren ändå kan ha så stark inverkan att det slår igenom som riskfaktor hos gravida.

– Vi anser att vi bor i ett land där luftföroreningar inte är något vi påminns om i vardagen. Vi tycker att det är ren luft i Skåne. Och trots det så kan man alltså se att föroreningar här är en bidragande risk vid graviditeter, och att det är stora skillnader inom en och samma stad.

Stefan Hansson och Ebba Malmqvist säger att många tänker på Kina och andra länder än Sverige när de hör ”luftförorening”, och att de missar att de lokala föroreningarna kan vara farliga.Foto: JENS CHRISTIAN
Iskall rök väller ut ur frysen. För några år sedan råkade labbet ut för ett haveri och många moderkakor förstördes.Foto: JENS CHRISTIAN

Ebba Malmqvist säger att antalet drabbade ”rent populationsmässigt är stort”, då många bor i välbefolkade städer.

– Vi har även gjort en studie där man hypotetiskt, om man över en natt skulle ta bort alla avgaser, kan se hur många kvinnor skulle vi kunna rädda från havandeskapsförgiftning. Det är ganska många kvinnor.

”Ganska många kvinnor” innebär att var nionde havandeskapsförgiftning skulle kunna undvikas.

Studiens resultat har fått barnmorskor att undra hur de ska kommunicera den nya informationen till gravida kvinnor.

Ebba Malmqvist tycker att det är viktigt att inte alarmera eller skapa skuldkänslor.

– Det här är ett samhällsproblem. Det kommer ju alltid finnas de som inte har råd att flytta, vi ska inte skrämma upp folk i onödan, stress är ju inte heller bra.

Kartan visar var utsläppen från småskalig uppvärmning, exempelvis eldning av ved, är störst i Skåne. I Osby står småskalig uppvärmning för 89 procent av de lokala luftföroreningarna. Men totalt i Skåne är trafiken överlägset största källan till luftföroreningar.Foto: Lunds universitet

”Vädra mot innergård”

Men precis som det finns andra faktorer som kan påverka graviditeter, och som är bra att gravida känner till, kan det vara bra att informera om föroreningars påverkan.

– Vädra mot innergård. Ta inte dina promenader längs trafikerad gata. Men var medveten om att det här är ett problem som vi i samhället måste lösa gemensamt, säger Ebba Malmqvist.

– Vi kan fråga oss om vi verkligen behöver ta bilen när nästan alla bilresor kan bytas mot cykel, gång, tåg eller buss. Varje sträcka vi kör spelar roll och varje gång vi ställer bilen så sparar vi våra medmänniskor från att andas in våra avgaser.

Även om forskarna inte vill skrämma upp någon vill många gravida veta hur de kan ge sitt barn de bästa förutsättningarna.

– De här studierna är ännu på ett tidigt stadium. Det är bra om samhället är medvetet om att luftföroreningar är en riskfaktor för mödrar och foster. Vilket gör det viktigt med katalysatorer på bilar, att gå över på elbilar, diesel kanske man bara ska köra tunga fordon vissa tider på dygnet, säger Stefan Hansson.

– Om någon redan ligger i högrisk för att få havandeskapsförgiftning kanske barnmorskor kan avråda dem från att ta den där resan till Kina eller annat ställe med dålig luft. Precis som man gör med familjer där små barn är känsliga i luftrören, säger Ebba Malmqvist.

Sofie Norrby, gravid under reportaget: ”Men att graviditeten skulle kunna påverkas, att det skulle kunna gå över till fostret, har jag inte tänkt på”.Foto: JENS CHRISTIAN

”Jag kunde aldrig ha fönstren öppna”

Malmöbon Sofie Norrby är gravid när vi möts.

Till vardags jobbar hon i Region Skåne med att få fler skåningar ut i naturen.

Hon gör aktiva miljöval och anser sig vara en miljömedveten människa. Äter inte kött, åker kollektivt, cyklar.

Men hon bor inne i stan, där trafiken bullrar fram och grönområden är få.

– Tidigare bodde jag på Amiralsgatan, en av de mest förorenade i Malmö. Jag kunde aldrig ha fönstren öppna. Jag var tvungen att torka fönsterkarmarna som var svarta, det kommer ju nånstans ifrån, säger Sofie Norrby.

Hon säger att hon läst studier om att tusentals svenskar dör i förtid av luftföroreningar. Fler än antalet som dör i bilolyckor.

– Men att graviditeten skulle kunna påverkas, att det skulle kunna gå över till fostret, har jag inte tänkt på. 

Sofie Norrby tänker att vi fortfarande vet ganska lite om hur utsläpp påverkar människan i längden.

