S-toppar larmade om SSU – i intern rapport

Inför valet i höst satsade S i Helsingborg hårt på att vinna röster bland muslimska föreningar.

Kommunalråd besökte flera av stadens moskéer.

Men när riksdagsledamoten Yasmine Larsson, som blivit utlovad att få prata med väljare, besökte en moské tvingades hon in i ett litet, separat rum.

Där fanns en tv som visade hur en manlig S-politiker fick hålla tal inför moskéns representanter och besökare.

Att kvinnor och män ber i separata rum är vanligt i svenska moskéer, vilket har mött kritik bland muslimer. 

En praktik som gäller vid bön i moskéer, men som väckt uppmärksamhet inom partiet eftersom Larsson var inbjuden i ett sammanhang för politiskt möte. 

Att en S-politiker var en av dem som ansåg att riksdagsledamoten skulle sitta i ett separat rum i stället för att tala med alla väljare blev efteråt omdiskuterat.

Yasmine Larsson kommenterar händelsen kort.

– Detta är viktiga diskussioner som vi i dag behöver föra internt. 

Internt sågs händelsen som ett exempel på att S i Skåne accepterar värderingar och åsikter som på ytan inte går ihop med partiets ideologi, så länge det gagnar röstinsamlingen.

Falangen har inflytande

I Kvällspostens granskningar av SSU Skåne de senaste veckorna, som bygger på interna rapporter, filmade tal, skärmdumpar av samtal och delningar på sociala medier, har det framkommit att S viktiga plantskola styrs av en falang där hot, homofobi och antisemitism förekommit.

Partiet har känt till uppgifterna i flera år.

Ändå har falangen belönats och fått inflytande.

Redan 2015 larmade tunga S-profiler i en unik intern rapport om den allvarliga situationen.

Men vad exakt är det partiet känt till?

Anna-Lena Hogerud, regionråd i opposition och ordförande för S i Lund, var en av dem som skrev rapporten.

"Filmade och pekade finger"

I dag minns hon att det inte handlade om vanliga politiska konflikter.

– Jag tror inte att någon skrivit rapport från årskonferenser innan. Det som stack ut var det aggressiva beteendet, säger Anna-Lena Hogerud.

– Den politiska diskussionen blev lidande och likaså möjligheten att kunna delta i diskussionen. Rapporten var ett tecken på att man måste ta tag i detta.

Rapporten, som skickades till skånska partidistriktet samt till SSU-förbundets ledning, beskriver bland annat en hotfull stämning. 

"Hot mot föreningsdemokratin"

Medlemmar från SSU Malmö och Helsingborg filmade och pekade finger åt andra som talade:

"Det  vi  observerat  får  anses  utgöra  ett  hot  mot  föreningsdemokratin  på  flera  sätt", står det i rapporten. 

Två år senare, 2017, skickades ytterligare en larmrapport om odemokratiska metoder i SSU Skåne.

Skärmdumpar som nättidskriften Ledarsidorna kommit över visar att partiet, utöver de två larmrapporterna, fick ytterligare information om extrema metoder inom falangen.

Botström och Stjernfeldt Jammeh kände till Pride-bojkott

Deltagare under vallägret i augusti vittnar om att de upplevde att SSU Skåne motarbetade initiativ till att ta upp hedersvåld som politisk fråga.

Flera av Skånedistriktets medlemmar vägrade delta i Pride-festivalen, av religiösa skäl.

Information om tecken på homofobi, härskartekniker och tystnadskultur skickades till:

# Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Den 12 augusti svarade S-toppen en SSU-medlem att hon kontaktat Joakim Sandell, ordförande S i Malmö, och att han tagit tag i frågan.

Kvällsposten har, i över två veckor, förgäves sökt Katrin Stjernfeldt Jammeh för att få ställa frågor.

Istället har politiske sekreteraren Anders Malmström skickat skärmdumpar från hennes dialog med uppgiftslämnare och hänvisat till Joakim Sandell.

# Joakim Sandell, riksdagsledamot.

Han har varit med på SSU-möten som beskrivits som hotfulla. Till SVT har han sagt att "partiet borde ha satt tydligare press på SSU-förbundet".

# Philip Botström, SSU:s förbundsordförande. Han har bekräftat detta men säger att förbundet inte fick in uppgifter om religiös extremism, rasism eller kvinnofientlighet. 

I en lång intern chat-diskussion skriver en medlem till SSU Skånes ordförande Mansour Ahmed:

"En SSU:are började till och med gråta för att han kände att hans partikamrater inte står upp och förespråkar hans rättigheter. Vi har en förbundsordförande som är homosexuell. Det är vår plikt som SSU:are att gå i Pride och visa att vi aktivt står bakom hbtq+ personer. Anledningen till att många inte gick med är oacceptabel".

Mansour Ahmed är i chatten oförstående till kritiken.

När medlemmar fortsätter rikta kritik och vill att Pride-bojkotten diskuteras skriver dåvarande SSU Hässleholms ordförande Omar Al-Ganas:  "Vem är du?".

Ville kampanja mot hedersförtryck - kallades islamofob

SSU-medlemmen Nadja Weigel Bergholm, före detta styrelsemedlem i Malmö, var en av få från det skånska distriktet att gå i Pride.

