Radikal islamism växer – i sydsvenska städer

I torsdags presenterade Försvarshögskolan en enligt dem ”unik” rapport som kartlägger salafism-jihadism i Sverige och budskapet nätverket sprider. 

– Salafism är den kanske mest ortodoxa och bokstavstroende minoriteten inom islam med en strikt syn på total underkastelse för Guds lagar där förändring är en synd, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, en av författarna till rapporten.

Författarna poängterar att salafister inte per definition är jihadister, det vill säga våldsbejakande. Däremot visar rapporten att det salafistiska nätverket, som växer sig allt starkare i Sverige, i vissa fall blivit en grogrund för jihadism. 

”Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister”, står det att läsa i rapporten.

– Vi började titta på de salafist-jihadistiska miljöerna och då dök flera andra salafistiska predikanter upp i samma miljöer. Det är olika hur kopplingarna ser ut, ibland är de djupare och ibland inte. Det är organiserat på många olika led, säger Magnus Ranstorp.

Homofoba åsikter

Enligt rapporten kan flera salafistiska prediktanter runtom i Sverige på olika sätt kopplas till personer och nätverk som visar sympati för jihaditiska budskap och IS. Ett flertal uppges även förmedla icke-demokratiska budskap, via moskéer, föreläsningar eller internet.

– Det finns inslag av antidemokratiska åsikter i relation till nedsättande budskap om kvinnor, homosexuella, judar och icketroende, säger Magnus Ranstorp.

Rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” har tagits fram på uppdrag av MSB, Myndigheten för skydd och beredskap. Den bygger på aktuell forskning och ett 70-tal intervjuer med polis och andra brottsförebyggande myndigheter.

I rapporten pekas flera sydsvenska städer ut som har kopplingar till salafist-jihadistiska nätverk. Bland dem nämns Landskrona, Hässleholm och Växjö.

Gemensamt för områden där salafism har starkt fäste är att det i många fall lett till en oro hos lokalbefolkningen, där muslimer beskriver att de följs av ”moralpoliser”, enligt rapporten.

– De har väldigt strikta förhållningsregler kring individens frihet, som sprids på sociala medier, till exempel mycket påpasslighet kring flickor och kvinnor, säger Randrup.

"Säkerhetspolisen har koll"

Forskaren säger att Säkerhetspolisen har bra koll på de våldbejakande miljöerna men att salafistiska yttringar, som inte är våldbejakande men icke-demokratiska, ofta ställer myndigheter handfallna.

– Som exempel har vi flera friskolor som har tydliga extremismkopplingar vilket yttras i till exempel könssegregering. Där har samma aktörer kunnat öppna andra friskolor trots att de är under tillsyn hos Skolinspektionen, säger Magnus Ranstorp. 

Han säger att myndigheter måste bli bättre på att urskilja grupperingar inom islam för att kunna hantera frågor som dyker upp.

– Vi har en ängslighet i Sverige att ta i allt som har med religion att göra. Det är viktigt att samhället och beslutsfattare utskiljer islam som trosutövning från islamism och salafism. Den här gruppen är inte representativt för islam som helhet men de utöver ändå stor kontroll över individer, säger Magnus Ranstorp.