– Jag har gjort aktivt val bo i en stad, även om det inte bidrar positivt ur utsläppsperspektiv. Det positiva är att jag kan cykla till jobb och förskola, till skillnad från glesbygden där man kör överallt. Jag kommer själv från glesbygden och där tar man bilen till mycket kortare resor än man gör i en stad, säger hon.

”Stigmatiserande”

Men alla som bor ”inne i stan” påverkas inte likadant.

Malmö rankas som en av städerna i Sverige med sämst luftkvalitet. Här ligger luftföroreningarna generellt något lägre än i Göteborg och Stockholm, utom för små luftburna partiklar som till stor del kommer in söderifrån med vindar från kontinentens industriområden

Men forskningsteamets studier visar att Malmöbor som är socialt utsatta också är mer utsatta för föroreningar.

Många gånger flyttar de som kan till renare villaområden utanför staden när de har fått barn, men kör sedan bilen in till stan för att jobba.

Det innebär att de låter barnen som bor i staden få andas in avgaserna. Barn vars föräldrar inte har råd att flytta och som oftare använder kollektivtrafik eller cykel själva, enligt Ebba Malmqvist.

När vi besöker Malmöförskolor där luften mäts för att se hur barnen påverkas, flaggar en annan forskare för att det inte är lämpligt att förskolorna är identifierbara ”då detta kan bli stigmatiserande utifrån miljökvalitetssynpunkt för dessa”.

– Det här drabbar de mest känsliga och de som har minst att säga till om: gravida kvinnor som inte kan välja var de bor, och bor där det finns mycket trafik, men också fostret som inte valt alls att befinna sig i en smutsig miljö, säger Ebba Malmqvist.

Stefan Hansson och forskarteamet ska nu studera om luftföroreningar modifierar våra gener.Foto: JENS CHRISTIAN
På några förskolor i Malmö mäts utomhusluften, och inomhusluften, för att se hur utsatta barnen är under dagen. Förskolepersonal anger när barnen är ute eller inne och mätinstrument registrerar hur mycket barnen rör sig.Foto: JENS CHRISTIAN

Fler bilfria gator

Sofie Norrby hade velat se fler bilfria gator. Ett hett debatterat ämne.

Hon säger att vi behöver stora ändringar i vår livsstil för att få en bättre miljö, minska utsläpp och bidra till fossilfria drivmedel.

– Vad vill vi ha för städer, vad ska vi med städer till och hur vill vi att dess invånare ska må? Det är frågor vi måste ställa oss. Utsläppen är fortfarande jättehöga och stadsplaneringen har inte nått hela vägen fram.

Nästa steg i den skånska forskningen är att se hur luftföroreningar påverkar människans genetiska signatur. Alltså hur våra gener modifieras och förs över till framtida generationer.

Under coronakrisen har luftföroreningarna i Malmö minskat för lite för att kunna dra några slutsatser om det beror på minskad trafik eller väderförhållanden.

På midsommarhelgen, när många lät bilen vila eller hade lämnat stan, registrerades de lägsta utsläppen för i år.

Luftföroreningar i Malmö. Områden med hög luftförorening ses i rött.Foto: Malmö stad
I Dalaplan i Malmö berättar företagare och boenden om luft som ger huvudvärk och om växter som dör.Foto: JENS CHRISTIAN

Värst drabbade områdena

I flera år klarade Malmö inte EU-värdet för årlig medelhalt av luftföroreningar, vilket tvingade staten att betala böter.

Områdena runt Amiralsgatan, Bergsgatan, Dalaplan och Värnhem är värst drabbade.

Mätningar på Dalaplan visar att halterna av kvävedioxid har minskat med 34 procent under perioden 2006–2019, främst på grund av trafikminskning och teknikförbättring.

Forskarna ser dock negativa effekter även på nivåer som ligger under EU:s värde. Och de totala luftföroreningarna har slutat minska i Malmö senaste två åren.

Trots ny teknik och styrmedel är trafiken största källan till hälsopåverkande luftförorening, både i stora och mindre kommuner.

Minskning av avgaser i Malmö hade varje år kunnat förhindra 55 till 93 förtida dödsfall i Skåne, 30 färre sjukhusinläggningar för respiratoriska sjukdomar, 87 demensfall, 21 nyinsjukna barn i astma, 95 barn med bronkit.

– Vi har ju nollvision för trafikdöden och det satsas jättemycket på detta – samtidigt blundar vi för hälsoeffekterna av luftföroreningarna, säger Ebba Malmqvist.

TV: ”Det är skrämmande”

Nu avslöjar forskning på vilka adresser gravida drabbas mest – och hur många som skulle kunna räddas om lokala föroreningar minskade.