Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Riksrevisionen: Se över lagen efter Ystadfallet

Barnen hölls isolerade från omvärlden i flera år. Foto: CLAES CARLSON / KVP
Ystadparet framträdde för första gången i samband med ett avsnitt av TV4:s Kalla Fakta.Foto: TV4 / TV4

Hur kunde fem barn i Ystad kommun få hållas isolerade och utanför skolan i åratal?

Efter det uppmärksammade fallet har Riksrevisionen granskat den statliga styrningen bakom undantag från skolplikten i Sverige – och hittat ett flertal brister.

Granskningen, som inte har undersökt Ystadfallet i sig, har utgått från tre frågor: Är regelverket för kommuner och skolor tillräckligt tydligt? Har Skolinspektionen utfört den tillsyn den ska? Och har Skolverket erbjudit tillräckligt stöd och vägledning i frågan?

– Svaret är nej på alla frågorna, säger Sofia Sandgren Massih, projektledare för granskningen.

Stora skillnader

Det otydliga regelverket för vad som gäller för undantag från skolplikten bör ses över av regeringen, rekommenderar Riksrevisionen.

Oklarheten gäller bland annat hur de tre bestämmelserna för undantag ska gälla i olika situationer: ledighet, fullgörande av skolplikt på annat sätt eller upphörande av skolplikt. Vilken bestämmelse som ska tillämpas beror på vilken situation som föreligger, säger Sofia Sandgren Massih.

Förutom att det har varit otydligt hur situationerna ska tolkas har det även varit otydligt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att bevilja undantag från skolplikten. Därför skiljer det sig stort i hur kommuner och skolor beslutar om detta.

– Vissa är jättestränga och beviljar i princip aldrig, medan andra säger ja till allt, vilket ligger tydligt utanför lagstiftarens intentioner.

I Ystadfallet beslutade kommunen flera år i rad att barnen, som var skrivna i Sverige, skulle undantas från svensk skolplikt, eftersom föräldrarna sagt att de gick i skola i ett annat land. Enligt Riksrevisionens tolkning är dock den bestämmelsen utformad för statligt anställda med utländsk tjänstgöring – vars barn måste vara folkbokförda i Sverige trots att de bor utomlands.

Riksrevisionen rekommenderar därför att den bestämmelsen endast ska gälla barn till statligt anställda utomlands.

Undvika nytt Ystadfall

– Om man skulle följa vår rekommendation om att se över skollagen och överväga om bestämmelsen om att skolplikten upphör bara ska användas för utländskt stationerade statliga anställda, då skulle det inte kunnat gå till som i Ystad. Sedan är det möjligt att det hade skett i alla fall med andra bestämmelser, det kan vi inte uttala oss om, säger Sofia Sandgren Massih.

Riksrevisionen rekommenderar också att Skolinspektionen gör den tillsyn av kommunernas arbete i frågan som de enligt Riksrevisionen är skyldiga att göra, samt att Skolverket tar fram stöd för att förtydliga vad som gäller vid undantag från skolplikten.

Riksrevisionen rekommenderar även en utredning om huruvida en sanktionsavgift mot föräldrar som tar sina barn ur skolan ska införas, för att ge skolan bättre verktyg att sätta in om föräldrarna struntar i avslag från undantag av skolplikten.