Rapporterna om råttor runtom i Sydsverige har avlöst varandra den gångna sommaren.
I Ängelholm har gnagarna invaderat Järnvägsparken, och i Malmö fick sig många nog en chock i slutet av juni när det upptäcktes att mängder av döda råttor låg och flöt i kanalen. 141 råttor plockade personalen från Malmö stads avdelning för kommunteknik då upp ur vattnet.
Också i köket på Fosieanstalten i Malmö har man haft råttproblem, och i slutet av juli slog en intagen larm.
"Köket serverar dagligen mat till 100 intagna, detta är en sanitär olägenhet", skrev den intagna i ett brev till miljökontoret.
Råttorna ökar
Häromdagen rapporterade Sydsvenskan om att råttor klättrar på kundvagnar och bilar vid en matbutik på Norra Grängesbergsgatan i Malmö. Också en lekplats vid Caroli har under sommaren invaderats av råttor och anmälts till kommunen av en orolig förälder.
Och råttorna verkar öka i Sydsverige. Mellan den första januari och den första augusti 2015 hade Anticimex 1035 inringda ärenden rörande råttor i Malmö kommun. Under samma period i år steg antalet till 1251.
– Det är en väsentlig skillnad. Och det märks också, vi är ute dagligen och gör kollar. Och det gäller villor, hyreslägenheter, parker och lekplatser. Överallt helt enkelt, säger Ola Severin, arbetsledare på Anticimex i Malmö.
Ny teknik
En förklaring till ökningen kan vara att vi lämnar matrester efter oss utomhus.
– Råttor behöver ju mat och jag tror att vi är rätt dåliga på att plocka upp efter oss när vi är ute i parker till exempel. Samma sak är det på uteserveringar där det spills mycket.
En annan förklaring kan vara att utrustningen för att tillfångata och döda råttor har utvecklats. I dag finns fällor med inbyggt sim-kort som registrerar hur många råttor som fångas in och vidarebefordrar informationen till företaget.
– Vi kanske inte tar död på fler i dag, men vi har åtminstone koll på dem vi tar död på, säger Ola Severin.
Kan bära på dödlig bakterie
Råttorna inte bara ökar i antal. Det finns också indikationer på att många Malmöråttor bär på en dödlig bakterie. Det rapporterade P4 Malmöhus om under tisdagen.
Tanja Strand är forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet. Hon genomför just nu en studie där hon genom att dissekera råttor som fångats in av Anticimex i Malmö, försöker ta reda på hur vanligt det är att stadens råttor bär på bakterien leptospira.
Bakterien kan smitta också människor som då insjuknar i leptospiros – en sjukdom som ofta ger influensaliknande symptom, men som också kan leda till något som heter Weil's sjukdom med njur- och leverskador samt inre blödningar som följd. I allra värsta fall leder sjukdomen till döden.
– Så vitt jag vet har ingen i Sverige dött av det här, men det händer att folk också i vår del av världen insjuknar och dör, säger Tanja Strand.
Preliminära resultat
I forskningsprojektet har 22 råttor infångade i Malmö blivit dissekerade. Fem av dem, alltså nästan var fjärde, visar tecken på att de är smittbärare. Även om resultatet inte är helt fastställt ännu, visar de preliminära svaren på att bakterien är vanligt förekommande.
– Med hjälp av särskild diagnostik har vi hittat tecken på bakterien i njurarna och det är ett första steg. Men vi måste använda oss av ytterligare en metod för att säkerställa resultatet.
Sprids via urin
Leptospira är en bakterie som trivs i en fuktig miljö. Den sprids till exempel med råttans urin och drabbar ofta människor i tropiska länder där översvämningar är vanliga, säger Tanja Strand.
– När urinen hamnar i vatten som är varmt och gosigt trivs den bra. Om en människa går igenom det vattnet och till exempel har ett sår på benet, kan man smittas. Vatten och råttor passar inte bra ihop.
Tanja Strand säger att hon är förvånad över att en så pass stor andel av de undersökta råttorna verkar vara smittbärare.
– Ja, jag trodde inte riktigt att det var så många. Å andra sidan finns det mycket leptospira i Köpenhamn. Och det är ju betydligt varmare klimat i Malmö än i till exempel Stockholm, vilket bakterien gillar.
Underlättar för sjukvården
Tanken med Tanja Strands forskning är att om man kan kartlägga vilka sjukdomar råttorna bär på, kan också sjukvården vara beredd och sätta in antibiotika i ett tidigt stadium om patienter visar symptom. På så sätt kan man förhindra att människor insjuknar i Weil's sjukdom.
Det finns också saker man själv kan göra för att förhindra att smittas via råttor.
– Om man har råttor i sin närmiljö ska man använda handskar när man jobbar i trädgården eftersom smittan sprids via urinen. Och om jag hade handskats med en råtta hade jag haft både handskar och en plastpåse på händerna.
Blir man biten av en råtta ska man alltid uppsöka läkarvård.
– Råttor kan ha riktigt läskiga saker i munnen, säger Tanja Strand.