När hon ville kampanja mot hedersförtryck, efter att en vän blivit utsatt, fick hon hård kritik internt och kallades ”islamofob”.

En SSU-kampanj i ämnet kallades av SSU Malmö för ”rasistisk”.

– SSU Malmös ordförande Tiba Awni hade ett möte med mig där hon sa att jag inte får debattera dessa frågor öppet på medlemsmöten längre för att kvinnor med slöja har känt sig kränkta.

I ett meddelande till SSU Malmö-ordföranden förklarar Nadja Weigel Bergholm "att jag är kritisk till vad slöjan symboliserar och kritisk till hederskulturen, betyder inte att jag har något emot islam som religion eller muslimer". 

– När vi träffades sa hon att jag inte skulle ta upp frågan om hedersförtryck eller driva kampanjer om det. Angående slöjan var hon mycket tydlig med att jag måste ändra mina värderingar och inte debattera denna fråga öppet, för annars var SSU inte en plats för mig.

Kvällsposten har sökt Tiba Awni.

Både Nadja Weigel Bergholm och andra medlemmar vittnar om hur alla klubbar och nätverk inom SSU Malmö är tvungna att få godkänt av ordföranden innan de genomför aktiviteter eller event.

Detta bryter mot stadgarna, då klubbarna ska vara autonoma och ha en budget för att kunna genomföra sina egna aktiviteter. 

SSU-klubben Humanistiska har inte fått sitt ekonomiska bidrag från Malmöstyrelsen för verksamhetsåren 2017 och 2018.

Falangen en "maktbas för S i Malmö"

Men hur har detta påverkat den falang som i flera rapporter och vittnesmål anklagats för hot, odemokratiska metoder och homofobi?

Emil Svensson, före detta riksdagskandidat från Malmö, var en av dem som larmade om de odemokratiska metoder han och flera andra menar att de såg på årskonferensen 2015.

Varför har ingen tagit i dessa problem när informationen funnits?

–  För att de har utgjort en maktbas i Malmö arbetarekommun antagligen, säger han.

Flera källor inom SSU bekräftar bilden av att falangen blivit en viktig maktbas för S.

Men Andreas Schönström, S-kommunalråd i Malmö, tonar i ett Facebook-meddelande ner SSU Skånes betydelse: "det är ett ungdomsförbund, inte ett parti. Det är ideellt arbetande ungdomar", skriver han i en chatt som Kvällsposten kommit över.

Men Kvällspostens granskning visar att alla profiler i falangen som styrt SSU Skåne de senaste åren har belönats med uppdrag och platser på listor. 

Trots odemokratiska metoder eller extrema åsikter har personer belönats av främst S i Malmö. 

Främst handlar det om medlemmar från SSU Malmö och S i Rosengård som gjort en snabb karriärbana i partiet.

De har blivit anställda på expeditionen, valda till kommunalråd och kommunstyrelseledamöter.

Flera av dessa politiker har belönats trots uttalanden som inte överensstämmer med den politik Socialdemokraternas står för utåt.

S och SSU-medlemmar från Rosengård gör snabb karriär

Skärmdumpar som Kvällsposten nyligen kommit över visar exempelvis att partiet redan för flera år sedan kände till de uppgifter som Kvällsposten nyligen publicerade, om att profiler från S i Rosengård, exempelvis Sedat Arif och Mubarik Abdirahman, hyllade Turkiets islamkonservative ledare Recep Tayyip Erdogan.

2012 rapporterade Sydsvenskan att Adrian Kaba, före detta ordförande S i Rosengård, i tidskriften Tro & Politik skrivit att det finns "en judisk-europeisk högerextremistisk sammansvärjning".

Enligt Kaba ingick Anders Behring Breivik i den judisk-europeiska sammansvärjningen.

2015 krävde Judiska församlingen att han avgick som ledare för en dialoggrupp mot antisemitism och islamofobi i Malmö.

Detta har inte hindrat Adrian Kaba från att få S-uppdrag i nämnder eller att bli nominerad på listor. Nyligen satt Adrian Kaba som ledamot i Malmös kommunfullmäktige och han är ledamot i Hälsa-, vård och omsorgsnämnden och stod på riksdagslistan.

Kaba, som företräder "Tro och solidaritet" i disriktsstyrelsen, anser att händelsen är utagerad sedan 2012.

"Jag har redogjort för detta i Sydsvenskan redan 2012 och detta är utagerat redan för 7 år sedan. Det är mycket som hänt sedan dess", skriver han i ett sms.

2014 kallade Adrian Kaba, i en diskussion med S-debattören Torbjörn Jerlerup, den judehatande terroristorganisationen Hamas för en "motståndsrörelse" som demoniseras av Israel.

"Vidrigt hur vi betett oss i valrörelsen"

Emil Svensson, den förre riksdagskandidaten, menar att S inte vet hur partiet ska möta religiösa grupper från nya arbetarklassen.

– Det är vidrigt hur vi betett oss i den här valrörelsen. Att vi tillåter oss att gå flera hundra år bak i tiden. Det är allvarligt.

Kvällsposten har sökt Mansour Ahmed, Electra Ververidis, Teba Awni, Malik Chaudhry, Khloe Abdel Wahab, Mediha Ahmadi Pir Hosseinian, Rizwan Elahi, Andreas Schönström och Katrin Stjernfeldt Jammeh.